CiNsO

Svenska för nybörjare!!
.

Om jag bara kunde flytta över magen till M som ändå ligger obekvämt på soffan och snarkar, så skulle jag kunna springa runt och fixa en massa prylar just nu.
Svärmor jobbar... Med underbara härliga Franko, och kommer inte hem förrän sent.
Svärfar är i Malaga.. så om vi går ut i criben och nannar... så blir de ensamma i huset.
Vilket självfallet inte är ett alternativ.

Så här sitter, nä... jag ligger, jag nu... i tvrummet.. så trött att ögonen nästan faller ihop.
Skit trist. Maken snarkar, så han är inget vidare sällskap.
Samtidigt känns det faktiskt nice, då det annars bara är när vi är ute i stugan som jag får rå om barnen som "vanligt".
Soffan jag ligger i... böt jag till mig från den obekväma skinnsoffan som maken nu snarkar i.... 2 sits...
Extremt nerbyte från min sida måste jag säga... visserligen en mjukare och bekvämare soffa... men den stinker av inpyrd rök!!!
Nu ska ni inte tro att det är den extremt tydliga doften som brukar kunna finnas i instängda inrökta hus, utan den här smygande som kommer när jag lägger min enorma hydda i soffan och alla smusch smusch grejor åker ut från kuddarna ut i luften.
Denna soffa är nämligen av tyg.
Bläääää....

Fick precis ett filmklipp... antingen av fadern i huset, eller av den klockrena spelaren själv.
Hur som helst så måste jag ju bara lägga upp det och visa vilken skicklig kille det rör sig om.



E, You rock!!!!

Eftersom kl endast är 23.26 (och jag mer än gärna skulle ligga i min säng istället) och svärmor inte kommer hem förrän runt 01.00 tiden... så skulle detta inlägg kunna hålla på i evigheter.
Om jag inte blir avbruten, så är jag ju så jävla säker på att skriva ner i samma takt som tankarna kommer även om blicken är på tvn... så skulle detta inlägg kunna fortsätta i evigheter och inte bestå av annat än tomt svammel.
För om ni tänker efter, så är det sådant man kan fylla ut rad efter rad med utan att egentligen bry sig om vad det är för skit man skriver.
Men jag ska inte göra det.

En sak till måste jag dock ta upp.....
Visste ni att sms... eller korta medd existerade redan på vikingatiden!
Man har nämligen funnit en massa småpinnar med korta medd i runskrift.
Coolt va!

Nä... nu får det bli stickningen en stund i stället... kanske somnar även jag en liten stund här i soffan... om jag börjar andas med munnen istället för med näsan så har jag nog en chans utan att känna den pulvriga doften av ciggrök....

I morgon är det bara 55 dagar kvar till BF

Hans vann Robinsson!!!!
Fy fan vad jävla nice det kändes att höra att de forna deltagarna skulle rösta på den värdige vinnaren.
Jag hoppade och jublade från den stund jag såg honom knata tillbaka in i lägret igen...
Mwoahahahaha!
Ingen glädje är så skön som skadeglädjen!!

Socialt spel, my ass Jimmy.
Han körde visserligen ett spel, ett av de fulaste spelen jag sett... men trots allt känner igen från verkliga livet.
Robinsson är ett spel, men man bör ha i åtanke att ALLT SOM GÖRS KAN VÄNDAS EMOT EN!
Att ljuga rakt i ansiktet på folk som tror att man är ens vän... vända orden så man spelar deltagare mot deltagare... det är som dömt att slå tillbaka.

RÄTT PERSON VANN!!!
Den enda andra av de fyra som var kvar, hade varit Sanna... hon var en fighter och inte rädd för att ta i.
Anders och Jimmy... de skulle inte klarat av att bygga en vindskydd ens en gång.....
Snackegossar.... Man överlever inte Robinsson hela vägen ut, enbart med ord.

Snobbarna och besserwissarna kommer bara någon vart när andra passar upp på dem... själva klarar de sig inte!!!

Oliwer skådar på Handbolls EM på tv... Emilia spelar på min mobil och maken spelar på sin mobil... fast i Emilias namn….
Försöker finna ork att ta oss iväg någonstans, men besöket vid handbollsmatchen gjorde att Philippa återgick till sin normala "inte låta mamma andas" position... och nu har jag tappat lusten att göra något alls.
Bara att böja mig framåt för att ta ett glas på bordet, gör att det känns som om jag setat upp alldeles för länge... ;-)

Kanske en liten powernap skulle få mig att orka hålla mig vaken fram till Robinsson....

Nu är du 32 veckor gången (eller gravid i 33:e veckan, om du föredrar att räkna så).
Inte undra på att du känner dig jättestor — det är trångt därinne nu!
Det ökade trycket på din blåsa kan göra att du måste stiga upp och gå på toaletten flera gånger på natten, vilket kan vara tröttande.
Förmodligen ökar du nu i vikt med ungefär ett halvt kilo i veckan och hälften av det är bebisen, som under de kommande sju veckorna kommer att lägga på sig en tredjedel till hälften av sin födelsevikt.
Eftersom bebisen nu lägger på sig fett börjar huden fyllas ut och bli slät och fin.

Nu väger bebisen ungefär 1,7 kg och är cirka 42 cm lång från topp till tå.
Lungorna kommer inte att vara fullt utvecklade förrän närmare förlossningen, men bebisen tränar redan andning genom att "andas" fostervatten.

En del bebisar har redan fullt av hår på huvudet, medan andra bara har små fjun.
Att ha tjockt hår vid födseln garanterar inte att man kommer att ha tjockt hår senare i livet, men det har visat sig att barn som har tunt hår oftast har tunnare hår också som vuxna.

Om bebisen är en pojke, brukar testiklarna nu vandra ner i pungen från bukhålan. Det händer emellertid att den ena eller båda testiklarna ligger kvar tills efter födseln. Två tredjedelar av alla fall då testiklarna inte vandrat ner i pungen vid födseln har rättat till sig av sig själva vid ettårsdagen.

Du lägger förmodligen på dig ungefär 450 gram i veckan nu, framför allt därför att bebisen lägger på sig nästan halva sin födelsevikt under en fullgången graviditets sista sju veckor. Se till att du äter bra den sista tiden.



Och här e min mage... dagens mage:

Aaaaahhhh... underbara lördagsmorgon med marken vit av snö!
Bara att spänna på sig skidorna och börja morgonen med ett härligt skidpass, för att sedan komma in och avnjuta en frukost med varm choklad framför brasan.
Eftersom det är så mörkt vid den här tiden på året så fylls hela huset med det svaga skenet av värmeljusen.

.... och så vaknar jag!
Någon härlig skidvända blir det inte, men marken är fortfarande full av härlig vid snö. Och något eget hus har jag inte ännu, och brasan existerar ju inte då heller.
Däremot kan jag ju ta på mig varma kläder, och se till att få något gjort under dagen.

Det ska skissas på tomten, kollas på handbollsmatch och beställas tapeter, kakel och klinkers under helgen. En tur till loppisen hade jag velat hinna med, men offrar den då handbollsmatchen är mer intressant idag.

En sak stämmer iaf.... det är en underbar lördagsmorgon med marken full av vit snö ;-)

Arbetarkläderna från Eksjöhus skall hämtas, och mina Bebiströjor har kommit och skall oxå hämtas :-)

Jag fick nyss uppleva den med skumma saken jag någonsin varit med om. Det roliga är, att maken såg det så jag behövde inte beskriva det med ord.
Men det ska jag göra för er, för jag är fortfarande grymt imponerad av upplevelsen.

Jag känner att min lungkapacitet nästintill helt försvinner.
Trycket i magen blir enormt upptill och det gör ganska ont.
Känns nästan som om hon försöker krypa upp genom halsen.
Jag blottar magen, och mycket riktigt så ligger HELA babymagen samlat i en boll nedanför revbenen. Jag har jättesvårt att andas och det gör riktigt ont.

Sen vänder hon på sig igen... och försvinner nästan.
Magen blir grymt platt och jättedegig.... inte alls den fasta babymagen jag normalt haft.
För första gången på flera dagar kan jag ta djupa andetag och berusa hjärnan med syre.
Det var nästan så jag vände på mig för att se om hon bökat ut sig genom ryggen istället.. hahaha!!

As Coolt!!!!!!

I dag kom uppdateringen fruktansvärt sent.. fö rja ghar faktiskt inte orkat skriva tidigare.
Jag har setat med bilderna från idag (husresningen) och försökt få dem mindre i både Aperture och iPhoto, men jag har verkligen ingen aning om hur jag ska gå till väga... och inte heller ro nog att sitta och kolla igenom allt i detalj...

I morse vid 8 tiden kom Thompa med stora bilen för att lasta badkaret, och sedan bar det iväg till Järlåsa :-) Kidsen var i skolan.
Idag kl 07:00 kom första leveransen med huset. Några timmar senare kom andra leveransen.
När vi kom ut, runt ca 10:30 så hade de redan rest väggarna och höll på för fullt med takstommen.
Helt jävla underbart!!

I morgon är det Handbollsmatch, Oliwer ska titta men inte spela. Tanken var först att vi skulle tillbringa helgen ute i stugan, men prioriteringen ligger nu på att fixa tapeter, kakel och klinkers....... och så ska jag skissa lite på tomten... börja iaf...

Jag börjar bli fruktansvärt frustrerad över min grymt begränsande rörelseförmåga. När jag lagom blev befriad från sängliggandet, så gjorde det mig inte så mycket att jag tog mig fram väldigt sakta och orkade mindre.. Men nu är det bara irriterande.
Jag har så mycket som jag vill göra, men kroppen klarar inte av det.
Philippa ligger så högt att lungorna ej har utrymme som de önskar.... vilket gör att jag blir anfådd direkt... men men.. .snart är det över, och det är fortfarande helt underbart att känna rörelserna.

Misstänker starkt att vår bil krympt. Att ytan är tajt på förarplatsen har jag vetat om... men passagerar sidan.... inte ens att fälla sätet funkar längre.
Fuck!!
På måndag ska vi ju besöka kidsens nya skola, och då maken jobbar så är den långa vägen dit min lott att köra..... Hade hoppats att jag skulle kunna ta en sväng förbi syster och fika oxå... så jag hoppas att jag klarar av det ;-)

Bla... det här blir bara en massa svammel... orkar inte skriva mer.. vill bara sova!
Godnatt!!

Japp, det är så här det ser ut hittills.... :-)
Mycket har hänt, och mycket mer kommer att ske.

Här är en bild på dungen som tidigare stod där huset nu placeras. Bara så ni kan minnas hur det såg ut från början.

Mesta av dagen har gått åt till vila... ingen ork alls.
Värkar och så tror jag det har en aning med halsen att göra oxå... skulle ringt och bokat tid för halsprov idag, men missade tiden.... var vaken men glömde bort det.

Har funderat och funderat på hur jag ska ta upp det där med rökning... passiv rökning.
Det är inte vårt hus, så jag anser att man helt enkelt får finna sig i det mesta pga av det. Men passiv rökning är en hälsofara... och jag blir mer och mer irriterad på att det ignoreras.
Eller ska jag kanske säga bagatelliseras. Faktiskt svårt att veta just i detta läge.

Vi tillbringar mer och mer tid in the crib just pga detta.
Mina barn ligger ju annars där inne och sover eller tillbringar tid... och jag känner mig som en väldigt oansvarig förälder som inte ställer hårdare krav gällande just detta.
Om man kliver in i huset, så möts man oftast av en tjock vägg av rök.
Doften sätter sig likt grus i halsen.
Kanske är jag extra känslig då jag själv rökt förr, samt är gravid... men det ändrar inte det faktum att det är hälsofara för barnen (och alla andra i huset).

Ibland tror jag att "det ingen ser existerar inte" är mottot, då det oftast blånekas när man säger ngt om det. Men vad är viktigast... undvika fighten eller se till att barnen är i en rökfri miljö???

Fann det utomordentliga erbjudande från Sv Poolfabriken idag oxå.... gratis tak om man köper en pool (för en viss summa som vi utan tvekan kommer passera).
Detta skulle ju innebära att vi faktiskt får taket direkt vid poolbygget. Nice!!!

Maken har jobbat hemma idag :-)
Eller hemma och hemma... han satt vid datan på fm... möte under lunch och efter lunch... datajobb i ngn timma och sedan iväg igen....
Hade inte funnits en rimlig chans för honom att hinna fram och tillbaka om han skulle varit på kontoret idag.... I morgon sker samma sak.
Fast då kommer vi göra ett litet uppehåll för att åka till stugan med varuleverans, samt filma resningen av hus stommen :-)
Filmsnutt kommer givetvis visas exlusivt på denna blogg ;-)

Apple announced today that it has developed a breast implant that can store and play music. always complaining about men staring at their breasts and not listening to them.



Dåligt med uppdateringar i dag då jag mest legat och sovit pga värkar....
Han dock med lunch med David, härligt!!!
Fick åka jättestora tuffa bilen... vrooom vrooom!!
Me like!

dgo

Idag kom det efterlängtade (för att jag inte har så mycket att göra när jag är vaken korta stunder) paketen från Delicard!
Eftersom maten där är såååå lite, så passade jag på att utöka med produkter istället.
Margrethe skålar, röda 3st
Sauteuse kastrull
2st Filippa K muggar (det var väl passande)
... samt en mat tidnings prem. som börjar i februari :-)

Jodå, de finns.
Men inte för att de ska vara till någon hjälp.
Allt snack om att man bör åka kommunalt pga miljön, och så köper de tågjävlarna från Italien där de aldrig någonsin behövt testa skiten för kyla!
Hallå.
HUR många år har det inte gått nu, när dessa växelfel påverkar trafiken så fort det blir kallt eller snö.
"växelfel" My ass... SBS kallar jag det!!

Maken åker 07.58 för att vara säker på att hinna in till viktigt möte.... Men han anländer till jobbet 10.00
10.00 pga växelfel!!!
Nu har inte min make sådant jobb att han blir av med de missade timmarna i löneform, men jag misstänker att 99% av de andra resenärerna har sådant.
Detta innebär då att de, förutom kostnaden för själva resan, förlorade en och en halv timmes lön pga att de valde den miljövänliga varianten av färdmedel....
Logiskt... Nope.

Varför åka tåg?
De är ändå äckliga bakteriehärder med människor som envisas att hosta en i ansiktet och sitta på ens kläder... glo på en, så man inte vet hur man ska låsa fast blicken i fönstret.
Tittar man på ngn så börjar de snacka oxå....
Äckliga äckliga färdmedel!

Endast 59 dagar kvar!!

Dagens BVC besök avklarat och jag har nu pratat av mig... .gällande allt.... suck... jag pladdrar verkligen på när jag är där tidigt på morgonen... som om jag ska informera om allt i detalj på kort tid.
Stackars barnmorska.
Idag var det en praktikant där :-) He he... så det kändes och klämdes och frågades.
Rutin frågor, eftersom allt skall göras på ett speciellt sätt, som jag inte riktigt var van vid ... men det gick bra.

Urinprov, blodprov och blodtryck.
Klämma, känna och hjärtljud.

Denna behandling uppskattades inte av Philippa, men hennes protester fick nog motsatt effekt. Hon började nämligen sparka så hela magen guppade och allra helst på micen som skulle lyssna hjärtljuden.
Varje gång hon fick bra mottagning, så sparkade Philippa på den med en hård spark så man bara hörde en stor smack och så vred hon på sig....
Det som gör det så ironiskt, är att hon ligger normalt med benen åt andra hållet... så hon vred sig verkligen för att träffa rätt.
Som sagt... hennes protester fick dem inte att sluta, däremot stannade de upp i skratt då hela sparken verkligen syntes genom magen.

Jag börjar även fundera på om okläckta bebisar kan ha mask i magen.... Philippa har onekligen en enorm klåda i röven iaf... eller på röven... då hon STÄNDIGT skall gnugga rumpan mot mina revben.
Att känna henne är underbart mysigt, men denna rörelse är extremt obehaglig.
Hon spänner nämligen upp hela sig, och så känner jag hur hon drar rumpan fram och tillbaka längst ner vid revbenen. Lungorna trycks ihop och min andning är nästintill omöjlig.
Lungorna får inte plats.

Annars var allt bra. Hon är ännu inte fixerad.
Inte för att det hindrat tidigare ungar från att komma ut... men det känns iaf skönt att veta att hon inte sitter i startblocket ännu ;-)

Nerverna i blygdbenet (venusbergsgrunden) har nog gått av helt nu... känns nästan som om hela den heliga behåriga bergstoppen har somnat.... skumt. Undrar hur den ser ut :-)

För övrigt.
Trots den hemska känslan av svek som aldrig överger mig så får jag faktiskt inte glömma bort de nära och kära som jag faktiskt har.
De som gillar mig för vad jag är!
Jag värdesätter er ENORMT, tro aldrig annat.

Kidsen ska inte äta onyttigt.
Egentligen borde inte heller vi som föräldrar göra det, utan föregå med gott exempel.
Ibland blir det dock för mycket för denna feta gravida kvinna och jag använder all min makt i övertalning mot min make... och jag brukar då vinna.
Detta göms för kidsen, så de ej skall lockas av vårt dåliga omdöme.

I går var en sådan dag.
Kokosbollar...... mmmmm.... vaniljbullar.....mmmmmm
Allt äts dock inte upp och i morse får jag sovmorgon.
Detta resulterar i att dotra kommer in i vårt rum för att tala med mig....

Jag väcks av orden "Mamma!!!"
Vaknar i ett nafs av den vuxna tillsägande tonen som gör att jag genast hör att jag felat ngt.
När jag öppnar ögonen ser jag hur hon håller asken med kokosbollar.
ooooppps!!!
He he
" Man får inte äta sånt här... .det är inte lördag. Fy vad dåligt av dig!!"

Bommer.... tillrättavisad av min 11 åriga dotter..... Nu ligger jag risigt till.

Min dotter satt för ngn vecka sedan och chattade med sin kusin via msn.
Jag satt bredvid.
Helt plötsligt kommer det upp, en text som hon inte skrivit.
Det stod inget hemskt, men hennes kusin visste ju inte om att det inte var hon som skrev....
De fortsätter sitt chatt och efter en stund kommer det ytterligare en mening som min dotter inte skriver. Dessa meningar är direkt riktade mot hennes kusin...
Elaka ord, skrivna enbart för att såra....
... men inte för att personen som skriver vågar stå för vad den gör, utan den gömmer sig bakom annans text.

Vid det här laget tar jag över datan och skriver till min systerdotter att ögonblickligen byta lösenord på sin msn... någon har hennes lösenord och sitter inloggad samtidigt som kusinerna, och lägger sig i samtalet.
Denna person som gör detta var en gång min systerdotters vän, som av någon anledning blivit svartsjuk på min systerdotter och vill ha allt som hon har.
Hennes vänner... hennes killar (kunde hon inte få dem, måste hon förstöra för dem)

När jag talar med min systerdotter sedan, och min syster, så kommer det fram att detta hänt förr... när hon chattar med andra....
Bl a en kille som hon hade på G.
Då skrevs det en massa saker riktat till killen, men som min systerdotter inte skrivit.
Från det att hon ändrade lösenordet så har det inte hänt igen.

Får mig dock att tänka på att det faktiskt inte enbart är tonåringar som gör sådant för att få uppmärksamhet och kontroll över situationer de blivit utestängda från.
Jag har själv råkat ut för det här i bloggvärlden, när jag var upprörd och låste min blogg för allmänheten.
En sk vän till mig, listar då ut mitt lösen för inloggning... läser det jag skrivit av mig i frustration (för att inte explodera i ansiktet på de inblandade).
Inte bara det. Hon vidarebefodrar informationen till MINA vänner, och använder informationen i konfrontation med mig och min make.
UTAN några som helst skrupler över att den informationen hon faktiskt har.... inte finns på någon offentlig plats. Utan precis som om de konfronterar oss med min dagbok.
TROTS att det gått lång tid sedan detta hände... så är det fortfarande jag som är boven i dramat. För att jag skrev av mig i en blogg istället för att säga rakt ut att jag inte uppskattade det de höll på med.

Med facit i hand, när man blickar tillbaka, så syns det klart och tydligt att om jag inte setat tyst när allt började... så hade de heller inte kunnat vända det emot mig.
Om jag ifrågasatt deras agerande från dag ett, så hade de inte kunnat göra det bakom ryggen på oss....
Eller bakom ryggen och bakom ryggen... det var vad de trodde, men vi visste ju om vad de pysslade med trots att de förnekade det. EN person försökte jag om och om igen tala med... men jag fick då stämpeln 14is fasoner och ingen lyssnade. Att jag höll på att förlora en kär vän, var inte ömsesidigt... kär vän biten alltså.
Rent demonstrativt började vi avstå, när det väl dök upp inbjudningar som de planerat tillsammans. Men det fick motsatt effekt.
Och en dag blev det för mycket.
Vi bröt allt.
Direkt.
I protest.
Vad som hände efteråt tänker jag inte ens gå in på.... men det har varit grymt jobbiga år att ta sig ur känslan av svek, och jag kommer nog aldrig över det helt.
Vart jag än gick, så påminde folk mig om den påhittade anledningen till allt som hänt.
Jag träffade främlingar, vänner till de inblandade, som inte ens varit med i händelseförloppet som pikade mig och ifrågasatte mitt agerande.... mitt svek(?).
Vad jag än sa... hur jag än agerade... så var det jag som var/är boven i dramat.
Alla andra är oskyldiga.

Saknaden är enorm efter min "vän". Men inte heller det är ömsesidigt.
Flertalet gånger har jag diskret försökt ta kontakt igen, men det berättas om och jag hånas istället i bloggar.
Det gör mig arg, och svårt som fan att komma över, att vara oskyldigt anklagad.
Av vuxna individer...
"Det är aldrig ens fel att två bråkar"

Hur som helst... att uppleva en sådan sak, är inget jag önskar någon. Inte ens min värsta fiende.
Det är som att få kniven instucken i ryggen (En av dem borde jag verkligen förstått att det skulle ske... borde insett att som man är som männsika ändras sällan bara för att man växer upp) och vriden om och om igen av olika personer.
Därför önskar jag verkligen att min systerdotter bröt helt med de idioter som vill henne illa.
De som inte kan vara glada för hennes skull över flytt och utveckling. De som vill åt hennes vänner nu när hon inte längre har möjlighet att träffa dem varje dag.
De som itne tål att se när killar ger henne uppmärksamhet för att hon är som hon är och inte någon skrikigt blond fjortis som särar på benen så fort hon ser en kille.

Världen är skum.
Personer är skumma.
Man kan inte lita på någon....

Ytterligare en dag att lägga bakom sig... Tisdagen :-)

Åkte med Emilia och hennes kompis till badhuset efter skolan. Oliwer är inte längre sugen på det så det fick bli dem....
Döm till min stora förvåning att det kostade 190:- för två 11 åriga tjejer!!!!!!
190 fucking spänn!!! För en timmes bad (kunde stannat längre, men maten skulle tillagas).
Det är första gången vi är där efter kl 15, då det kostar 150:- för mig och kidsen.
Men hädanefter så blir det innan kl 15 kan jag garantera.

Jag följer inte med kidsen in, utan stannar utanför och surfar lite (Iphone - you gotta love it) och sitter där i godan ro när en herre, som ser ut att vara i 75 - 80 års åldern stiger in.
När han står och kikar in i badhuset, så släpper han världens brakare.... En sådan där lång vibrerande sak.
Killen som sitter och äter en sallad vid bordet framför mig, tittar chockat upp och möter min blick... vi flinar båda två och vet inte riktigt hur vi ska reagera på det hela.... Var det ett skämt eller?

Gubben fortsätter med sitt... handlar fika och sätter sig sedan vid ett tredje bord, och börjar snacka... .och snacka... och snacka....
- " Barn är så ombytliga... änglar ena stunden, elaka andra stunden" säger han när Emilia gör gester till mig genom rutan... (vad nu det hade med hennes gester att göra)...
Jag vänder mig mot honom och svarar:
- "Inte jag... jag var snäll som liten och blev elak först när jag växte upp" och fortsätter sedan med min Iphone och Bejeweld.
Trots att jag sitter med huvudet nedböjt... spelar på min Iphone... så fortsätter denna herre att prata.
Emellanåt kikar jag upp, nickar... ler lite stelt (Iiiiii´m Busy!!!).

Under 20 min som jag sitter där med denna herre (samt den flinandes ätandes killen bordet bredvid) så berättar han följande:
- Han har tränat lite för att han håller på att återhämta sig efter en hjärt attack.
- Han har jobbat på Skanska i Arvidsjaur, men sa upp sig i protest av att en sedan 30 år tillbaka anställd fick kicken.
- Han har jobbat som taxichaffis i Väsby
- Han är pensionär
- För att dryga ut pensionen kör han lokalbussar i väsby och märsta
- Han har en dotter på 9 år som är på simskola tisdagar
- Han har även äldre barn, och även barnbarn.
- Barnbarnen är avundsjuka på 9 åriga dottern.
Vid det här laget kikar jag upp lite och undrar hur i helvete en gammal rutten gubbe som fjärtar offentligt kan ha en 9 årig dotter....

Som tur är kom Emilia och hennes vän ut till slut och jag slapp lyssna mer....

Mina efterlängtade bakböcker anlände idag... mums!
Tänk om man bara kunde ha en ugn oxå :-)



Inför avskedsgrejerna som kidsen skall ha i skolan sen, så vill jag fixa speciella saker... goda saker men för det inga onyttiga.

Huga... det här inlägget har tagit mig huuuur lång tid som helst att skriva... för av någon anledning så fastnar jag hela tiden för programmen på tv... MTV (vad fan har hänt med musiken där... ) och Disaster date.
Har inte sett det förr, och den var ju ganska skoj ;-)

Nä... nu ska jag försöka nanna lite.
I morgon är det BVC dags igen.....
Gäsp!

"Jag är en snäll och omtänksam människa.
Bryr mig mycket om mina medmänniskor och sätter alltid andra före mig själv.
Aldrig någonsin glider onda tankar genom min skalle samtidigt som jag ler och säger motsattsen.
Jag har aldrig baktalat och ljugit för min egna vinnings skull... "

VILKEN JÄVLA BULLSHIT!
JAG är en subba!
En riktig bitch.... Och ingen falskhet i världen skulle kunna få mig att påstå annat.
Gilla mig, eller gilla mig inte... Jag tänker inte leva bakom en mask och ta skit för någon annans skull....

Hur kan man som människa gå ut gång på gång och tala om för andra vilken bra människa man är???
Inte ett test i hela världen kan bekräfta de innersta tankarna man har.

Och EN sak ska folk fan tänka på:
Det ni hör hända andra, händer även er... ni vet bara inte om det ... och när det väl uppdagas, så blir ni lika behandlade även där.
Hör ni hur en person snackar skit och berättar "hemliga" saker om andra, så sker det garanterat samma mot Er!!!!!!
Det kallas kontrollbehov... man vill vara den som vet mest och vet bäst om alla!!

Jag är inte naturligt snäll... och skulle aldrig heller påstå ngt annat... det är skillnaden.
När man tittar på mig, ser man en lite djävul.... inte en förklädd djävul i änglakläder....



Ha ha ha ha ha ha ha!!!!

Det är inte mycket nedanför jag ser...
Att raka bikinilinjen är för länge sedan ett minne blott... får gå på känn....



Notera att jag faktiskt lutar mig framåt, för att kunna se mina fötter.....

Bara 60 dagar kvar till BF!

Dags för morgonenes uppdatering innan jag återigen kryper undet täcket och sover bort ett par timmar.
Detta tänker jag göra, då min hals ser ut som om den försöker utveckla ngn form av halsfluss och jag vill inte ha det. Det ser ut som om jag har vita kockor som sitter fast i halsen....
Har försökt skrapa loss dem... men de sitter fast. Svullen och blåsor oxå.
Drack kokhett te i morse i försök att bränna bort skiten, och brände mig... det gjorde jag... men jag tvivlar på att det hade den läkande effekt jag inbillat mig.
Så då testar jag nästa sak... sova bort skiten.



Talade med Emilias blivande lärare idag.
På måndag, när de ändå är lediga från skolan här i väsby, så skall vi hälsa på i deras nya klass.
Det är så lustigt... mentaliteten på landet....
De två barn som bor längre in.... Sebastian och ngt.... har redan talat vitt och brett om Emi och Oli... trots att vi aldrig lyckats få till en träff med dem :-)

Nu i helgen tänker jag lämna ut min email, så vi iaf kan börja ha kontakt. De är så upptagna på helgerna, och aldrig hemma.... och vi har hittills bara varit där på helger. Så trots att hela sommaren och hösten gått... så har vi inte träffat resten av familjen... bara pappa Thomas.
Men den dagen kommer nog den med.

Något sex blev det inte igår.
Orkade inte...
Jag höll mig vaken hela dagen, men på kvällen så höll jag på att somna vid matbordet.
En liten dust med Farfar som högljutt tänkte vägra äta fiskbullar.... han får äta vad han vill, men han får inte gnälla som en unge om det när jag försöker få kidsen att äta fisk.
De var och storhandlade igår oxå... på sitt egna spec vis... så det blir till att storhandla med maken igen så vi får hem den mat som behövs.
Skall göra matlista oxå, så de vet att jag tänkt använda ingredienserna till andra saker än hundmat.
Fruktansvärt irriterande att vi inte har tillgång till en fungerande ungn dock.... eller micro. All tillagning måste ske stekt eller kokt.
- " I har en jättebra ugn som vi kan låna om du vill tillaga ngt i ugn eller baka"
Mmmmmm.... jag springer mer än gärna land och rike runt.. nä, då bakar jag när jag kommer ut till stugan ;-)

Skrik I ja.... hon är en go dam.
Snuskigt läsktigt lik min farmor i sättet så hon går mig på nerverna. Samma okänsliga sätt att tilltala folk, kritisera folk genom att inte tänka sig för vad hon säger samt att bara höra det hon vill höra.
Högljutt debatterar hon om sina saker, och min stackars svärmor bara följer med.
Varje dag skall det promeneras, vilket faktiskt är bra... men om min svärmor faktiskt råkar jobba, så skall hon ha en utförlig redovisning på var, när hur och varför hon gör det... och när var hur och varför hon kommer hem.
Även om hon kommer kl 11 eller 14 så blir hon förvåndad när A inte står färdig klädd för promis....
Lider som fan med A... hon måste lära sig säga nej....

Nu... ska jag sova ;-)
Skriver mer i em.

Ciao

Berättade härom dagen nyheten för kidsen... den nyhet jag upptäckte för ett par dagar sedan.
Båda två blev helt lyriska och vi kom överens om att hålla koll och skicka en blomma när det är dags.
Ett ynka litet papper ändrar inte något.
Lite komiskt faktiskt när man tänker på det... vi talade om att göra det samtidigt en gång i tiden... och trots att ödet haft olika vägar för oss... så blev det så iaf.
Vad är oddsen för det??

Arg Arg arg!!!
" Något gick fel. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort vi kan. Försök igen senare."

Om jag ville göra det senare, så hade jag väl för fan inte försökt nu!!!!!!!

Ja vad ska jag  säga.. hinner kanske med ett till.

Jag lyckades hålla mig vaken hela dagen, men jag vete fan om det var så mycket bättre. Humöret har inte varit på topp och minsta lilla grej har fått alla mina cpceller att flyga i taket.
The bitch is back!!

HUR ska jag få det att funka i nytt boende, ny skola och samtidigt ha en bebis att ta hand om?
Det var inte så här det var tänkt!!
Självklart vet jag att det löser sig.... det gör det alltid och jag vet om det innerst inne... men jag VILL inte se det på det sättet just nu.
Jag vill ha mitt hus!
Jag vill ha mitt egna nu....

Jag blir galen på alla saker, jag blir galen på att tallrikar inte står som jag skulle ställt det. Jag blir galen på att det inte finns riktiga saker och jag blir galen på att jag inte får tilltala mina barn utan att någon blandar sig i.
Men det är precis som det ska vara.... för det här är inte mitt hus.
Jag måste ta seden dit jag kommer, och anpassa mig....
Jag måste försöka slå bort tanken av att ändra, så jag inte trampar någon på tårna och jag måste verkligen se till att få detta att funka utan att få ett oförklarligt utbrott.

Borde finna mer saker att göra på dagarna, men jag är samtidigt rädd för att alla uppgifter skall ta slut. Det är ju inte så mycket jag KAN göra..... och utflykter gör bara att jag slocknar så fort jag kommer hem.

Dessutom fick jag idag höra en nyhet som gjorde mig enormt ledsen.
En nyhet som jag inte kan tala om....
Glädjen över de inblandades förändringar, grusas av den egna egoistiska tanken av att jag inte vill förlora ngn.
Visste att det var på g... och jag visste att något skulle hända....
Men jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro att det skulle kännas så hårt... så svårt... redan i April...
Missförstå mig rätt... jag är så glad för er skull... men samtidigt så enormt ledsen för min egna.
Jag hoppas verkligen att detta inte innebär att vi träffas mindre än vi gör idag... även om det idag blir allt för sällan.
Ni är speciella!

Det här skulle kunna bli ytterligare inlägg i bloggen för idag, och då har jag uppdaterat den nästan onödigt mycket. Men om man värderar innehållet i denna text, så är det inte så mycket vettigt.
Philippa ligger för tillfället och gnuggar röven i mina revben.
Ytterst obehagligt.

Kl är 14.00 och jag kan stolt medd att jag fortfarande är vaken och EJ har sovit en enda minut idag :-)
Jag kommer dock säkerligen somna som en stock i kväll sedan.

NU ska jag göra annat.
Annat = Skälla på Ollans lärare (igen)

För övrigt så känns det väldigt bra att vara en "bättre människa" och kunna glädjas åt andras lycka, mer än man kan säga om andra :-)
För ingenstans i logiken, finns det att man skall vara tvungen att förklara och försvara sig mot lögner.... Väljer man att tro dem, så har man gjort sitt val... då skall man heller inte skylla händelseförloppet på någon annan. Dock blev det ju så....
Jag hoppas hoppas hoppas verkligen att allt går bra och framtiden känns lika possitiv som tidigare.
Stort Grattis!

Som jag förstått... så betyder klem även kram på Norska.
Vilket låter ganska lustigt om man som norrman kommer till Sverige och skall säga kram kram till någon som de trots allt inte känner så väl:
"klem klem"
Don´t u fucking squeeze me!!

Doften av rök penetrerar mina näsborrar och jag försöker kämpa emot för att ha en chans till sinnesro.... Inte mitt hus, inte mitt hus, inte mitt hus.....

Any hore, I morse klämmer maken mig i baken med kommentaren sipprandes ut mellan tänderna samt en aningens upphetsad blick:
- "MMmmmhhhmmmm.... vilka muskler.... "
Jag vänder mig om...
.. tittar på min käre förvirrade make med en mycket förundrad blick....
.. försöker verkligen förstå hur det kan ha gått så fel...
.. men jag ser inget som helst uppvaknande ur detta tillstånd från min makes ansikte.
Då tvingas jag förklara för honom med orden:
- "Älskling... om du klämmer mig i baken, och du får en känsla av att det är saker som sipprar mellan dina fingrar... så ÄR detta inga muskler... det är fett... "

Kåtheten i hans blick försvinner sakta men säkert likt en ficklampa där batterierna tar slut.... Och han går återigen in i "på g till jobbet" sinnes tillstånd.....
Det återstår att se, om han under dagen lyckas radera bilden av gult människofett sipprandes mellan sina fingrar i samma veva som han vidrör mig....
Lite mys i kväll hade ju inte varit helt fel....

To be continued...

Jakten på Igelkottar fortsätter.
Då jag inte finner direkt ngt klart svar, så blir jag självklart som besatt i över att veta hur jag ska gå tillväga.
Små bon, vinteranpassade, kommer att byggas på tomten så de känner att de kan stanna kvar.... och mat kommer läggas ut i hopp om att de skall finna sig till rätta.

Kottar i sig, verkar vara ngt som är påväg att försvinna.
Detta pga alla kemikalier vi använder, samt råttgifter som läggs ut.



Under morgonen som varit har jag desperat försökt få filmat Philippa, men så fort jag knäpper på knappen, så slutar alla rörelser.
För att sedan när jag startar om, fortsätta igen tills knappen sätts igång.
Väntar med iver på videokameran så kan jag klippa och klistra sen istället... Iphone i all ära, men film är begränsat där.

Sänder över tankar till bekant som kommer hem från sjukhus idag.... Jag hoppas allt gått bra, och att det inom kort sker igen... fast utan komplikationer.

Nu är det 61 dagar kvar till BF.

Vaknar och känner mig ganska utvilad, somnade som en stock igår kväll och jag var inte den enda i familjen som gjorde det.
Maken däremot satt uppe och spelade det spel, vars ljud är som en godnattsång för mig (slocknar direkt) - pang pang spelet.
Vet inte iofs om det är just ljudet... eller kanske den extremt uttråkande uppenbarelsen av spelet i sig, som får mig att somna.... bara att se en gevärspipa och höra orden "Cover me, I´m reloading"....
Hur som helst...
Vaknade i morse utan problem.
Gjorde t o m gröt till kidsen för att försäkra mig om en stadig frukost. Sedan ta itu med tvätt högen....

Men där är jag tvungen att tvärt stanna upp.
Tumlaren är använd, men det är inte det som är förvånande.
Det är det som ligger i....
Hur i h-vete fungerar tankebanorna när man lägger dessa kläder i en tumlare?
Och hur hade den ansvarige till denna extremt korkade handling (tvättråd finns av en anledning, men det är ju bara logik, inte tänkt att alla ska hajja) förklara för min son att ALLA hans fotbollströjor krymt?????
Sverigtröjan han köpte förra veckan för sina hårt förtjänade pengar... MU tröjan som han fått från A och C som de köpt i London och hans älskade aik tröja.
Alla har minskat i storlek, och jag hoppas för den ansvariges överlevnad, att de fortfarande passar min son trots den nya storleken.



Det tragiska i det hela, är att det inte är första gången... men denna gång leder det till absolut tvättförbud mot våra kläder och kidsens kläder.
Vi önskar nämligen fortfarande kunna använda våra plagg även i framtiden.
Denna handling har tidigare upprepat sig, kläder färgats i ej användbara färger..... och mitt humör anstränger sig verkligen till det yttersta i försök att förstå varför: RÖR EJ! inte riktigt går in....
.... jobbigaste utav allt, handlingarna görs ju främst för att hjälpa till!

Nej... nu ska jag samla mig och gå in i huset för ett ordentligt snack... vet att jag aldrig kommer få ett klart svar om vem som bär ansvaret, men jag hoppas min blick och mina ord är tillräckligt för att införa tvättförbud när det gäller min familjs kläder..... It´s gotta be!
Man får helt enkelt vara snäll på andra sätt...
Regler:
- Rota inte i min tvättkorg! Jag tvättar mina smutsiga trosor själv!!!
- Totalt förbud mot att tvätta mina kläder existerar, även makens.
- All användning av tumlaren förbjudes... jag svär, jag kopplar ur den på helgerna när jag inte är hemma annars.


1...2....3....4...5...6......7....8.....9.......... Det blir svårare och svårare att fortsätta räkna med ett leende på läpparna.... :-)
Jag måste MÅSTE tagga ner mitt humör när det gäller sådana här grejor ;-)


Uppföljning:
Jag har nu tagit upp ärendet med vederbörande manliga deltagare av familjen, och återigen fått löften om att icke röra.
Lägger nu mina förhoppningar och energi på att se till att något som kan kallas tvätthög, inte existerar och får andras fingertoppar att klia ;-)
Over and out!!

Fruktansvärt trist att det är vardag igen... baaahhhhhaaaaa!!!
Aja.. .har lite att göra denna vecka.
Sortera säckarna, så vi kan ta ut mer saker till stugan.
Packa förlossningsväska (man vet ju aldrig)
BVC besök (får kanske veta om hon är fixerad, då hennes rörelser e skumma)
Skissa på planeringen inför trädgården :-)
Söka igelkottar
Äta massa mat ... asg
Handla mat (för ingen annan storhandlar ju här)

God night suckers!

Fitta = Kvinnligt könsorgan, men även ett skälsord för de med taskigt ordförråd (dvs mig).

I fredags när vi var ute och snurrade, så åkte maken förbi Game snabbt för att möta en kille.
Båda kidsen satt tysta med i bilen, medans pappa gick ut....
Helt plötsligt, vilket får mig nästan att sätta i halsen av delad förvåning delad utbrast i skratt, skriker Emi till:
- "GUUUUUUD vad snygg han är!!!!"
Jag tittar chockat upp från mitt spel på mobilen (Bejeweld) för att se vad det är som fått dotras hormoner att gå i taket...
Hrm... jo.... min dotters (på snart 11 år) hormoner gick i taket pga denne kille som maken mötte.... denne kille på ca 30 år....
Det fanns inget annat för mig, som ansvarsfull förälder, att göra förutom att vika mig dubbelt i skratt och reta henne för hennes okontrollerade utfall under hela helgen ;-)

På lördagen var det dags för Ollans provspel i handboll, och det gick super. Killen var jätteduktig och han fann sig efter ett litet tag i gänget.
Så han vill absolut fortsätta... dock ville han gärna ha BSK kläder, då han var den enda som hade M.U. kläder på sig.... Men å andra sidan, så var det bara provspel då oxå.
Nästa helg är det match.... får se om han får spela...

Nästa helg är det även dags för huset att resas. Iaf stommen på det!!
Vi var ute denna helg, och kollade in grunden... och jag hoppas på att maken kan ta ledigt på fredag (då lev kommer) så vi kan åka dit och filma den första resningen.
Avloppet var dessutom redan klart..... :-)
Uppdaterade bilder kommer inom kort... var tyvärr tvungen att fota med makens mobil, då min fick batteritorsk när det var dags att fota.

På lörd kväll när vi kom ut, försökte jag trots mörkret att kika runt lite. Bakom mig kom Déville i full fart och slog med full kraft i mig bakifrån, med resultatet att jag tappar balansen och faller framåt.
Som tur är, lyckas jag vrida mig innan jag faller i backen och smällen tar istället i höften.....
Déville levde i grym onåd just då .....
Trots detta kunde jag njuta av kvällen.. hur skulle jag inte kunna göra det? Jag var ju ute i stugan ;-)

Dagen efter kom vi upp i tid... och jag gjorde mannagrynsgröt till frukost.
Måste säga att det är faktiskt ingen hit, när vattnet frysit i rören.... då mannagrynen i sig är väldigt väldigt små och typ överallt.
Asajobbigt att diska rent....
Även denna dag åkte jag i backen, fast nu var Déville oskyldig. Denna gång var det Emilia som skulle tröstas och hon möter mig i trappen... varpå jag trillar bakåt av hennes kram.
Vid det här laget går jag inte runt på tomten utan hjälp, och jag aktar mig noga...

Nu är vi dock hemma igen, vilket i sig är jävligt trist, men jag har en massa saker jag ska kolla upp.
Iller är ingen ide att skaffa för jakt, då kaninbeståndet är väldigt lågt därute. Harar finns det gått om, men de gräver inte hålor (som är just det användningsområdet där iller kommer in i bilden.. jaga ut dem ur hålorna).
Inte heller finns det många igelkottar, tyvärr... Mycket grävling, och det har drabbat igelkottsbeståndet.
Det blir för mig att kolla upp vart jag kan få tag i vilda igelkottar och plantera in på tomten och området runt om.



Något viltställe som behöver placera ut rehabiliterade kottar kanske finns i närheten ;-)
Jag behöver dessa, då sniglar annars kommer vara ett stort hot mot min planerade tomt... full av grönsaker, kryddor och frukter.



Oj... blev ett långt inlägg... men å andra sidan, så har jag haft en underbar helg!!

Bebisens kropp, armar och ben fortsätter att rundas av i takt med att underhudsfett tillkommer – och de ser äntligen ut att vara i proportion till huvudets storlek.
Den väger ungefär 1,5 kg nu, ser mer och mer ut som en nyfödd bebis ”ska” göra och är drygt 40 cm lång.

På grund av trängseln därinne, har du kanske märkt att bebisen inte längre rör sig lika livligt.
Så länge den fortsätter vrida på sig lite, så vet du att allt står väl till. Det kan vara svårt att tro, men bebisen har fortfarande en hel del växande kvar innan den föds – ungefär 900 gram!

Bebisens inre organ fortsätter att utvecklas och mogna och den kissar nu vatten, vilket är bra träning inför livet utanför.
Snart kan du vara förvissad om att ditt barn börjar få ett rikt inre liv – undersökningar har visat, att bebisar i magen har perioder av drömsömn redan kring åttonde månaden.

Du har förmodligen gått upp 1,3-1,8 kg denna månad.
Ett knappt halvkilo (450 g) per vecka är helt normalt under sista trimestern, eftersom bebisen går igenom en sista växtspurt inför födseln.

Då har första träningen i handboll gått av stapeln för sonen. Det gick riktigt bra faktiskt.
Inte fan kunde man tro att han var den som var "nyast" i laget, då han var bra mycket säkrare än många andra.
Taggad som fan är han fortfarande, och det känns jättekul!

Tryck och sammandragningar fortsätter.... magen har sjunkit väldigt lågt och det skulle förvåna mig mycket om hon inte fixerat sig redan.

Nu är det lunch... och sen bär det av till stugan!

Senaste timmarna har jag tillbringat med att sortera ur lite kläder som vi kan ta ut till stugan för förvaring.
Allt får vi inte med oss på en gång, men lite grann iaf... står och tar så enormt mycket plats här.
Barnvagnen skulle jag oxå vilja ställa ut där, men det råder delade meningar på den fronten via min make och mig.

När vi var och köpte släpet idag, så fann jag även två böcker som gett mig mycket givande läsning och enorm iver så det kliar i fingrarna att ta itu med trädgårdsplaneringen.



Jag undrar vart mitt skissblock hamnat... skulle vilja skissa lite ;-)
När jag planerar inför nya livet, så känns det inte så långt kvar tills flytt :-) Jag får helt enkelt fortsätta räkna vårtecken som dyker upp.

Jag skulle dessutom vilja ha en stor fet Ek eller Alm på tomten.... men då dessa tar flera år att växa upp, och även om jag planterade en Ek nu.... så skulle något trädäck inte kunna byggas runt det förrän mina barnbarn alt barn barns barn hänger där ute... hahaha!

Nu är det nannatajm... hoppas jag... om böckerna inte livat upp mig alldeles för mycket.

Livet kan vara så orättvist....

Äntligen fredag, även om mitt tillstånd förbryllar mig en aning.
Tröttheten ger inte med sig och det känns som om jag endast försöker få tiden att gå.

Hur som helst... lyckades iaf med middagen, på ett nyttigt snabbt sätt. Kidsen är helt ok med det nu och vi talar om det om och om igen... allt för att de ska lära sig rätt från början.
Nyttigaste alternativet är det som ska väljas.

Släpet är nu hämtat och uppställt på uppfarten. Skönt att äga ett eget... går så jävla mycket pengar åt till hyra av släp annars.

Nä... kommer inte på ngt skoj att skriva alls... inte ens sugen på sex.. godis sugen visserligen... alltid... men det får jag ju inte äta mer... :-(

Sova en liten stund kanske....
Jag vill verkligen, verkligen ha mitt egna boende nu...
Dekorera det egna...
Fixa iordning kidsens rum... packa upp våra saker....
Men... först måste Philippa ut.

Jag önskar verkligen jag kunde säga att dagen varit fullspeckad pga aktiviteter, men så är icke fallet.
Jag är bara så extremt trött, och ont i magen.

Emilia kom hem en snabb sväng, och gick sedan tillbaka för att åka skridskor.
Oliwer ville att jag skulle sparka boll med honom när han kom hem, men jag var tvungen att avböja det.
Hade hoppats kunna aktivera dem när de kom hem, men så blev inte fallet idag.

Frustrerad över att jag funderade för mycket på hårmodell grejen. Hade verkligen velat ha en ny frisyr, och det hade ju varit super att få lämna över till någon som faktiskt hade en tävling att vinna och ta fram den frisyr som passar ansiktet bäst. För ansiktet känns inte riktigt som mitt längre.. haha...

Såg i dag... misstänkt det tidigare.
Grattis till min forna vän som väntar tillökning.

Faktiskt lyckades jag hålla mig vaken till efter tio... men sen vete 17 vad som hände förrän dotra smsade mig, varpå jag vaknade.
Jo ... jag vet... jag somnade.
FAN!!

Idag har det, efter utflykten på vikt och längd kontroll med Oliwer, varit en liggandes dag.
Magen trycker på nertill och jag är faktiskt ganska öm.... Inte dags ännu dock.
Hela 64 dagar kvar....
Någon matlust har jag heller inte haft, och därför inte ätit ngt sedan i morse.... kanske borde gå in och få i mig ngt....

För O hade det inte gått så bra. Stackars liten.
Hoppas verkligen att handbollen vänder det där nu, för det är inte kul att se hans bakslag hela tiden... han blir så ledsen.
Har nu iaf anmält oss till en kurs, utbildning, så vi verkligen vet att vi gör rätt... samt att han själv får en möjlighet att lära sig.
Barnen växer upp och jag är så glad att turen varit med honom gällande hans kamrater, men när han fått höra ngt i skolan så tar det på honom. Folk tror det inte, men ett ord får honom att deppa hela dagen.

Som tur är, både för mig och kidsen, så har vi numera en dille på morötter.
Affären hade extrapris på lösplock... stora gigantiska vattniga varianter som är supergoda. Så vid mellis, innan maten och till maten så är det morötter som gäller.
Inget mer godis blir det heller... grönsaker med dipp och nötter.
Visserligen är naturgodiset inte så mycket bättre i mängder, men det är bra mycket bättre när det gäller att man slipper färgämnen och dyl.

Han hade iaf växt 4,5 cm sedan sist... dessvärre hade vikten följt med även där... och det känner jag mig så extremt skyldig till.
Pga att jag varit sängliggandes och med mina cravings, så har det även inneburit att kidsen ätit samma saker.... vilket inte varit bra för någon av oss.

Att jag ska vara hemma med barnen, men 100% koll på vad som görs när hur och varför... kommer verkligen inte en dag försent.
Det är deras framtid det gäller.
Deras liv!
Mina barn....

I morgon, efter handbollen, bär det av till stugan.
Gissar att det blir med två bilar denna gång. Matbordet måste ut.
Fast vi kommer nog inte dit förrän till kvällen, då vi först måste hämta badkaret och kommoden. Släpet löser vi ut i kväll redan... sen är vi "släpägare" :-)
Fyrhjulingen blir nog först klar till nästa helg.

Nu är det iaf helg, och jag är glad för det.
"fredagsmyset" tog vi igår hehe... så det så ;-)

Maken har äntligen fixat videokameran. Tack P för hjälpen!
Nu är jag tvärsäker på att förlossningen kommer dokumenteras (han kan ju inte min kamera, men denna kanske han kan klara av) och man nu 3e gången gillt får lite bilder från BB oxå ;-)

Jag försöker verkligen organisera allt, så jag vet exakt vart jag har alla mina papper och dyl.
Även om vi skulle kunna flytta ut tidigare, så är ytan inte så stor där ute heller.
Fågelsången får mig att hoppas, men skriverier om vinterkylan i helgen får mig att backa igen.

Nu har jag iaf talat med Vittinge skola igen. De väntar oss, så jag informerade om komplikationerna som tillstött. Men det var soft... En vecka innan bara så kirrar de allt... och en vecka kan man väl stå ut om det skulle vara så tycker jag :-)
Om våren hann komma och snön smälta bort lite skulle ju även det vara trevligt. Inget vatten har vi därute då rören fryst, och den varmvattenberedaren som finns, rymmer bara 30 liter....
Undrar om man kan köpa en sådan... hrm..... och undrar vad de kostar.
Gäller ju bara ett par veckor, innan huset är klart.

Nu har jag iaf bokat släp. Vi hämtar det i morgon kväll.
Lika bra att köpa ett, då vi ändå ska ha det... och pengarna på att hyra släp tickar iväg med en faslig fart.
Badkaret skall ut i helgen, och man kan bara låna släp i 4 timmar....

Maskinen är snart klar oxå... kommer i slutet av januari så maken och kidsen kommer iaf ha sin lilla leksak!



Cectek....  med plog och gräsklippare.... :-)
Att använda en snöslunga på en sträcka på ca 500 m kan ju vara lite tufft.

29e kommer första leveransen på huset :-) Då kommer stommarna upp och man får en annan blick över hur det kommer se ut egentligen :-)
Gillar att det går framåt :-)

Jag lyckades alltså inte hålla mig vaken hela förmiddagen.
Efter lite nystande, tvättande och data meckande så gick ögonen igen på nytt....
FAN!!
Somnade, vaknade, somnade, vaknade.
Nu tvingade jag upp mig själv och sitter här likt en trött zombie och undrar hur jag ska hålla mig vaken tills kidsen kommer hem.

Är grymt sugen på en promis, men tar nog kidsen med isf till sättra där dogsen kan springa fritt....
Déville har inte riktigt tålamod att gå sakta i min takt när vi inte håller på aktivt med träning av "fot".
Utan godis, eller leksak, är det kört.

Stressen i morse på morgonen, slog ut hela mig... måste upp tidigare i morgon (Ollan ska till läkaren) så jag iaf kan ta det lugnt.
Minns med glädje de mornar jag gick upp tidigt, vintertid... tände ljus och läste tidningen.... mmmmm.... mysigt!!
Men men... snart är sömn ett minne blott, och jag skulle gärna vilja hamna ur denna onda cirkel innan dess. Så fort hon är ute, slipper jag ju sammandragningarna och kan röra mig mer obehindrat.

Sorry bror att jag inte var anträffbar. Somnade som sagt.... och inne i cribben är det bevisligen inte den bästa mottagningen.

Här följer nu lite bilder på bygget... Kommer fler efter helgen!



.. och så lite bilder på kidsen.... :-)



(Om ni undrar: jag har lekt lite med fotoprogrammet ;-)....)

VARNING!!!

Om du får ett sms utav någon där det står att du ska köra upp ett järnrör i röven, gör INTE det!

Det är ett lur-sms!

Det gör skit ont!

Well... jag kom upp.
Nu till nästa problem.... jag är fortfarande fruktansvärt trött.
Svettig och helt slut!(duhhhh).
Stressade för första gången på evigheter, i morse, och magen knöt ihop sig till en sten.
Längsta sammandragningen jag haft.
Men det gick bra.
Sista energin gick dock åt till det..... samt att äta frukost ;-)

I går satt jag och stickade ett tag.... har kommit en bit på filten, och fick faktiskt godkänt av skrik I som är en van stickare.... bra för att vara första objektet :-)



Försökte få maken att spela, men som det vanligaste alternativet så snarkar han istället högt.
- " Vi får ju vara tillsammans iaf" säger han till sitt försvar.
Föredrar nog dock att han spelar... då känns det iaf som om vi kommunicerar.

Så sant!
Vet ni... det har faktiskt hänt två gånger att HAN SOVER och vaknar inte när jag.... umgås med honom (läs; bokstavligen sätter på).
Ljudet är dock inte snarkningar då... utan andra skumma, okontrollerbara ljud... haha!

Han har iaf som tur är, en del spel i mobilen, så han kan spela om förlossningen blir trist.
Jag har mitt älskade bejewled.
Eller... älskade och älskade... hade bra poäng förut, men nu lyckas jag inte komma om C.... fruktansvärt irriterande ;-)
Lagom tills jag kommit upp till bra poäng, så var tävlingen över!
Fuck!!!

Vårfågeln sjunger igen :-) Den vet nog inte om att den ryska kylan skall komma tillbaka i helgen.... stackarn.
Nej, nu får det vara bra.. kommer inte ihåg om det är idag eller i morgon som jag ska möta bror på lunch..... senaste gångerna har vi ju ändrat om och jag är så trött så hjärncellerna inte ens kopplar in sig....
Måste sova lite till..... zzzzzzzz

Ps... om jag får säga själv... med tanke på hur det känns i magen... så är det nog inte många veckor kvar tills vi flyttar.... måste få till stånd ett besök för kidsen i nya skolan, men klarar inte av att köra den biten själv... hrm... lösning??? Kommer nog på den sen....

Med mycket extra tid... så hinner man fundera på mycket saker som man annars kanske inte hinner ägna en tanke åt.
Som följande:

Jag är väldigt stor.
Väldigt stora människor svettas mycket.
Jag är dessutom en gravid, väldigt stor människa med en massa extra hormoner och dyl.
... så jag svettas på konstiga ställen.
Men det är inte några problem för andra, mest för mig själv... Vissa drabbade delar fläker man ju inte upp hur som helst när som helst ;-)
(har ni förresten stött på någon som tycker så synd om sig själv som jag... eller som ojjar och klagar så mycket på bagateller som jag? haha).

Vad jag däremot börjar oroa mig för en aning är... att när det är dags för att föda... så vill jag absolut duscha innan vi åker in!
Men.... frågan är om jag hinner.
Eller om et över huvud taget finns något varmvatten kvar. Tänk om hela familjen  har duschat på morgonen, och så ngn timma senare är det dags!!!
Eller... tänk om jag får väkar mitt i natten, och känner för att smyga upp och ta en skön dusch för att se om de går över... då väcker jag ju alla...
Hrm.... Men egentligen.
Vad pysslar jag med? Som om det skulle vara ett värdsligt problem.....

Bara 66 dagar kvar.....

Med mycket extra tid... så hinner man fundera på mycket saker som man annars kanske inte hinner ägna en tanke åt.
Som följande:

Jag är väldigt stor.
Väldigt stora människor svettas mycket.
Jag är dessutom en gravid, väldigt stor människa med en massa extra hormoner och dyl.
... så jag svettas på konstiga ställen.
Men det är inte några problem för andra, mest för mig själv... Vissa drabbade delar fläker man ju inte upp hur som helst när som helst ;-)
(har ni förresten stött på någon som tycker så synd om sig själv som jag... eller som ojjar och klagar så mycket på bagateller som jag? haha).

Vad jag däremot börjar oroa mig för en aning är... att när det är dags för att föda... så vill jag absolut duscha innan vi åker in!
Men.... frågan är om jag hinner.
Eller om et över huvud taget finns något varmvatten kvar. Tänk om hela familjen  har duschat på morgonen, och så ngn timma senare är det dags!!!
Eller... tänk om jag får väkar mitt i natten, och känner för att smyga upp och ta en skön dusch för att se om de går över... då väcker jag ju alla...
Hrm.... Men egentligen.
Vad pysslar jag med? Som om det skulle vara ett värdsligt problem.....

Aborter....
Jag skulle kunna klippa in film, men då filmen är så hemsk, så väljer jag att inte göra det.

Vill istället ge känsliga läsare en möjlighet att låta bli.
Filmen

... även vissa som tror sig klara av att se detta, kommer bli illa berörda....
Jag kunde själv inte titta klart.

Trots min systerdotter så förstår jag verkligen inte "tonårstugget".
Ändå förstår jag henne lite bättre än skriverier från andra tonåringar.
Det är fett.... och det är en massa andra ord och förkortningar.
Skrivelser ska vi inte ens tala om.
Vet inte om majoriteten verkligen är så dåliga på stavning... eller om man helt sonika börjar skriva uttalet istället för den rätta stavningen.
... verkar som om det är det sista alternativet...

Vet inte om jag nämnt det tidigare... men vid båda tidigare förlossningar hade jag ingen smärtlindring alls.
Ville... men fick inte.
Hann inte.
Försökte mig på lustgas, men mådde bara illa efter ett par andetag.
Tror jag även fick ngn liten spray dusch på fittan när jag födde Emilia, så jag inte skulle känna så mycket om jag sprack upp då hon kom så fort.

Oliwer... ja, där var det som alltid. När det sker, ska det ske på en gång.... så där fick jag inget alls.
Två krystningsvärkar som sagt, men det hindrade mig inte från att skrika efter droger... klent va?
Oliwer gick så fort så han var inte ens ett konehead när han föddes, utan hade runt och fint huvud.
...Snacka om att tänja ut sig... Yikes!

Hur som helst.
Min väns ord "23 timmar" ekar fortfarande i öronen (och ögonen) på mig.... och nej, önskar inte höra andra berättelser om längre tider....
Så jag tänkte att om det finns risk för att det tar sådan lång tid, så kanske det kan vara på sin rätt att fundera lite på smärtlindring oxå.
Kan ju hända att det hinns med...
Så jag kollade upp lite... och det hjälpte inte så mycket.

Jag vill mig minnas att det som gjorde ont... var ryggen.... så vad hjälper bäst mot det?
Epidural vill jag inte ha pga tatueringen... kanske finns ngt naturligare....
Vad tycker ni?

Naturlig smärtlindring

Bedövning	Verkan	Effekt	När
Akupunktur	Nålar sticks in på speciella punkter under förlossningen och ger en avslappning och lugnande verkan.	Denna metod fungerar på en del och andra märker ingen skillnad alls.	När den aktiva fasen börjar.
Avslappning	Kroppen spänner sig när den känner smärta. Övningar med djupandning och avslappning kan hjälpa dig att slappna av och hantera smärtan bättre. Med rätt andning så öppnar sig livmoderhalsen lättare.	Olika, en del använder den rätta andningen genom hela förlossningen medan andra helt glömmer bort att andas och slappna av när värkarna börjar.	Du använder dig av den genom hela förlossningen.
Dusch & Bad	Kroppen slappnar av när du badar eller duschar i varmt vatten. Då sjunker även stresshormonerna.	Bra i öppningsskedet, under den latenta fasen.	Bäst i början, hemma och framme på förlossningen.
Massage	Bli masserad, vid massage frigörs hormonet oxytocin. Oxytocinet är avslappnande och hjälper livmodern att jobba effektivt.	För en del är det jätteskönt med massage, medan det för andra kan upplevas som riktigt obehagligt.	Genom hela förlossningsskedet fram till kryssningsskedet.
Tens	Består av små plattor fästa med sladdar på en dosa. Plattorna fästs sedan på huden och gör att hjärnan inte kan känna av smärtsignalerna. Aktivera endorfinerna, kroppens egen smärtlindring.	Om du börjar i tid så att kroppen får vänja sig ger det bäst effekt.	På en del Mvc kan du hyra Tens-apparaten. Det är bra att ha hemma när värkarbetet startar. Använd den så länge den hjälper. De finns på de flesta förlossningar.
Sterila Kvaddlar	Man sprutar in sterilt vatten under huden i ländryggen som gör att kroppen får en smärtchock i 20-30 sekunder. Det gör att kroppen börjar producera endorfiner, kroppens egen smärlindring.	Det kan ta en liten stund innan du känner av effetkten. Effekten kan hålla i sig ett par timmar.	Genom hela förlossningen.

* Naturlig smärtlindring är utan biverkningar för barnet, Sterila kvaddlar kan vara jobbigt med smärtchocken men barnet får inga biverkningar.

---

Medicinsk smärtlindring

Bedövning	Verkan	Effekt	När	Biverkningar
Epidural blockad, EDA	Även kallad ryggbedövning. Man för in en tunn kateter/plastslang mellan två kotor i ryggraden. Bedövningsmedel sprutas in så att nervtrådarna som går till livmodern och bäckenbotten bedövas.	Du blir nästan helt bedövad, ibland tar den bara på ena sidan av kroppen. Du känner fortfarande det starka trycket ner mot slidan och ändtarmen när barnet tränger ner.	Genom den akiva fasen och hela förlossningen. Vänta inte för länge, det tar en stund att tillkalla narkosläkaren som sätter EDA:n. Om barnmorskan säger att det är försent så stå på dig .	Ger ofta värksvaghet som ibland gör att det behövs värkstimulerande dropp. Högre risk för sugklocka. Barnet kan bli oroligt och skrikigt efter förlossning samt få svårare med amningen.
Lustgas	Du andas in lustgas- en blandning av 50-30 % syre och 50-70 % lustgas (kväve) genom en mask. Smärtimpulserna dämpas från ryggmärgen och hjärnan och gasen tar bort det yttersta på dina värkar.	Lustgas är bra för de flesta föderskor. Se till att andas in precis innan värken sätter in så hinner det få effekt.	Genom hela förlossningen, går i samband med andra smärtlindringar.	Du tappar delvis kontrollen över vad som händer, illamående. En del kvinnor kan få ångest.
Spinal bedövning	Ryggbedövning. Bedövningsmedlet förs in i ryggen med en tunn kanyl. Till skillnad mot epidural ges inget lokalt bedövningsmedel och ingen slang lämnas kvar.	Snabbare än vid epidural. Ges bara en gång, fylls inte på. Håller i 1-3 timmar.	När du har kraftiga värkar och när du förväntas vara fullt öppen inom några få timmar.	Läs om epidural.
Livmoder bedövning	En metod som går ut på att bedöva nerverna runt livmodern med fyra stick från två sprutor.	Den ger bra smärtlindring och verkar upp till 1,5 timmar. Den påverkar dig ej mentalt.	Läggs i slutet av öppningsskedet. Det tar ca 30 minuter att förbereda den och du kan oftast inte få den om du är för mycket öppen.	Den är relativt smärtsam att få, verkar ganska kort tid och kan endast ges tre gånger. Barnets hjärtljud måste kollas hela tiden och därmed blir du låst till en CTG-apparat.
Bäcken botten -bedövning	En injektion som bedövar slidans och mellangårdens nerver.	Efter ca fem minuter, Fullständig bedövning i mellangården.	Ges under krystvärkarna eller efter förlossningen om du behöver sys.	Dämpad krystreflex och ger ett längre utdrivningsskede. Risken för bristningar i underlivet ökar.
Morfin	Används för att du ska slappna av. Allt färre sjukhus använder metoden för att man vet att den inte ger någon bra smärstillande effekt.	Gör dig avslappnad.	Vid tidigt värkarbete.	Du kan bli illamående, få yrsel. Du kan få svårare att delta fysikt och mentalt och kan leda till att din egna endorfinproduktion avtar och ger dig ännu starkare smärta. Barnet kan få problem med andning och amning.

Vill inte gå upp på mornarna, fast vem vill egentligen det?
Jag vill ta igen den sömn jag missat när jag snurrat runt under nattens gång.
Skillnaden mellan mig och "andra" är dock att jag helt sonika heller inte gör det.

Men det måste det bli ändring på.
Jag måste upp!!
Det ändrar ju iaf inte det faktum att jag är trött hela tiden, och tiden med kidsen är faktiskt värdefull för mig... även om jag på morgonen... när jag sover... skiter i allt utom att just sova.

Nu ligger jag här i sängen, och funderar på vart jag ska börja dagen.
Stoppa i propparna och sova vidare.. så tiden går fort... eller gå upp och slänga i en tvätt i maskinen.
Min längtan efter eget boende är extremt stor, men har även hindrat mig en aning från att göra så gott jag kan i den situation vi befinner oss.
Spar ju faktiskt en jävla massa pengar!
Alternativet som finns... är ju faktiskt oxå att gå upp, stoppa i en maskin tvätt och sedan lägga mig igen.... på så sätt sover jag inte så djupt (kanske inte så länge) och har redan en maskin klar när jag går upp :-)

Trots värken i händerna igår, kunde jag inte låta bli att sticka mer.....
Hur kan egentligen stickningen bli en sådan drog?
Ett bra alternativ till att bara sitta och glo.

Stackars Milis var livrädd för att gå till skolan i dag... hon är så känslig.
Igår glömde hon ta med läxan hem, dvs den är i dag ogjord.... och det är världens undergång för henne... och hon var rädd för att få en utskällning från läraren...

Äh.... jag har fått min efterlängtade träningsvärk.
Men inte där jag önskar den.
Hade någonsin kunnat gissa att man får träningsvärk i händerna av att sticka!

SOM FAN!!!! Om man stickar i nästan 12 timmar i sträck.....
aooooo.....

Trots att jag satt uppe halva natten och stickade (03.00 ca) samt resterande av natten vridandes av ondo, så pallrade jag mig upp i morse vid 07.20.
Käkade frukost med kidsen, och tog mig sedan en härlig dusch för att vakna.

Föga hjälpte det, då jag somnade igen vid 9 tiden och sov i 40 min ca.
Sen väcktes jag av telefonen som möjlig gjorde ett samtal mellan mig och entreprenören.
Jag fick två alternativ, då det tredje slagits ut.
Gällande avlopp, som jag fortfarande inte hajjar skillnaden på valmöjligheterna.
Pga min tröttmössa lyckades jag heller inte väcka hjärncellerna så de aktiverades, utan fick klara mig själv. Snabbtänkt som jag är så kontrade jag med prisuppgifter.
Han återkommer, och förhoppningsvis är jag vaken då.
Under tiden fick jag uppmaningar av maken, samt kollade lite offerter och dyl. Mer kött på benen... eller ska jag säga korvar i avloppet ;-)

Sen var det bara att kliva upp.
Lunch kl 12 inplanerad med syster, och A till Sollentuna.
Philippa har legat högt i dag, så rakryggad bilkörning var att välja mellan att andas eller köra bil.
Pga löften, så körde jag bil... men syrebristen har satt sina spår och jag är trött igen.

På Systers jobb finns ju självklart mina gamla arb kollegor.... och en massa nya.
Möter den äldsta (både till ålder och anställning) som utbrister:
- " Heeeej!!!!.... Vad tjock du blivit!!!!"
Jag hälsar med en kram, gammal man gör så gott han kan....
- " Heeeeej!!! Fy fan vad gammal och grå du är gubbjävel"... tänker jag samtidigt som jag ser i mitt innersta hur jag smockar ner denna äldre herre som inte kan välja sina ord ....
Men har iaf mina sinnens fulla bruk, och säger istället högt med glimten i ögat:
- "Japp! Hela 24 kilo godsaker sörru!!"
Sen går vi....

Kinamat blir det. Buffe!
Tack kära syster för mat och sällskap. Jag blev nämligen bjuden ;-) * Mallig *

Dotra ringer dessutom mitt i lunchen och berättar att hon fått kvarsittning!
KVARSITTNING!!!
Ha ha ha..... som den ansvarsfulla förälder jag är så bryter jag ut i asgarv!
EMILIA kvarsittning!!! hahahahaha!!!!
Jag svarade:
- "Aja... kom hem innan 16 bara så vi hinner åka till centrum...."
Inte så illa som det låter faktiskt... då hon åkte skridskor på lunchrasten och hade ingen klocka... så när det ringde in... så fick de bråttom att snöra av sig, men kom försent till lektionen....

Min stickning gick åt helvete.
Så jag roade mig med att slita upp den, och rulla ihop den till ett nystan.
När jag nu är klar med den, och har läst på om räta och aviga maskor, så ska jag börja om med babyfilten.
Hade velat haft lite rosa garn dock... inte bara grått... får kanske köpa lite sen.



Min början ser ut så här:



så vi börjar med en uppläggning!

wish me luck!

Nu har jag, i ca en timme, talat med Telia.
Det gäller telefonin och internet i huset.
Enligt mätningar så kan vi ha möjlighet till en hastighet på 6-8 mb. Men de boende därute har endast 1,5-2, vilket INTE är ett alternativ för oss.

Jag fick tala med en fiber kille, och presenterade mig:
- "Hej, jag heter Carina och vill ha fiberkabel"
Trevligt, tyckte han och fortsatte tala.
När han fått adressen så hördes det verkligen hur han skruvade sig i stolen....
- "Det går inte att få på den här adressen... det måste vara .... några fler boende i området för att vi ska dra in det"
Vet inte om stackarn brukar få en utskällning vid det här laget, för han skruvade en aning på sig.
Kan även vara att han satt och försökte jobba(skriva) samtidigt som jag babblade på i luren.

- "Nehepp..... så vi och de tre äldre herrarna som bor längs vägen räknas inte som ett bostadsområde?"
Innan han hann svara, så skrattade jag till så han förstod att det var ett skämt.
- "vad kostar det att sätta upp en mast då? Någon måste ju ändå vara först och om ett par år kanske det är ett bostadsområde därute.... och då är det ju bra med en mast..... eller?"
Svaret jag fick var inte direkt... och en aning trevande... Men han höll med mig ;-)

Hur som helst, efter mycket om och men så lovade han iaf att han hade tillräckligt med information för att skicka en offert till mig... och avslutade samtalet.
Hrmf... jag som precis snackat igång mig.....

Sånt här vill jag ha lite var stans i huset....

väggord

och just den här vill jag ha i vårt sovrum.

Hur har gemene man (och kvinna) det med sexlivet egentligen?
Är det bra, eller skulle det behövas en förbättring.
Tar stessen över tillvaron så den vanligaste kommentaren är:
"orkar inte..." eller.... " jag har ont i huvudet"

Är det tjejerna som är ointresserade, eller är det killarna?
Vad skulle ni göra för att dag ut och dag in kunna få känna den där "förälskelse längtan" som man har i början på ett förhållande?
Visste ni förresten om att kvinnors sexlust kan hamna i dvala, och måste underhållas för att finnas kvar. En kvinna (oftast - med undantag för att var 5e kvinna föds med en manlig hjärna) kan konsten att "glömma bort" sitt sexuella behov. Medans mannen, även om han backar eller ger upp i respekt för sin kvinna, kan klicka på när som helst.
Så om man som kvinna känner att man inte orkar.... så säger jag: Kör för fan!!!
Prioritera din egen njutning.
Jag menar inte, öppna, sära och få det överstökat utan NJUT av det!

Att skylla på huvudvärk är helt upp åt väggarna, och jag dementerar det extremt.
Finns inget som hjälper bättre mot spänningshuvudvärk än en orgasm!!!
Tror ni mig inte? Testa!
Vid en orgasm så spänner sig hela kroppens muskler. När de sedan slappnar av.... så släpper även spänningen. Kanske inte direkt, men garanterat efter ett tag.
Har man däremot inte huvudvärk innan, utan får det direkt efter en orgasm... smärtande huvudvärk... så ska man uppsöka läkare, då det kan vara en blödning i hjärnan.
Så kraftig är orgasmen!
Don´t u fuck with it ;-)

Med barn i huset, minskar möjligheterna. Men ... det ökar faktiskt även spänningen!
När E var liten... sov hon oftast i vår säng. Men inte heller det var ett hinder.
Lite tystare, lite lugnare så fungerade även det.
Tills...... Vi avbryts av E som gungar upp och ner i sängen med orden "Weeeeiiiiiii, det gungar!!!"
Sluta? Ja för stunden....
Men Nej, hon fick sova i sin egna säng hädanefter.

Hur kan folk vara så ointresserade av att prioritera sin egna njutning och på så sätt även riskera sitt förhållande?
Övergår mitt förstånd.... men å andra sidan.... vem är jag att säga vad som är rätt eller fel?
I mina ögon är sex 60-70% av ett förhållande, och det innefattar inte enbart penetrering eller själva akten. Det är vid mål linjen.
Hela tillvaron med partnern går ju ut på det.
Kramar, kyssar, beröring och varma kärleksfulla ord och gärningar.....




... du sviker ingen annan än dig själv om du avstår....

Ja.... då är helgen officiellt över.
Barnen är i skolan, maken på jobbet.
Jag är vaken... men orkar inte gå in. Låter som om A håller på att städa och alla VET hur en mamma är när hon håller på att städa.
Precis som om de går in i en konstig tillvaro ... munnen blir som ett utryckslöst streck ... hastigheten är som när man snabbspolar med bild... och det dunkas och klirrar i allt.
Det värsta man kan göra vid sådant tillfälle är att kliva emellan, eller ställa en fråga.
Man ska helt enkelt bara hålla sig undan.

Samtidigt kan jag bara inte låta bli tror jag.... måste in sen, men vet inte vad jag ska göra inne.
Förutom att kissa dock ;-)

De nattliga besvären av bäckenet är numera olidligt.
Vet inte alls vilken ställning jag ska sova i, och jag hinner inte längre somna in - för att sedan vakna av smärtan - innan den sätter fart.
I natt löste jag det genom att bullra upp kuddarna högt, så jag halvlåg ner på rygg..... och det funkade då jag var helt utmattat... men sen då?
Läste någonstans en mening som klingar högt i min skalle... sjusovare som jag är....
- "Du är nu i tredje trimestern, och en god natts sömn kommer bli ett minne blott"
Det stämmer ju faktiskt....
Fr o m nu så kan jag glömma vad allt som att sova gott heter.... nu är jag gravid... och sedan kommer hon.....
Dock är jag helt övertygad om att alla förändringar och bara att få se henne live, kommer gottgöra för sömnbrist under ett par år........ ;-)

Nu ska jag kolla FB snabbt, läsar några bloggar.... sen tror jag inte min kissblåsa klarar sig mer, utan jag måste bege mig in till huset för att kissa......

I år är det massor av snö.
Det har även varit jätte jätte kallt, så snön ligger kvar i drivor och kommer nog göra det ett tag framöver.
Skolorna har i sin tur kommit på en super ide.... de ska ha vinter OS så alla kidsen kan prova på de olika vintersporterna som finns.

Är det någon utrustning man inte har, så finns det några att låna.

Vad de inte riktigt verkar ha tänkt igenom, är att det är första gången på väldigt väldigt länge som det är så här mycket snö i mer än en vecka.
Folk har inte bunkrat upp med skidor, skridskor och allt möjligt som kidsen nu skall bära med sig till skolan.
Och även om man någongång fått för sig att bunkra upp med dyligt, så har de alla gånger vuxit från den storleken som då krävdes, vilket iaf innebär att det måste handlas nytt.

Samma saker verkar alla ha satsat på nu i vinter och affärernas hyllor skriker av tomhet på utrustning.  Och den utrustning man lyckas få tag på är inte den där billiga... utan den dyra...
Så om kidsen inte ska tillhöra den lilla grupp, som säkerligen åker på sura miner från skolans annars så superglada lärare och fritidsledare (notera den bitande ironin) så ryker nästintill alla besparingar man har till utrustningen som kommer användas en eller två gånger för att sedan läggas på hyllan och växas ur.

Vilket dilemma!

Emilia fick iaf skridskor.
Hon påstod att de hon hade var för små... hon kunde inte ha tjocka sockor i dem, så hon bara måste ha nya. Vad vi inte tänkte på är att hon faktiskt inte heller HAR några sockor!!!!
Men ... hennes smarta drag gav henne ett par nya skridskor för 500 spänn.
Oliwer däremot, hade för något år sedan turen att få ärva ett par superbra skridskor.
Däremot tjöd ursäkterna och klagomålen så enormt mycket när han hade dem på sig och tvingades ut på isen att man tillslut inte orkade kämpa längre.
Visst... om han åker så har jag inget emot att köpa ett par åt honom med.... men om det innebär att jag ska få lika mycket skavsår i öronen pga hans gnäll över att ha dem på sig... så betalar jag fan hellre för att slippa!

Nu måste jag logga ur, då makens jävla pang pang spel laggar när jag är online och han piper/gnäller som ett litet barn..... suck!

Helgen har iaf varit super!

Fy fan vad det stinker när man röker inomhus!!!

"Kvinnor som utsätts för passiv rökning löper ökad risk för att få missfall visar en svensk undersökning som publiceras i nätupplagan av facktidskriften Epidemiology.

Att rökning ökar risken för missfall har visats i tidigare undersökningar. Som väntat drabbades de rökande kvinnorna betydligt oftare av missfall i den nya studien. Men också passiv rökning var klart vanligare bland dem som fått missfall.

- Våra resultat talar för att kvinnor som väntar barn bör undvika att överhuvudtaget vistas i miljöer där de kan utsättas för tobaksrök, säger Lena George, forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi, skriver Upsala Nya Tidning.

Enligt Lena Georg ökar passiv rökning risken för missfall med 67 procent medan aktiv rökning fördubblar missfallsrisken. I studien har forskarna inte bara använt kvinnornas egna redogörelser för deras eventuella rökvanor. Man har också mätt kotininhalten i deras blod. Kotinin bildas när kroppen bryter ned nikotin. På så sätt kan man mäta hur mycket nikotin kvinnan utsatts för.

- Kotininhalten i blodet är ett mer rättvisande mått på om en person utsatts för tobaksrök än hennes egna svar på frågor om rökvanor. Vi vet till exempel att rökare ofta underskattar hur mycket de röker, säger Lena George, till UNT.

Forskarna är vet dock inte om det är nikotinet eller andra ämnen i röken som ligger bakom den ökade risken för missfall.

I studien har 463 kvinnor som sökt akut för missfall jämförts med en kontrollgrupp på 864 kvinnor vid en mödravårdscentral."

 

För att inte tala om hur skadligt det är för kidsen som "bor" i denna tillvaro.
Och det fortsätts, TROTS att maken bett snällt att rökaren skall gå ut......
Som mössen... de finns inte. Rökning inomhus... existerar inte.... suck!!

Längtar tills vi flyttar.

Förlossningsplanering.

Jag har funderat på det där.
Tyckte det var skitlöjligt när jag såg det på tv, men tänkte att det kanske kan vara bra så jag håller mina sinnen vid liv... det lilla vett som inte försvann när min vän talade om 23 timmars förlossning vid barn nr 3.

Först så hoppas jag kunna skilja på värkarna, hajja att det är dags, så jag har möjlighet att åka in i tid.
Sker det på en vardag, så är det KI som gäller.
Är vi i stugan, så är det UAS som gäller.
Kan tyckas som en självklarhet för de flesta, men inte för mig. Värkarna "när det är dags" har inte varit så kraftiga varken på Emilia eller Oliwer.
(hindrar mig dock inte att skrika efter droger)

OM jag nu skulle komma in i tid, och få möjligheten att faktiskt välja bedövning... så undrar jag om jag ska ta det. Vet inte vad som finns... kanske ska tala med bm om det, bara för säkerhets skull.
Lustgasen, eller vad fan det är man får i andningsmasken, klarar jag inte av... den mådde jag illa av efter bara några andetag.
Jag har ju inte så kraftiga värkar, eller har inte haft det med de andra, så om jag skulle ta ryggbedövning så kanske allt skulle avstanna..... hrm....

Sen skulle jag faktiskt, även här: Om jag hinner, vilja halvsitta så som vissa gör på förlossningskliniken. Jag skulle vilja vara lite mer medveten om vad som pågår.... försöka vara vid mina sinnens fulla bruk s a s.

Ah.... men först.
Ringa maken.
Ringa eller SMSa brudarna.
Om maken inte är hemma.... så Ringa brudarna.

... och nu så blev jag så äcklad och nervös att jag inte klarar av att skriva mer.... uäk.

Ah... och när hon kommit ut... så får de gärna torka av henne snabbt innan de lägger henne på mig. Bebisar är nämligen extremt klibbiga när de kommer ut, och inte det minsta söta med allt kladd på....

Nej... något sådant var det länge sedan.
Är inte så graciös och tänkte att min make säkerligen inte hade tänkt att dö, kvävd av stora feta lår.

Nej, den här gången syftar jag faktiskt till att det numera endast är
69 dagar kvar till BF

69 dagar kvar tills hon skall klämmas ut, och tänja ut min igengrodda ... grej.
Det är ju ändå ganska coolt att se hur den kvinnliga kroppen anpassar sig till en förlossning. Jag menar... tänk hur det hade sett ut om killarna skulle klämma ut bebisarna ur sina snoppar.
DÄR kan vi snacka om att spricka upp!!!!
Fast jag gissar på att deras kropp är anpassade till det lilla de sprutar ut, och inte det stora som 9 mån senare skall pressas ut.

Inte så konstigt att man har ont, eller behöver ha en massa månader på sig i anpassning.

Fick ett gulligt litet medd på FB... även om jag först trodde det var ett skämt.
Blir lite paff när folk säger ngt bra till mig... jag menar lite förvånad över att jag verkar ha en bra sida som dyker upp någon gång i bland sådär ;-)
Jag tillhör ju inte direkt dem som envist måste tala om för folk hur bra jag är hela tiden, eller hur snäll alla tycker att jag är..... Jag gör det itne för jag anser inte att man bör ljuga. ;-)
Jag vänder nog väldigt ofta kappan efter vinden.
Varför inte....?
Annars får jag den ju i ansiktet   asg!

Har man en familj (familj, vänner, främlingar.. what ever makes u happy), ett sexliv (måste inte nödvändigtvis vara med en partner, finns superbra saker på marknaden nuförtiden, även om en partner kan vara mer... varierande) och mat för dagen ... och gärna oxå då tak över huvudet... så ÄR det inte så komplicerat faktiskt.
Däremot, talar av egen erfarenhet, så gör vi det gärna mer komplicerat för oss själva än det måste vara.
Alltså, mao, det blir inte värre än man gör det.

Sen finns det många saker som händer under livets gång... saker som känns väldigt jobbiga för stunden. Men tänk efter ... hur många gånger är det inte så att man efter ett par år kan se tillbaka på det som hänt med lärdom eller kanske t o m med ett leende på läpparna.
Det är sällan det jobbiga stannar kvar livet igenom, som något negativt. Även om det är jobbigt för stunden.

Äh... nu blev det lite sentimentalt. Får inte överanstränga hjärncellerna.
Jag fungerar ungefär som en grott människa.
Mat, kärlek, boende, sex.... as simpel as that.
Påminner mig själv om att det kan vara läge för en dusch ikväll.... sen är ju helgen slut ;-)

Happy fucking sunday!

Längtar redan tillbaka... men vi åker ut igen till nästa helg :-)
Då är det badkaret och kommoden som skall hämtas, så det måste ut.

Här är lite bilder från bygget:



Bild:
1-2 grunden till grunden är lagd
3 den gjorda vägen som maskinerna och bilarna åker på :-)
4 Grävning inför grunden.

Allt ser nästan likadant ut. Det ligger högar med jord överallt

Trots att vattnet frysit, så vi inte ens kunde spola, så gick det alldeles super att vara där ute. Hela natten fick jag springa för kidsen, då Oliwer mådde lite dåligt i magen (ätit godis), men det gjorde inte så mycket för bara känslan av att få ta hand om dem själv (utan att svärmor gör det, då de bor i huset och vi utanför) var helt underbar.
Längtar redan till nästa helg.
Vatten fanns det inte som sagt, utan för att kunna spola så var det bara att smälta en JÄVLA massa snö och hälla i toaletten.
Fungerade hur bra som helst :-)
I so love that place!!

Bebisens lungor och matsmältningssytem är nu nästan färdigutvecklade.
Ökningen i längd kan komma att sakta av (bebisen är ungefär 40 cm lång nu), men den kommer att lägga på sig vikt ända fram till födseln.

Bebisen fortsätter att blinka och kan förmodligen se vad som händer inne i livmodern, till exempel skiftande ljusnivåer och rörliga ljuskällor.
Om du håller en ficklampa mot magen, kanske bebisen inte bara vänder sig mot den, utan sträcker sig eventuellt mot ljuset.
En del forskare tror att det stimulerar bebisens synutveckling om du har magen ”ute” i ljuset.
Förvänta dig inte att bebisen ska ha perfekt syn när den föds, däremot – nyfödda ser bara någorlunda bra på 20-30 centimeters avstånd.
Normalseende barn når inte vad vi menar med perfekt syn förrän de är mellan sju och nio år gamla. Bebisen har nu ögonbryn och ögonfransar.

Nu omges bebisen av ungefär en liter fostervatten, men det blir mindre när den blir större och det blir trångt.
Din expanderande livmoder trycker på diafragman, vilket kan göra att du känner dig andfådd och har svårt att andas ordentligt, men det är en naturlig följd att att det är trångt om utrymmet.
Vid ungefär 34 veckor (eller precis innan det är dags att föda, om detta är din andra eller tredje graviditet) kommer bebisens huvud att vändas nedåt i bäckenet inför förlossningen, vilket gör att det blir lättare att andas och äta (Hrm... Philippa har legat med huvudet neråt de senaste veckorna och jag är nu bara i v 31 - och inte fan andas jag lätt).

Om jag var nervös tidigare, så är det inget emot vad jag är nu!
En nära vän informerade mig om att hennes tredje (lika stor ålderskillnad som vi har) tog 23 timmar... och att hon fått informationen om att den tredje tar lång tid.

HOLY FUCK!
Kan man ångra sig? Kan jag beställa en på nätet istället?
... det är verkligen, på alla sätt och vis, som att vara förstföderska igen....



Men samtidigt... tänka tänka... om det nu ska ta så lång tid...
Då hinner ju Matte hem utan problem, och vi kan likaväl flytta ut till stugan nu!
Mwoahahaha!
Min gissning är att om vi stannar här, så kommer det ta lång tid... och om vi bosätter oss tidigare ute i stugan, så kommer det gå jättefort.
Bara för att det är så.

På FB håller alla på med status uppdateringar som skall vara roliga och förvirrande. Löjligt, men den sista kollade jag på iaf. Och den första, måste jag sorgligt medd, var även jag delaktig i.
Hur som helst... jag kollade igenom den senaste, och fick inte alls lika rolig som alla andra.
Min blev bara:
"Jag skrek åt min syster åkandes en motorcykel för att Big Bird sa åt mig att göra det och han är min ledare"
Trist.
Syrran fick iaf slicka en fotbolls spelare under sängen......

Klockan har nu snart blivit 10.25 och maken ligger fortfarande och sover. Jag har inte stressat upp honom, då jag själv sitter med fruktansvärt onda höfter just nu.
Fick ju lite fredagsmys igår (smile) och jag antar att nattens och morgonens smärta är pga det. Jobbigt som fan, men det var det värt.
Ironiskt egentligen...här tillbringar jag så lång tid med att längta och tråna efter min make... och så är njutningen över så fort. Bara att börja fantisera om nästa dag.
Äny how.... vi skall ju till stugan idag, och jag hoppas det går... att jag klarar av resan. Annars får vi satsa på att åka i morgon.
Foton måste vi ha, men det är samtidigt en massa andra saker vi måste fixa oxå.

Har ni förresten någon aning om hur dyrt det är med bygglov?
Allt pappersarbete som huslev gör, samt alla papper för kommunen tillstånd och dyl har hittills kostat oss nästan 43 tusen. Då är vi heller inte klara med kostnaden för avloppet.
Mycket pengar man inte tänker på från början.
Sen vet jag att byggelen och dyl kommer kosta en jävla massa det med....
Men ... för vår dröm är det värt varenda krona!

Vet inte riktigt vad jag ska säga om dagen, men jag tror den har varit ok.
Sov i evigheter, kände ingen direkt lust att gå upp. När jag vaknade vill ejag iaf inte komma upp så jag låg kvar.
När myrorna i kroppen inte kunde sluta krypa, så var det dags att komma ut ur vrån iaf.

Funderingarna går mer och mer på förlossningen, och jag spelar upp olika scenarion i huvudet.
Melonen ska ut... frågan är om jag kommer in i tid till förlossningen eller om jag ska koncentrera mig på själva födseln.
Kommer vi hinna skaffa en kamera, eller blir det bara stillbilder?
Kommer jag över huvudtaget hinna få några bilder.
... eller... skräckscenario.... tillbringa flera timmar på förlossningen... Yikes!

En timma ger jag henne! Mer har jag inte tid med!

Sitter just nu och kollar på Let´s dance, sååååååå jävla tråkigt!!

Första veckan efter ledighet (för de andra) har äntligen kommit till sitt slut.
Av någon anledning så fungerar inte min tillvaro när familjen inte är hemma.
Jag vill inte gå upp.... jag vill inte lämna mitt lilla krypin, utan bara sova så tiden går snabbare och jag inte behöver vara vaken själv.
Längtar så enormt efter ngt eget.
Försöker komma på saker att göra, att få lite rutiner, men det enda som verkligen funkar... är när först när barnen kommer hem.
Av egen egoism, så ser jag därför till att de kommer hem direkt efter skolan.

I morgon åker vi ut till stugan, för att beskåda bygget. Sedan återstår det att se om vi stannar till söndag, eller om vi åker hem lördag kväll.

Mina bröst har ju läckt ett tag... men det har bara varit sådan där konstig vätska som är genomskinlig. Men nu börjar det även komma mjölk. Kommer det så här tidigt för att jag inte är nybörjare, eller för att Philippa kommer komma tidigare?
"Bröstmjölk börjar produceras i körtelvävnaden under graviditetens sista dagar och de första dagarna efter förlossningen."

(sorry för den sena uppdateringen, men det har inte gått att publicera ngt)

Wow... börjar bli lite smått galen på det här... Philippas rörelser gör att jag bara längtar mer och mer efter henne.... men jag vill ju ändå inte att hon kommer alldeles för tidigt.
Enl "skriverier" så är hon färdigväxt först 6e mars... så innan dess ser jag gärna att hon inte kommer ut... :-)

Åh vad sugen jag blir på att träna bort mina extra kilon som jag lagt på mig.
Känna den härliga känslan av träningsvärk igen.....

Ni har väl noterat Paolos tränings sida?
Den ska jag kika extra på när Philippa är ute och ammat ett tag kan jag säga :-) Tycker den verkar super, slipper inte undan liksom.
Dit vi kommer bosätta oss, finns det ju inte direkt ngt gym.. utan det är styrketräning i Heby simhall alt åka ända till Uppsala som gäller.
OM man inte tänker ta tillvara på de sakerna som faktiskt finns nära till hands, Naturen :-)

Motimate

I dag är jag extremt trött.
Gick upp med kidsen, gick sedan och lade mig.
Vaknade runt 12 tiden, gick in och duschade.. åt lunch... och var sedan tvungen att lägga mig å sova igen. Sov till Oliwer kom hem, gick en kort promis med hunden för att få lite frisk luft (åkte till sättra faktiskt, så jag får natur utan att gå så långt från bilen), ner till centrum för att hämta medicinen och sedan hem igen.
Nu är det middag, men jag är så trött att jag är redo att knoppa in igen.
Litervis med vatten har jag druckit idag oxå....
Snark!

Idag är det fredag.... eller är det torsdag bara?
Oh nooooo!!! Fuck!! Det är bara torsdag!
På lördag skall vi ut till stugan för att kolla på den nylagda grunden till huset. Kidsen skall även på åka lite pulka och träffa lite kompisar kanske... om de är hemma.

Eftersom jag inte har något direkt planerat, så skall jag försöka ta den svarta djävulen upp till ängarna och skogen för att få springa av sig lite.
Han skulle verkligen kunna vara ute och leka i snön i evigheter. Att det är kallt verkar han inte bry sig om.
Tjurar som ett barn när han ska gå in igen.

Jag gick upp med kidsen i morse, somnade sedan om och vaknade vid 12.
In i duschen och njuta av varmt strilande vatten på denna gigantiska svällande kropp... såååå nice.
Bara för att vi inte har det nu, så längtar jag efter ett varmt bad. Shit vad nice det skulle vara.....
Får bli i maj det surru.
När jag kommer ut igen ser jag att syster velat möta upp för lunch. Men det får bli en annan dag... :-( När jag vet att jag itne ska sova så länge.

A har besök. Skrik I.
Jag förstår verkligen inte varför äldre kvinnor skall tala i så hög volym.
I skriker när hon talar.
Ganska rolig skillnad faktiskt.... A viskar och I skriker. Galet.
Men jag gissar att svärfar, som sover då han jobbat sedan 4 i natt, är måttligt road över hennes talvolym.... haha.

Nu i helgen är det bröllopsmässa, för den som inte är gift.
Åker ni dit, så måste ni besöka Lámorosa.... det är morsan det ;-)

Nu ska jag försöka räkna ut hur mycket golv och tapeter vi ska ha med hjälp av ritningarna.... känns som om det kommer gå sådär.

Jag består mestadels av en mage nu....
Det här är min utsikt nedåt....

Jag ser inte mig själv som en tekniskt inkompetent person. Däremot har jag sällan ork att läsa bruksanvisningar eller råd om hur man ska göra... jag ska kunna det på en gång.
Nu har jag däremot kört fast.
Jag får inte den här javla mobilbloggningen att fungera.
Messen går iväg... men det publiceras inget.
Alla inställningar är som de ska... men inget går... eller så går det, men bilden blir asastor så det tar lång tid att ladda ner.



Varför göra det på ett enkelt sätt?

Maken snarkar hårt, dogsen tar upp halva sängen och jag är som vanligt ensam vaken kvar.... jag som skulle sova.
Shit happens.

Philippa är ganska soft idag. Hon har varit livad under dagen, så kanske att hon tar det mer lugnt nu i natt.
Fick en gissning på förlossning 14 feb, men jag tror hon stannar längre än så faktiskt.
Hon får hemsk gärna stanna åtminstånde till 6e mars, då hon vuxit färdigt. Sen efter det får hon komma när hon vill.
Jag börjar faktiskt bli lite orolig över att hon kanske stannar extra länge pga alla problem som varit.
Samt att förlossningen skall vara i flera timmar.
DET skrämmer mig.
Med Emilia hade jag 15 min krystningsvärkar, Med Oliwer bara två st... första kom huvudet, nästa kom kroppen. Inga droger, så jag har inte planerat att ta några denna gången heller.
Men vad gör jag om det tar tid den här gången?

Nej... nu ska jag ha en kopp kaffe, och sedan sova.
Väcka maken skall jag göra oxå, så han hinner spela några vändor (han bad om det själv). Dessutom somnar jag bättre när han spelar.

Lack som fan blir jag... när jag inte får mobilbloggningen att fungera.... morr!!

 

 

 

Äntligen har jag funnit en sport förutom fotboll som Oliwer fastnat för. Jag hoppas även att det sitter kvar även när han provat.
Dock är det på helger, men vi får anpassa oss helt enkelt.
Den 23/1 är det provgång. Han får prova 5 gånger innan han måste bestämma sig, så det finns gott om tid för honom att prova på.
Handboll blev valet. Det stod mellan innebandy och handboll.
Möjligheterna att fortsätta med det efter flytt vet jag itne... men just nu vill jag bara att han kommer igång med någon bollsport.

Emilia skall provdansa den 29/1 och jag hoppas hon fastnar för dansen. Vi har väntat ett bra tag på att kurserna skall börja igen, och om hon kommer igång så pass att hon tycker det är kul samt kommer över blygheten som hon föts med, så finns det möjlighet att fortsätta i Uppsala sen.... :-)

Det är så underbart att det här är möljligt.
Under tiden som jag var "liggande" så fanns det inga möjligheter för dem att gå på ngt då Matte kom hem så sent på dagarna, och jag kunde inte köra dem.
Nu är jag däremot rörlig, och vi kan göra mer saker tillsammans.

Till helgen, skall vi ut till stugan. Om det bara blir över dagen eller om vi stannar hela natten hänger på hur jag mår.
Grunden till huset beräknas vara klar på fredag, och vi vill gärna fota lite innan stommarna blir resta.
Tanken är även att sen kolla in backen vid skattmansö.... det är både skidor och pulka som gäller där... och så finns det ett kafe där jag kan sitta medans de åker :-)

Nu kom Milis hem och jag ska leta efter ett "gott" fisk recept... är verkligen inte bra på att tillaga fisk.....

Ja....
Var nere hos barnmorskan idag.... tog bilen dit....
Jag skulle verkligen göra vad som helst för en bil som den vi hade förut. Där förarsätet åker bak när man stannar bilen, och fram när man startar den.
Det börjar nämligen bli väldigt jobbigt att sitta i bilen, men det hade underlättat vid de tillfällen jag måste ta mig någonstans.

När jag kom ner till MVC så är alla parkeringar där upptagna.
Av byttkillarnas bilar!!
Inte klaga för det kanske, då de faktiskt betalar som alla andra, så de har rätt att stå där.
Däremot finns det ingen ledig parkering förrän vid bortre parkeringen och där var parkeringsautomaten ur funktion!!!!!
Så den enda fungerande automaten fanns nästan borta vid ingången till MVC.
ARG som ett bi insåg jag att JAG aldrig skulle hinna i tid om jag parkerade där, gick till automaten, gick tillbaka för att sedan gå tillbaka en gång till.
Det tar ju evigheter för mig att ta sig ngn stans (saknar faktiskt att kunna stressa emellanåt).

Åkte runt centrum ett tag och fann sedan en gratis parkering ute på vägen... 2 tim med pskiva. Då behövde jag inte gå så långt!

Underbara barnmorskan Caroline tog emot mig på utsatt tid, och mätte magen.
Den är nu uppe i 30 cm och Philippa har fortfarande huvudet neråt. Högt men neråt.
Hjärtljuden låg på 155 (tjejklappningar) och hon håller som vanligt till på den högra sidan med kroppen.
Det förklarar varför sparkarna ökar när jag ligger på den sidan :-)
Jag tog även mitt förnuft till fånga (även om det stretade emot av alla sina krafter) och skrev in mig på Karolinska som val av förlossningsplace.
Vill ha UAE, men måste inse att vi inte kommer flytta ut förrän hon är född.
Hemsk tanke... bo inneboende när hon kommer.... hugaligen!!

Det börjar bli dags att montera ihop sängen för att kolla att alla skruvar och dyl finns kvar. Måste även köpa en madrass och sängkläder. Ett bärsele vill jag ha, alternativt en sådan där sjal som finns.
Det är verkligen en extremt hemsk känsla att inte ha ngt bebis rum att inreda tills hon kommer hem....
Men nu är situationen så här, så det är bara att gilla läget :-(

Eller vilken natt kanske jag ska säga.
Hela familjen var helt sänkta. Emilia satt och grät, halvsovandes vid bordet och det gjorde så ont att skicka henne till skolan.
Men vad ska jag göra? De vill ju inte lägga sig på kvällarna så det måste slå över någongång så de kommer tillbaka i fas...

När barnen är trötta så pratar Oliwer stup i kvarten, och Emilia sitter tyst och gråter. Stackars små.

Jag hade svårt att sova i natt.
Ont.
Men det var inte det jobbigaste. Det var drömmen.
Drömde att Oliwer fick det svårt i sin nya klass. Att han blev retad för sin storlek.
Jag vill hoppas att de är mer förstående ute på vishan, men det kan ju likaväl vara tvärtom.
Han börjar bli mer och mer medveten om det själv, vet inte om de säger ngt i skolan... han är inte direkt den som pratar.
Hans val om vad han ska äta och inte äta, även om det inte alltid blir rätt, gör att det märks att han iaf tänker på det. Sen syns det även på många andra sätt.

Kan man som förälder skydda sina kids mot allt ont?
Vet inte... men jag vet iaf att jag sen inte kommer missa ngt pga stress.
Familjen går först!!

Om en timme är det besök hos barnmorskan så det är ingen ide att lägga sig nu. Det får jag göra när jag kommer hem, och se om det blir ngn lunch med bror idag, eller om jag bara möter upp honom på em för kaffe (om han har tid). Annars får jag ta det en annan dag... e så trött.

När jag var hos läkaren igår så kollade han upp min medicinering. Jag måste sluta med den snarast, då det inte är så bra att äta den sista trimestern.
Varför stod det dock inte... men nu ska jag iaf trappa ner på den för att så småningom sluta.
Det innebär alltså, att jag inte kommerr äta den i slutet av grav.
... men vi kommer bo kvar här.
Hur det ska gå har jag ingen aning om. Men jag hoppas verkligen att jag inte får ngt utbrott utan lyckas bita ihop även utan medicineringen.... scary!
Man kan ju annars bli deprimerad för mindre....

Tidigare inlägg ser nu att jag försökt mig på mobilbloggning. Detta för att kunna uppdatera när vi åker in på BB och även om jag blir kvar där ett tag.... Vad skulle jag (och ni) göra utan min blogg?
Nu kan det ju liksom hända när som helst.... :-)
Och så fort hon kommit ut (om jag inte kan övertala maken innan) så flyttar vi härifrån ;-)

Shit... kan inte kl bara bli 09.00 så jag kan åka... för att sedan komma hem och sova lite... zzzzzzzzzzzzzz

testat mobilbloggning.?
Nu f?r vi se hur det funkar...?

Efter mycket påtryckningar kommer jag nu även skriftligen framföra en ursäkt från de ansvariga av denna blogg. De är anställda som hjärnceller till yrket, men gör inte något bra jobb där heller.
Fortsättningsvis skall jag överväga omplacering ytterligare, då - pga fackliga avtal - avskedning ej är att tänka på.
Själv frånsäger jag mig allt ansvar.

Om någon vill disk ngt som står i denna blogg, så kommer jag oavkortat hänvisa till minnesförlust. Och om ni undrar varför jag skriver detta nu, så måste jag hänvisa både till de ansvariga samt minnesförlust då jag inte minns något av det som kallas baktanke med det hela.
Så vi går vidare till nästa instans.

Läkarbesök idag.
Han kände, klämde, tryckte och undersökte.
Slutligen kom han fram till att det, trots vad jag gjort i form av rörlighet, inte skett några förändringar av de negativa slaget.
Mina dagar då jag inte kan äta ngt, är dock ett mysterium. Det hade han aldrig stött på tidigare. Möjligtvis (vilket jag är övertygad om) så lägger sig Philippa på ett sådant sätt att hon vid matintag delar ut sparkar för att hon kan.
So I´m fit for fight!
Jag har fortfarande mina "vanliga äggviteflytningar".
Det låter fruktansvärt snuskigt, men anledningen till att jag nämner dem är för att de nu i kväll inte längre är vita.
De är rosa!
Varför? Who the fuck knows.... Återstår att se.

Jag fick även pressa mig själv och chansa på att åka ensam ut till Järlåsa.
Resan var tuff, men det gick.
Oliwer, som var hemma för magont i dag, fick följa med som moraliskt stöd (och det var ju mycket stöd sen då, där han sitter fördjupad i sin psp).
Det gick bra, men shit vad trött jag blev!!
Dock fick jag, som vanligt, en endorfinkick av landskapet därute.
Underbart vitt, vitt, vitt. Solen lyste och jag fick en enorm lust att spänna på ett par längdåknings skidor och bege mig ut i skogen.
(Bilder kommer senare.... )
Den tanken slogs dock bort hastigt när jag klev ur bilen. (HELVETE vilken smärta!)

Där ute höll de på för fullt. Tomten såg ut som en byggarbetsplats och det var helt underbart att se att de äntligen sätter igång. Pappersarbetet har tagit enormt mycket tid.
Leffesnubben som sköter markarbetet där är helt underbar människa :-)
Vi gick igenom mått... placering... höjd... och lite till .... Inte mycket av det jag förstod.
Kontrade de flesta frågor med "Vad tycker du" eller "Hur skulle du gjort med de alternativ som finns". Genom hans svar, strömmade mina svar.
Mao... gör som du tycker är bäst ;-) JAG hajjar nämligen inget alls.

- " Är den här höjden ok för Er?"
- " Eh... tänka tänka....Kommer golvet bli snett annars?"
- " Nej"
- " Kommer vi behöva en sne trappsten?"
- " Nej"
- " Då funkar det alldeles utmärkt!"

Hemresan, två timmar senare, var desto värre. Jag fick kämpa som fan för att hålla ögonen öppna och höfterna värkte så fort jag rörde mig.
Meeen... det gick. Höll dock på att somna vid ratten ett X antal gånger.
Väl hemma sedan, stupade jag i säng!
Helt sjukt utmattad! Men med ytterligare argument till maken om varför vi ska flytta redan nu.
Han... slog som vanligt bort alla med orden:
- " Så länge du är Kolosso, så är jag the bosso"

FAN!
Mina argument om att jag kan lifta till BB med en av byggarna höll inte det heller....

I slutet av Februari kommer maken ev åka till Danmark. OM Philippa tänker komma mycket tidigare, så är jag övertygad om att hon tänker komma då.
Om så sker, så har jag tagit beslutet av att M helt sonika får ställa upp som förare och "make" samt syrran får skaffa en helikopeter så även hon kommer fram i tid.
Syster och M får nämligen isf assistera på plats istället för maken (Filma och se på en blåvalsfödsel).
Tror inte de riktigt vet om det ännu... men de lär få veta det när de läser här.
(Varning: Jag är orakad och mycket.... mycket... mycket FET blaffa)

Så...  det var mina bravader för idag.
Jag kunde sova tills min son kommer in i rummet och skrek: "Blir det någon mat idag eller??"
Farmor och farfar? Nej, de hade inte lagat mat..... Bara att pallra sig upp....
I´m the king of this kitchen... catchiiiing!!

Jag är för slut för att skriva just nu... måste sova lite... zzzzzzz

Tidigare bad min chef om att jag skulle sända mina sjukintyg direkt till henne istället för den "tjej" som har hand om sådant på huvudkontoret.
Vad min chef skulle med dem till har jag ingen aning om, gissar på att det är en maktgrej som vanligt.
Hur som helst så får jag iaf medd från den tjej som har hand om sjukintyg, om att hon inte fått in det senaste.... det jag skickade till min chef för EN MÅNAD SEDAN.
Då jag är sjukskriven månad för månad, så har jag alltså pga min kära chef inte giltig frånvaro på en månad.

Som tur är, så när posten sedan kom, så låg intyget där....  Hädanefter så skickar jag det direkt dit det ska.....

Jag kom upp.
Men inte av min klocka, utan av att maken klev upp.
Min klocka hade jag instinktivt stängt av.
Inte snoozat, stängt av.

Jag lyckades iaf ta mig upp.... göra frukost till kidsen, växla några ord med dem och nu ligger jag tillbaka i sängen för att sova några timmar till.
Hur trött jag än är, måste jag se till att få den här stunden på morgonen, när ingen annan vuxen är vaken med våra barn. Det är viktigt för mig.
Samt att jag vet, att de äter ordentlig frukost.

Lider faktiskt med dem... och maken... själv är jag så trött så ögonen håller på att explodera... men jag kan gå och lägga mig ngn timme till... de måste till skola resp jobb.
Hugaligen!

Nu nannatime.... zzzzzz

Bara 75 dagar kvar... och Philippa verkar tycka att det är morgon nu... men inte jag.. tur att jag inte hör henne skrika än ;-)

Jag har funderat på en sak.
En sak som jag inte kommer föra vidare, utan ngt som bara slog mig när jag såg på tv här om dagen.

Stora människor.
Jätte jätte stora människor, som går ner i vikt tack vara operation av magsäck och dyl...
De får en väldans massa hud över.
Det finns ett program, om en klinik i USA som utför dessa operationer samt även rättar till huden efteråt. Sist jag såg det programmet så var det en tjej som gått ner jätte jätte mycket i vikt, och även gjort denna operation på mage och dyl.
Hon var superfin.
Inte för smal, utan alldeles lagom.
Operationen räddade hennes liv, så det är bra att den gjordes.
Däremot tyckte jag, då hon visade sig i bikini, att det såg ganska så konstigt ut i skrevet... under bikinibyxan.
Kracken var liksom jättestor.
Så då slog det mig.... att där, liksom alla andra ställen, måste ju huden tänja ut sig.... och efter en grym viktnedgång även då bestå av en massa överflödig hud... som hänger ner.
Man kan ju se gäddhängen på de som inte tagit bort hud... där hänger det massor.
Opererar de, eller opererar de inte, blygläpparna???

Jag får nog aldrig svar på det. Känns inte som en viktig fråga.... jag bara undrade lite... ett par dagar....

- "JAG är minsann aldrig irriterad."
- "Nääähääänääää"
- "Nej, det är jag inte. Aldrig"
- "så det säger du"
- "Japp!!! Enda gången jag eventuellt skulle kunna vara det, är om någon annan gjort så jag är det."

Duh......

Nu skulle man ju kanske kunna tro att jag skulle skriva om ngt som gör ont, och det kommer jag att göra oxå, men inte så ont att det förtjänar rubriken.
Det onda orsakas av graviditeten och det är bara att gilla läget sas.

Jag har ont i Fettan!
Eller ... inte ont I den, utan på den... Alltså ont i blygdbenet (Blygdbenet är samma sak som symfysen. Dvs det ben som sitter "mitt fram", under behåringen på venusberget.)


Det är ganska ömt, då Philippa liksom ligger och trycker på där så fort jag står upp.
Så jag har ont där.
No need to worry, om ett par veckor skall jag bara pressa hennes söta lilla huvud där igenom och sedan hoppas på att kroppen återhämtar sig fort så jag kan börja motionera mera :-)

I morgon är jullovet som sagt var slut.
Som ni kanske noterat, har jag deppat ihop helt pga det och absolut inte sett fram emot att ensam få leva inneboende timma ut och timma in medans maken är på jobbet och får tiden att gå.
Men nu har jag ryckt upp mig lite och skall skapa mig själv rutiner med saker som jag kan klara av (istället för att sitta och sukta efter de som jag inte kan göra).
Ta tillvara på de bra dagarna och vila extra de flesta andra dagar.
Min främsta prioritet är faktiskt kidsen.

I morgon blir det därför ett försök i att tillbringa lite tid i simhallen.
Oliwer (och Emilia) måste verkligen röra på sig, och det är det enda jag kommer på som inte kräver så stor ansträngning från mig.
OM jag har tur, så kanske jag finner mig själv ett badplagg och kan simma lite jag med. Tror min enorma hydda skulle må bra av det.
Dock har jag inte någon större lust att inhandla ett sådant där plagg, där tuttarna ligger klistrade på magen och har extra tyg för bebismagen.
Jag tänker nämligen inte vara gravid mer än max två månader till, och sen tänker jag göra det möjligt för mig att komma i min vanliga fettobikini till sommaren.
Det är även fettobikinin som jag lägger mina förhoppningar till inför morgondagen.
OM jag inte finner den, vilket jag säkert inte lär göra då det var maken som packade ihop hela huset... så blir det inte något bad för mig alls.


Min stickning skall jag även satsa på att färdigställa.
Nystanet tog slut, och jag vet inte hur jag ska kunna fortstätta på nästa. Istället för att försöka, så har jag lagt den tillbaka i påsen.
Det skulle även vara kul att kanske få lite annat mönster... typ en slät yta och jag misstänker att jag måste göra "aviga" maskor för att det ska bli det.... men hur gör man det?

Snart är tyvärr även denna söndag slut..... :-(

När Oliwer svarar i telefon VET man redan att sannorlikheten till att personen som ringer, skall få tala med den person den söker är minimal.
Dessutom, när vi bor här, så svarar han: "Hej, det är Oliwer"
Många av bl a pippifåglarna, vet inte vem Oliwer är.... och blir redan där lite konfunderade.

I morse ringde någon som frågade efter A.
"Hon sover" fick de till svar.... sen blir han tyst. Har luren vid örat samtidigt som han tittar på tv...
Personen försöker få honom att ta ett medd, vilket han gör....
Irene!
A känner många Irene....
Men det vet inte lilla Oliwer, och lite han skiter i det ;-)

Sista dagen med ledig make.
Tror jag ska ligga apatisk i sängen och sörja över att jag numera kommer bli lämnad ensam på dagarna.

Vill ha eget hus ... nu!

Tvn är på.

Kidsen sover.

Maken snarkar i soffan.

Jag ligger här med datan i famnen och hela rummet fullt av tända ljus.
Inte enbart för mysfaktorns skull, utan även i ett desperat försök för att få lite värme i rummet. Värmegolven gör verkligen inte sitt jobb helt korrekt här.

Hur som helst... jag är så enormt lycklig och måste bara dela med mig av erfarenheten.

Philippa röjer runt i magen... och DET SYNS verkligen.
Magen far åt alla håll o kanter.
Ascoolt att titta på…

Även Emilia har upptäckt hennes aktiviteter och passar på så fort jag vilar.
Då kommer hon in, lägger huvudet på magen och ligger och snackar med henne.
ALLT för att hon ska känna lugn i hennes röst när hon kommer ut.
Philippa svarar med sparkar och snurr.

Det är så rart :-)

Kom iväg till Bauhaus idag, kollade det mesta med en snabb överblick för att se hur det ser ut på möjlighetsfronten. Att för mig åka runt och söka i olika butiker och på olika ställen funkar inte.
Jag klarar det inte, och när jag väl är ute så är tiden extremt knapp.

Vi fann iaf badkaret, samt kommoden till kidsens badrum.
Kompassen som vi vill ha i hallen, fast en snyggare variant, var betydligt billigare där än vad vi tidigare funnit. Dekorväggen likaså.

Denna visit resulterade dock inte i ngt mer än badkar och kommod, men vi vet nu att vi kan ta allt (klinkers, golv och tapeter) där ... på samma ställe :-)

Mot slutet kändes det som om jag ville så mycket, men kroppen orkade inte. Kraftiga värkar hela tiden, fruktansvärt störande. Jag såg mig själv ligga på golvet och dra mig fram med ishackor.... bara.... lite.... till!!!
Ska det bli så illa att jag måste ha en rullstol för att få tag i dessa produkter????
Fruktansvärt irriterande.
Men! Vi fann iaf allt på samma ställe.... så vi vet vart vi kan åka nästa "bra dag".

På tisdag är det dags för läkarbesök, då får vi veta hur livmodertappen ser ut.
Spec mödravården har inte hört av sig... skumt... två veckor sa de....

Min övervikt har spridit sig... jämnat ut sig liksom.
Ansiktet är inte lika fluffigt, och i samma veva som magen stelnar mer och mer, så gör även resten av kroppen det. Låren känns inte riktigt som ett sjölejon i rörelse, utan mer som.... ja kanske ett litet sjölejon med torr fast hud :-)
Däremot verkar det som om det lagts på lite på andra ställen.
När jag ligger ner på rygg nu ex.... så får hakan en bra glipa mellan de stora, gigantiska fett säckarna med mjölkceller i... som om de inte bara håller sig i påsarna, utan slinker ut mot halsen under den vanliga huden.


23:56... bloggat klart för idag!

.. och jag befinner mig numera i vecka 30.

Nu väger bebisen dryga kilot och är ungefär 38 cm lång från topp till tå.
Hos pojkar börjar testiklarna sin resa från sitt ursprungliga läge nära njurarna till pungen.
Flickors klitoris sticker ut mer än den kommer att göra från de sista veckorna innan födseln, då den göms bakom de inre blygdläpparna.

Bebisens huvud växer och hjärnan utvecklas och växer snabbt. Nästan alla bebisar reagerar på ljud vid 30 veckor.

Bebisens näringsbehov blir större under tredje trimestern och du behöver äta mycket protein, C-vitamin, folsyra, järn och kalcium (ca 200 mg går åt varje dag till att bygga upp bebisens skelett), så se till att äta mat som är rik på dessa näringsämnen.
Skelettet byggs som sagt upp nu, liksom hjärnan, musklerna och lungorna.
Ta en titt på vår guide till bra kost för att se till att du får alla de vitaminer och mineraler du och bebisen behöver.

Idag är mitt tålamod nere i botten, aggressionen på helspänn och önskan att flytta enorm.
Inget speciellt har hänt, det är som alltid... bara svårare idag.
Två dagar kvar tills maken börjar jobba igen, och då är jag "ensam" tills barnen kommer hem.

Jag önskar man kunde skilja på vem det är som är förälder, husets regler och vem det är som ansvarar för barnens uppfostran. Nu känner jag mig mer som en person på besök..... vilket jag faktiskt är också, men jag är barnens mamma.
Frustrerande när orken inte finns till att duellera utan att kidsen ska bli drabbade av det....
Alla dessa konstiga resonemang och svar på saker... glad över att kidsen iaf trots allt ännu har möjligheten att sortera bort de mest galna påståenden..... men vissa saker vill de ju inte bara se....
Eller... vad sägs om utklädningstävling kl 23.30 när föräldrarna sagt att det är läggdags.
Vuxen som håller hemlisar tillsammans med barnen, i full vetskap om att det går emot vad som föräldrarna säger.
Tillrättavisningar som är helt åt skogen....
"Ta vodka och apelsinjuice mot sammandragningarna, det fick jag göra (för 34 år sedan)"

Galnast av allt... passiv rökning är INTE skadligt..... DEN kan iaf kidsen skilja på.

Blundar... står ut.
Trots virrvarret är jag övertygad om att det inte finns något bättre ställe att bo inneboende hos.... dagarna, månaderna som är kvar får mig dock att vilja gå i ide.....
Djupt andetag.

Kidsen gillar ju alla de här programmen som brukar gå fredagar och lördagar.
Idol, körslaget och även let´s dance m fl.
De kan vara kul att kika på ibland, men hyfsat tradigt att kolla på varje fredag.
Böah!
Nu fick det vara nog för mig iaf. När de plockar in en politiker, fd alkis som ska dansa och samtidigt kunna babbla om feminism och får det mest att låta som om hon bara är avundsjuk på karlarnas muskler och kukar.
I mina öron låter vissa feminister mer som om de ville vara män!
Lika ska vara lika.... i de fall de kan prestera lika!
Är det ingen som minns hennes vingliga dagar?
De var iaf roliga.... när hon aspackad sätter sig och kissar på en biograf i Stockholm.
DET var roligt att läsa om.... vad hon övrigt har att komma med (Dans, politik eller feminism-gå ut och slicka någons fitta så du håller käften sen!) rör mig inte ryggen.

Såg underbart söta bebisbilder på FB idag... och nu vill jag att Philippa ska komma ut. Det är verkligen underbart att vara gravid, trots allt... men nu vill jag se henne live.
Jag vet att det kommer komma stunder när jag vill stoppa in henne ett tag igen, men nu vill jag bara att hon ska komma ut.
Eller... inte att hon ska komma ut nu, men att det ska vara dags.
Det skulle nämligen innebära att vi sen, förhoppningsvis, kan flytta ut till stugan. Huset kommer nästan vara klart och vi påbörjar vårt nya liv som "lantisar" ;-)
Att bo inneboende suger!!
Men jag tror att det hade sugit oavsett vem man bodde med...
Alla har olika rutiner och sätt att göra saker på.... och jag misstänker att det stör dem som vi bor hos också, till en viss del.
Att delvis vara rörelseförhindrad gör ju inte saken bättre det heller....

Idag hade vi hoppats på att komma iväg till Bauhaus för att se lite prylar och jämföra. Men så blev det inte, och nu börjar jag verkligen få panik .... dagarna när jag inte klarar av att göra saker, är alldeles för många. Det gör mig pissed!
Vi har ju ändå haft totalt tre veckor på oss nu.....morr!
Men inte så mycket att göra åt.

Minskade födointag och mer rörelser har faktiskt assisterat lite i min allmänna kroppsform. Ansiktet är inte lika plufsigt längre men jag vågar ändå inte ställa mig på vågen.

Nu har jag övertalat maken om att sätta igång Paranormal Activity. Maken vill inte se den, barnen får inte och jag vill inte se den själv... men nu ska han spela på datan i samma rum, så jag får väl ta det som sällskap (jävla fegis).

Jag skulle även uppskatta om Philippa och värkarna kunde ge med sig lite... en orgasm skulle inte sitta så dåligt. Bra avslappning!

Det är så härligt när maken är hemma... tillsammans bakade vi scones, både vanliga och cinnemonscones, och avnjöt dem tillsammans med färskt kaffe.
Hittade en sida med massor av scones recept.
Visserligen var tidpunkten närmare lunch, men pga ledigheten har det ju blivit lite sådär med den... hehe... lunchen blir senare även den.

Eftersom det är tre dagar kvar tills de börjar i skolan, så kanske vi borde fundera på att få dem tidigare i säng.... hrm... ska tänka på det... sen...

Rören har frusit, så tvättmaskinen fungerar inte. M a o inga rena kläder.
Tvätthögen kommer vara enorm.
Däremot finns det varmvatten, så en underbar härlig dusch blir det iaf :-)
Håret, som känns som en konstig hatt, skulle inte må dåligt av en ordentlig tvätt!

Vad det är för problem med min mage, har jag ingen aning om.
Men eftersom Philippa tar upp en stor del av magen, så kan jag bara gissa på att hon lägger sig så att allt annat pressas bort. Trycket i magen är enorm och det är som att livmodern värker.
Grymt skum känsla och extremt obekvämpt. När värkarna sen kommer, är ju även de kraftigare... även om det inte är dags ännu.
Hur förklarar man sådant?
Jag misstänker att hon typ lägger sig på andra sidan (syns på magen) och trycker på så mina, numera välkända gaser, inte kommer ut.

Aja, hur som helst.
Tre dagar kvar av makens ledighet, och mycket har gått om intet pga krämpor och sjukdomar under den här tiden. Måste fortfarande kolla upp badrumsmöbler (även om Ikeas var super, så har Bauhaus just nu rea) samt tapeter... och eftersom jag inte klarar allt på en dag, så måste det delas upp. :-(
Det är bara att hålla tummarna att dessa tre dagar blir utan krämpor och med rörelse.....

Efter att först varit på middag en hel kväll, sedan upp och iväg till mina föräldrar.... m a o har vi knappt varit hemma på tre dagar... så kan jag garanterat säga att Philippa verkar känna av när vi inte är "hemma". Hon har hållit sig väldigt lugn, och när vi nu kom "hem" så har hon knappt haft en sekund stilla i magen.
Kan det vara så? Att hon märker av nya ställen och nya ljud?
Coolt isf.....

Jag tror även att jag funnit en ställning som gör att jag inte får "så" ont i höfterna som ryggläge och sidoläge. Halvt om halvt på rygg, halvt om halvt på sidan.

Nu... är det dags för frukost, om jag får i mig ngt.... lyckades med en skål med flingor igår kväll iaf...
Fortsätter det så här så kommer jag inte få i mig så mycket mat sista tiden hehe... kanske håller vikten lite mer stabil då  :-(

Nu har ni varit utan uppdateringar ett par dagar, så det är väl lika bra att skriva lite.
I tisdags vilade jag nästan hela dagen, men på kvällen åkte vi på middag till vaxholm. Underbart god mat, och trevligt sällskap.
Extremt kluven inför att kroppen inte orkade, samt viljan att stanna kvar ... tillslut var jag tvungen att avbryta allt.
En liten, liten skvätt vin smakade jag oxå... rosévin... supersmarrigt. Fick det till förrätten som var hummer.
Jag vet att jag inte borde äta det, men kunde inte låta bli... tillsammans med rosévinet så fick smaklökarna en enorm njutning!
Efter det blev det grym oxfile, potatisklyftor och grönsaker! Mums!
Jag som inte haft ngt problem tidigare kunde dock inte få i mig mer än en portion.
Tyckte det var lite konstigt, men tänkte sen itne mer på det.....

Efter maten satte vi oss (jag halvlåg ner, så jag låg faktiskt väldigt bekvämt) och spelade ett spel som vi bara måste skaffa oss... "Alias".
Maken och jag brukar inte ha så bra samspel när det gäller sådana spel, men det här gick super.
Vart eftersom tiden gick så blev jag sämre och sämre... tröttare och tröttare. Vid 01.00 tiden och efter ca 1,5 tim "försök" i kommunikation till maken, så tvingades jag avbryta.
Vi får helt enkelt göra om detta när Philippa kommit ut :-)

Under spelets gång ställdes en mycket god chokladpralinask framför mig. MUMS!!! och slurp, så var den nästan tömd.
I bilen på väg hem började jag må illa och det kändes som om Philippa pressade upp allt som jag ätit under kvällen, som faktiskt inte ens var i närheten av vad jag tidigare kunnat trycka i mig.
Samma illamående höll i sig hela natten och jag var övertygad om att jag skulle spy när som helst. Men klarade mig.

Dagen efter det vaknade vi inte förrän kl 13.00  och fick rusa iväg eftersom planerna var att åka till mina föräldrar.
Höfterna värkte och illamåendet höll i sig. Inte heller blev det bättre av att Philippa hela tiden tryckte på.
Men vi kom fram.
Jag slocknade ganska direkt på soffan hos mor och far, och på kvällen kunde jag inte få i mig en enda matbit. Illamåendet hade släppt, men Philippa trycker på så det verkar som om jag inte har plats för mat alls.
Så det blev inte någon middag för mig..... :-(

Mina föräldrar har ingen riktig toalett... utan utedass samt potta.
Min son skiter väldigt mycket, men ville inte göra det på ett kallt utedass (-22) och inte heller i en potta. Kl 03.00 vaknade han och ville kissa... pottan funkar till det.
Sedan låg han vaken fram till 04.30 innan det kom fram att han behövde bajsa.
Efter mycket velande och en del ångest från hans sida, så lyckades han bajsa i pottan.... men somnade inte om förrän vid 05.30.... och alla vaknade vid 09.00.
Sömn? Inte för mig inte.
Höfterna gav sig inte heller, utan blev värre och nu kan jag inte sitta i vanlig stol ens.

Men.... det var oerhört vackert med all snö där ute i skogen....




Magen trycks upp och jag ser med nöje fram emot 2 månaders graviditet till. Höfterna värker så jag misstänker att jag inte heller kommer få mycket sömn den tiden.

Kylan ute har dessutom skjutit på byggstarten..... Och vi har (till min stora förtret, men inser iaf att det är det enda alternativet) att vi stannar här tills Philippa är född.

IKEA utflykten tog hårt på mig.
Men när jag beskådar mina inköp, så känns det iaf bra. Inte heller har Philippa ploppat ut, så det är väl bara ytterligare ett plus.
Puh, vi överlevde!

Lite orolig var jag dock i natt, då hon låg så långt ner och tryckte på samtidigt som foglossningen straffade mig för att jag ansträngt mig alldeles för mycket. Värkarna praktiskt taget avslöste varandra.
Runt 03.00 tiden avtog de iaf och allt lugnade ner sig.
Min tanke var att så länge inget annat hänt (fostervatten, slempropp eller dyl) så kommer jag inte åka in. Föder jag hemma får jag väl föda hemma.....
Kan inte sitta och åka in till förlossningen hela tiden...
Hade jag däremot haft dessa värkar UTAN  ansträngning så hade jag kanske åkt in.

Aja.. nu är det nästan över iaf.
Foglossningen straffar mig fortfarande, men Philippa har lagt sig i övre delen av magen så trycket är borta.

P kom förbi med minstingen i högsta hugg för en liten stund sen. Den äldsta hade inte återhämtat sig och vårdcentralen ville att hon ska åka in till akuten med honom. 80 i sänka och så trött.
Stackars liten!
P var helt i upplösningstillstånd och vi sitter nu oroliga och väntar på uppdateringar.....

Äntligen kom vi iväg till IKEA!
Hela familjen dessutom.
En paus för lunch, välbehövlig som fan för när vi kom till Restaurangen så var värkarna redan i full gång och höfterna helt slut.
Meeeen, skam den som ger sig. Tid tog det, och jag har så ont så jag håller på att krevera, men nu har vi iaf sett de prylarna live som vi ville se.

Badrumsmöblerna var faktiskt inte fyskam, helt ok faktiskt. Och bra mycket bättre priser än vi tidigare sett.

Med en en kundvagn som rullator, och tålmodiga familjemedlemmar samt en del pauser så tog vi oss igenom. när det väl är dags sen, så kommer vi ha koll på summan oxå.
Eller ja... ha koll på summan från IKEA kan man väl kanske inte ... eftersom vi idag inte skulle köpa någonting, men kom därifrån 2600kr fattigare.
Så 2600 för ingenting måste jag säga är ganska... bra jobbat ;-) Nej, skojja bara. 4 kassar med småplock såsom bestick på rea, kastruller och lampor... och lite till :-)

"Andra skäl till överdriven svettning kan vara övervikt, klimakteriebesvär, biverkning av mediciner eller någon sjukdom.
Då svettas man oftast över hela kroppen."

Ok... jag vet ju faktiskt varför jag svettas så.
Det har nog lite med att göra att jag är gravid, och mycket med min enorma kroppshydda att göra.
Det är inte för inte som vågen visar en ökande uppgång på hela 23 kilo (jag står fast vid den siffran, enormt motsträvig mot att ställa mig på vågen igen för en mer aktuell uppdatering) sedan i Juli.

Förutom pungsvetten, som kommer i tid och otid och som inte ens en läkare ville beblanda sig med, så har även mina tidigare skinnpåsar fyllts ut och skapat en täckande matta på överdelen av magen.
Hållare med bygel ger mig skavsår, och hållare utan ger mig minskad tvättmedelslager pga att hållaren är dyblöt efter en dag.
OM jag mot förmodan skulle ta av mig denna hållare, så skulle vecket under ändå ligga i stor risk för svampinfektion pga de små rivsår jag lyckats klösa upp nattetid.
Skulle jag välja att sola så, så skulle jag även få äta upp mitt egna skratt och mina egna ord som jag uttalade om tanten på kanarieöarna för ca 8 år sedan.
Hon fick en röd ruta ovanpå sin mage.

Hur som helst. Det är bara att bita ihop.
Just nu är magen spänd och hård, tuttarna stora och opåsiga men ändock tydligt drabbade av tyngdkraften.
Om ett par månader, när Phillippa inte längre ligger i min mage... så är det magen som är som en nyjäst deg och tuttarna hårda som bollar.
Om jag har tur, så kan det bli lite luftmöjligheter där då.
Om inte... får jag helt sonika vänta tills de blir de där berömda påsarna igen, med total avsaknad av minsta antydan av fettceller.
Röven däremot, kan jag inte lova detsamma om, dessvärre.

Tror faktiskt jag fick till det...
Jag menar inte nu att jag lyckats lista ut vad tidigare kryptiska beskrivning betyder, utan att jag lyckades finna en sida som förklarar (med bild) hur jag lägger upp maskor för att börja.
Ok.. inga tossisar, tänkte jag, men kanske en halsduk. Man måste ju börja någonstans :-)

Det blir ingen halsduk heller.
Det blir en filt.
En babyfilt till barnvagnen.
Inte för att jag gör efter ngt fint mönster, då jag bara listat ut hur man gör vanliga RM (=Räta maskor) och räknar med en intensiv kurs hos A-L i Suomi när jag kommer dit.
Då vill jag veta allt!
Avskyr att vilja göra ngt, men hindras av min egna okunskap!
Aaaaahhhh!!!
Finns det ngt mer frustrerande?

Sitta upp i sängen gick ju sådär.... men ligga och sticka går inte det heller.
Så det blev till att sätta sig i soffan.... skinnsoffan.
En fet, gravid, klimateriesymtomaktig, stickande kvinna sittandes i en skinnsoffa med hög koncentration och pungsvett som heter duga.
Inte trodde jag att stickning kunde vara så frustrerande.

Vanliga raggsockor har jag dock endast till nästa vinter på mig att lära mig... eller nej, inte ens det. Jag måste ju sticka upp ett helt lager "bra att ha sockor" till nästa vinter då vi bor på landet och kommer tillbringa mången tid utomhus och i slalombacken.
Där hjälper inga nylonstrumpbyxor inte....

Tänkte jag skulle försöka mig på ngt nytt.... men jag står lite handfallen.
Trots att jag läser beskrivningarna, så måste jag säga att de säger mig ABSOLUT ingenting.
Blir inte klokare för det.
Och produkterna ligger fortfarande kvar i påsen... orörda.
"Lägg med dubbla stickor nr 3 upp 28(32)36(40) m. Fördela m på 4 stickor = 7(8)9(10) m per sticka. Sticka resår 1 rm, 1am i 6(7)8(9) cm. Sticka 2 v rm."

Undrar om det kanske finns ngt typ: Stickning för dummies på nätet eller så....

Hur annars ska jag få
att bli till
genom att enbart använda mig av ....

Drömmar e lustiga... de kan få en att göra konstiga saker i sömnen.
Jag pratade i natt.... eller... snarare skrek enl maken.
Tre drömmar har jag kvar i minnet:

1. Jag är i skolan, och ett gäng brudar har fått reda på min fobi för spindlar... De har en Tarantella med sig, och pressar upp mig i ett hörn.
Enl maken skrek jag: Ta bort den!! TA BORT DEN!!!!


2. Jag är återigen i skolan och letar desperat efter en toalett. Finner ingen, så jag sätter mig utanför i - vad jag tror - ett säkert hörn. Tittar upp och inser, när jag börjat kissa, att hela skolan praktiskt taget står och stirrar på mig.
Inget ljud vad jag vet.

3. Jag är med min make ute på promenad. Kommer till en by, och ser världens sötaste restaurang, rustad som ett riktigt gammalt texas ranch hus. Det är lunchdags så vi beslutar oss för att gå in och ta en bit mat.
Väl inne är det ingen personal, så vi söker oss ut mot köket där vi hör ljud.
Köket är fullt av smuts, råttskit och stinker avföring. Vi möts av en naken motbjudande gubbe som är redo att ta vår beställning på plats, samtidigt som han torkar av sina händer med en skitig trasa.
Vi tackar för oss, äcklade av uppsynen, och skall bara låna toaletten för att sedan bege oss därifrån.
Inne på toaletten finner jag en korg med döda hundvalpar i, samt fullt av hundskit.
Även denna toalett är angränsande till köket.
Vi går ut genom en annan dörr och kommer ut i Scandics (väsby) hotell lobby. Jag försöker berätta vad jag sett för tjejerna i receptionen med de tror mig inte.
Jag vänder mig desperat till min käre make och säger: Men jag såg döda hundvalpar på toaletten!


Så det min make upplevt, natten med mig, är att jag vänt och vridit mig stönandes... som jag brukar av det onda i höfterna. Samtidigt har jag ropat: Ta bort den och Men jag såg döda hundvalpar på toaletten.
Självfallet frågar min make när jag vaknar... om jag haft en upplevelserik natt.

Att jag drömt och talat i sömnen, förvånar mig inte. Maken har t o m lyckats spela in bevis på att jag snarkar!!! Men att jag minns alla tre drömmarna så tydligt fortfarande... när klockan nästan är 13 på dagen.
Det förvånar mig.

Mina fisar stinker verkligen apa... tur att maken sover så jag ändå kan släppa dem lösa utan att medvetet tvingas be ngn om ursäkt hela tiden...
aaaahhhhhh!!!!

BTW ... 83 dagar kvar nu ;-) Se... går ju hur fort som helst ju ;-)
Nyss... för bara några sekunder sedan, så var det ju 84 dagar kvar.

Skulle så gärna vilja duscha nu.. vilket jag hade kunna göra ifall vi bott i "eget" hus... pungsvetten från kvällen tillsammans med odören från mina fisar får mig att känna mig en aningen... hrm... ofräsh!!!

Dessutom ser det nu ut som om jag ska bli tvungen att köpa ytterligare en ny bh. Byglarna ger med skavsår under dessa enormt utökade tillhyggen som växt ut från min kropp....
BH = Bröst Hållare

Klockan tickade iväg med oerhörd fart och plötsligt var den 23.
Dags att gå hem.
Efter en jättegod middag med oxfile, ugnsbakad klyftpotatis, ugnsbakade rotfrukter och den makalöst goda basilika såsen.
Inte att förglömma den goda förrätten med räksnittar.
Faktiskt... så drack jag även ett halvt glas rött vin. CAFÈ = supergott.
Först satt jag och luktade på det ett tag, och sedan kunde jag inte låta bli.... mmmm.... smaken var gudomlig!!

Trots att Emilia inte hade ngn kompis där, så satt hon hela kvällen lugnt och stilla med oss vuxna och konverserade. Grabbarna grus röjde runt och busade, men skötte sig exemplariskt även de.
Fick en massa tips om dukningsdetaljer, så i morgon blir det en utflykt till affärer för att göra kap bland de julpynt som kan användas året runt.

Grymt skönt att komma iväg och slappa en hel kväll!!!
Tack P & T!!!

Inte bara en god middag blev det idag, utan även firande av världens bästa svägerska som fyller hela... öh... år idag!!! Fyllde.... igår för att vara exakt eftersom kl nu är 00:05 ;-)
Gott fika... två olika tårtor... mums som fan!!!!

På måndag har vi bokat in en sväng till IKEA för span. P & T skall dit och införskaffa några saker till stugan i Dalarna, så vi möter upp dem samma dag för lunch och för att gå igenom så mycket av våra listor som vi orkar.
Finally.
Jag hoppas att dagen blir bra, men min käre maken - ansvarsfull som han är - lovar att dra mig runt i vagn om jag inte kan gå själv... haha!!

Endast 84 dagar kvar till BF oxå.... känns som igår när jag skrev att vi kommit ner till 100 strecket... men det är ju 16 dagar sedan. Wow, tiden går fort när man har roligt :-)

Godnatt alla...nu ska jag sussa gott, med magen full av smarrig mat (och bebis).

Hela dagen har jag tänkt att jag skulle skriva in ett par rader... men som alltid så blir det just nu i full stress, då vi är påväg någonstans.

Värken/trycket går inte över, så det är bara att bita ihop och försöka röra sig med bästa förmåga. Om jag inte rör på mig, så blir jag bara ännu större ;-)

Nu ska vi iväg på middag hos vännerna P & T. Det är bara en liten bit bort, och vi ska försöka oss på en promis dit.

Ni, mina kära läsare, får helt enkelt vänta på mina enormt underhållande meningar tills i natt, eller möjligtvis i morgonbitti :-)

Nu är du 28 veckor gången (eller gravid i 29:e veckan, om du föredrar att räkna så).
Vid det här laget har du kanske märkt att din bebis är mer aktiv när du badar eller duschar.
Bebisen reagerar på ljus och ljud genom att röra sig inuti dig.
Medan du slappnar av i det varma vattnet, kanske dina bröst börjar läcka lite — de producerar nämligen redan kolostrum, den extra näringsrika mjölk som du ger din bebis alldeles i början då du ammar.
Alla kvinnors bröst läcker inte innan bebisen är född, så var inte orolig om du är en av dem — du slipper iallafall amningskupor tills vidare.

Nu ligger slutspurten framför dig.
Den tredje och sista trimestern börjar kring vecka 29 och pågår till vecka 40 (ibland längre).
De flesta kvinnor ökar i vikt med ungefär 5 kg denna period.

Den här veckan väger bebisen drygt ett kilo och är ca 38 cm lång från topp till tå. Ungefär vid den här tiden kan bebisen öppna ögonen och vrida på huvudet och en stark ljudkälla lyser på utsidan. Underhudsfettet bildas och fingernaglarna växer.

Det kan kännas som om du varit gravid i evigheter nu och samtidigt kan man känna oro över förlossningen. Gör en lista över saker du behöver förbereda och sysselsätt dig med den, om du behöver distraktion!

Precis på tolvslaget loggar jag in för att skriva dagens sista inlägg.
Vad är oddsen på det?

Om nu Emilia är magsjuk eller inte, återstår att se under natten. Alla fiser vi illa, men ingen annan har mått illa eller kräkts.
Svägerskan kom förbi med vitpepparkorn som jag tryckt i alla, även de skeptiska.
Som tur är köpte vi ett doftljus här om dagen.. till vårt lilla krypin...
tro mig, det brinner för fullt just nu.

Maken höll skenet uppe med "Dragon age" under dagen, men har nu somnat hårt i soffan. Snarkningarna ekar... men då passar jag på att fisa ut den luft som delar plats med Philippa ;-)
Tänkte... att han kanske snarkar ett tag till, så slipper han lida av dem.
.... Annars får jag väl be om ursäkt... igen.

I morgon är det svägerskans födelsedag, och jag hoppas verkligen att vi kan göra lite saker under dagen. På kvällen skall vi hem till vänner på middag :-)
Ska bli nice, och jag hoppas det inte blir lika mycket tryck i magen som det varit de senaste dagarna... obehagligt.
Antingen är det för att jag varit uppe så mycket, eller så är det för att hon ligger på ett speciellt sätt... vet inte riktigt, men obehagligt som fan är det med värkarna.
Kommer jag veta när det är dags?
Äh... vad oroar jag mig för? Klart jag hinner in till sjukan ;-)

God natt och sov gott!!!

Första dagen på det nya året.
Ett år, som för oss innebär stora förändringar.

- Vi lämnar stan och bosätter oss en bra bit ut på landet.
- Vi får tillökning i familjen, och kommer bli trebarns föräldrar.
- Barnen byter skola.

Kanske inte verkar så mycket, men om man tänker på allt som händer runt om vid sådana förändringar så är det så att vi ändrar praktiskt taget hela vår tillvaro.
Slut med stress, familjen går först.

Dagen börjar dock inte så bra... Emilia mår illa och kräks.
Hoppas verkligen inte att det är magsjuka, även om det är misstänksamt då svägerskan med fam legat sjuka ett tag... och SiggeStardust var här under de dagarna....
Det minsta vi önskar nu är magsjuka de sista dagarna av jul ledigheten.
Inte alls kul.
Vitpepparkorn skall ju intagas dagar som denna, men några sådana finnes inte att finna i skåpen här... och jag har heller inte haft med mig några i bagaget.

Hoppas att det är så att hon bara är trött och ätit illa..... varit mycket på sista tiden...
Annars blir det till att ställa in middagen hos vänner i morgon. Igen.

Hur som helst... en kort uppdatering efter nyår :-)
Själva aftonen firade vi med Makens moster och familj.
Snittar: Skagensnittar
Förrätt: Bruschetta
Varmrätt: Fylld fläskfile med potatisgratäng
Efterrätt: Tosca kaka med glass
Än en gång briljerade maken med sina kok konster när det gäller matlagning.
Supergott!!
Kvällen blev trevlig, och lugn... helt plötsligt var kl 02.00 och det var dags att knoppa in...

God fortsättning!