CiNsO

Trots att man bor långt ute i skogen, så hindrar det faktiskt inte att man kan stanna förbi grannen "på vägen hem" och ta sig ett glas vin eller två ;-)
Först ut till hästarna, fast det blev ingen direkt ridning för mig pga att vi blev "en häst kort". Jag valde att stanna vid hagen och spana in den vackra, men ack så spralliga snuttan.
Hästrädda jag satt kvar på utsidan av hagen och njöt av hennes språng och påhitt när hon blev ensam kvar i hagen.

Sen åkte vi hem och stannade vid grannen för att spana in den lokal som vi skall göra till "kvartersPub".
Litet.
Mysigt.
Riktigt Nice.
Tänker en kort, mycket kort, stund på det äldre paret som bor precis bredvid.... Sen tänker jag på annat.
Till det tog vi ett par glas vin, snackade en massa ord i sommarnatten och njöt...
Wooops så var klockan 00.00 och det var MÖRKT ute.

I morgon hoppas jag på att kunna hämta hem hönsen och tuppen om de fortfarande finns kvar, och plugga lite då jag faktiskt har en massa att plugga.
Söndag är det soptippen, fixa stängslet till hästarna som skall byta hage och sedan bär det av till Väsby för att fira SiggeStardust som fyller år( fast han fyller iofs i morgon)!

Håkan Hellström och Timbuktu är de senaste i raden av "Världs artister" som stöttar fängslade Dawit Isak.

Hur i helvete tänkte de då?
NÄR blev dessa två Världs artister??
Håkan Hellström som i grunden är ett hån mot alla de okända artister som faktiskt har talang, och Timbuktu... ja... vad ska man säga.
INTE FAN är de Världs artister iaf!

H.H är en Svensk artist som skriver kassa( förlåt, Svenska skulle det stå) texter som de flesta handlar om Göteborg och dessutom inte kan sjunga som i annat än falska toner.... Men av någon anledning blivit känd i Se iaf pga sina trallvänliga trubadur låtar.
Framför allt är han känd i SE... inte världen, och vem FAN bryr sig om DE har skrivit på eller inte? Varenda namnunderskrift räknas ju i en namninsamling.....




.

Lite taskigt med uppdateringar på sistånde.. men shit happens... piss också för den delen ;-)

Just nu är vi så lyckligt lottade att vi fått besök av en go tjej som underhåller kidsen hela dagarna.
Love it!
Barnflicka är ju fan super!
Maken har fått ryggskott (stackarn är ju inte van att jobba), men tack vara SysterdotterIna så kan jag hålla på med mitt iaf ;-)

När jag var och red i går hade jag en konstig känsla om att allt inte var som det skulle. Med liten tanke på att det faktiskt inte behövde vara ngt, så började jag fundera på att vi kanske skulle stöta på ngt djur eller så ute... något kommer att ske iaf... det kände jag på mig.
Men... eftersom jag varit ganska så rädd emellanåt så måste jag ju även ha det öppet om att det kunde vara min egna nojja som gjorde det.
Men icke.
Damen hade ont vid örat och gjorde precis som vilken annan Dam med värk skulle gjort.
Tjurat.
Så det blev bara en kort vända.

Ja det gör jag.
Försöker hålla mig till att lära Phipi de ord som "alla andra gör".
Som Snippa.

Phipi har en period just nu där hon verkar försöka ta bort sin könsdel med brutala grepp varenda gång som jag byter blöja på henne.
Men en noga tanke bakom säger jag:
" Var försiktig med Snippan (samtidigt som jag ryser av den skumma kopplingen... snippa liksom, kommer ju ändå som en feminisering av snopp vilket är URLÖJLIGT)"

Min dotter svarar med sin underbara papegojstämma:
"Ditta!"
Jaaa.... vad ska man säga?
Lika bra att lära sig rätt från början.
Fitta heter det.
Inte Snippa!

1. 7 st underbart söta kattungar. 3 av dem är 5 veckor gamla och 4 är endast två dagar gamla (inte mina men jag kan förmedla kontakten).

2. Fodervärd sökes till en gudomlig tik.

3. Fast boende till en ca 1,5 år homosapiens sapiens tik. Otränad, ej rumsren och taskig attityd emellanåt... men snabb på att lära sig... ofog. En härlig pipa, men jag har hört att man kan operera stämbanden på hundar i USA ... kanske även på små HSS... Sött leende.....






.

och en aningens panikskapande!

Placet jag studerar hos, på distans, har bytt plattform. Två av mina tre ämnen är inskrivna i den som stängdes ner, och skulle flyttas över till den andra, nya plattformen.
No probs kan man tycka.
Men faktiskt så kan det uppstå ett litet problem.
Typ.... en sådant litet där man inte KOMMER ÅT de kurser som man skall läsa... och problemet blir en aningen panikartat när dagarna tickar på och prov som skall gå av stapeln inom en vecka. I det andra ämnet har jag prov om två veckor. Inte i något av fallen kommer jag ens åt informationen om VAD jag skall studera inför dessa prov.

I ett sådant läge säger jag inte bara "Duh... bommer" utan använder mig av en aningen enklare stavning i form av "Gaaaahhhhhhhhhhh" och gärna ett par utropstecken efteråt.

Bebis, korsning mellan Eng.Bulldog och Amstaff, en alldeles gudomlig liten tös - även Dévilles stora kärlek - söker nu en fodervärd.
Jag, vi, funderade hela natten men kom fram till att trots att vi älskar denna tös alldeles för mycket, så kan vi inte ta hand om henne för hon behöver mer uppmärksamhet än vad jag kan ge henne just nu.
Och hemma hos sig, så är hon så aktiv och lekfull så hennes stackars bulldogmor inte pallar med henne.

Jag kan inte tala högt om detta, för då kommer Déville avsky mig resten av livet.

Eller ja... vi har varit hemma natten tills idag också, men sedan bar det iväg till veterinären igen för återkoll då Déville förlorat så mycket blod.
Det som hade hänt var att han fått pinnen rakt in i halsen när han jagade den.
Pinnen hade skadat tonsillen och haft av en blodgrej i halsen.
Anledningen till att vi först inte såg ngt var att han svalde varenda droppe blod som rann ut.
Det var först när han somnade och slutade svälja, som blodet fann sin väg ut genom munnen i form av kräkningar och hosta för att få rent i halsen.

När vi kom in så hade han redan förlorat mycket blod, men de lyckades få stopp på blödningen med operation. De tog inte bort tonsillen utan fixade till den, och vi hoppas att detta håller.... vilket det såg ut att göra på återbesöket idag.
Levrat blod hade lagt sig över luftrören, men de rensade bort det "just in time" och de var lite oroliga över att han fått blod i lungorna.

När vi kom hem i går, så var han så trött. Somnade som en stock pladask på golvet.
Dropp hade han fått så han såg ut som en kamel... och idag bar det återigen iväg till Väsby för kontroll. Där fick han stanna hela dagen tills de sett att blodvärdena inte blev sämre.
Mer dropp.
Mer prover.
Blod hade han fått i luftrören tidigare, men även fått upp det igen under natten tills idag.
Han är en enormt stark hund, tyvärr.... som inte visar när han mår dåligt på mer tydliga sätt.
Så nära det var, så illa det kunde gått.

Så alla som gjort det tidigare, gör det inte igen.
Kasta inga pinnar till hundar, det kan gå så illa och så snabbt... Helt plötsligt har ni inte er familjemedlem längre.

Nu mår Déville bra.
Det gjorde han redan i morse, pick och alert som bara en galen boxer kan vara. Så när vi kom dit och träffade Veterinären - som ännu inte läst journalen - så trodde hon inte oss riktigt... Det var först när hon tog blodprov på honom och konstaterade att han behövde stanna kvar över dagen för observation.

Hur mycket jag än försökt förhindra det, så har det iaf skett.
I vilken omfattning har jag ingen aning om, då det inte är ngt som syns när jag försöker se efter.
Men åter igen:
KASTA INGA PINNAR TILL HUNDAR!

Först verkade det inte, trots tjutet, som om det gått illa.
Men nu har det börjat blöda och droppar av blod hamnar på golvet.
Jag vakar, då jag inte känner att jag vågar släppa det utan att se om det blir värre eller bättre....

Så vi får väl se om det blir bättre väder i morgon!
Nu är det noga koll på väderleken som gäller, för vid nästa längre uppehåll med garanterat bortfall av regndroppar, så är det prioritering av husmålning som gäller!
Frågan är... när man nu tittar på 10 dygns prognosen, om det verkligen stämmer att det inte ska regna på 3 dagar och sedan vara regn i typ en vecka.
OM vi väntar, kommer det då bli värre eller bättre och kommer det kanske vara så att vi fortfarande, efter semestern, står utan målat hus ;-)

Ja, det återstår att se :-) Det är mycket nu!!

NU tänker jag gå och sova!! Säkert så vaknar väl Phipi när jag väl lyckats somna..... Just my luck!

Men vänta nu.....
Jag vill ha MVG.
Bra betyg, men tycker det är enormt jobbigt att slita med studierna för att nå mitt mål.
Varför kan jag inte bara få dem?
Många andra kan ju "bara få" ju!

Om de sedan måste kämpa som 17 och lägga ner en massa tid på att nå sina mål, så är ju det helt oväsentligt. Om de får, måste ju alla få... eller?
Nääää... fy 17 vad orättvist det är!
Måste JAG kämpa för att få något???
Hutlöst, jag tycker jag bara ska få MVG för att jag inte ska känna mig kunskapsfattig och utstött ur samhället!
Sådan enorm klass skillnad det kommer bli mellan mig och de som kämpar!

- Nej, just det... Det funkar inte så.....
Vill JAG ha något, oavsett VAD det är ... Så måste JAG kämpa för det!

Junholt!!
Har du FÅTT det du har?

Artikel!!

Äntligen tar Aftonbladet upp ett fall som är relevant!
En person som drabbats av det system som skärpts på att för många snyltare lever på det!

Men vart vänder man aggressionerna för det?
Jo mot de som försöker förebygga och se till att reglerna skärps och kryphål inte går att finna.

Självfallet finns det, av det som framgår i artikeln - vilket självklart inte är hela historien, saker som gör att vissa saker behöver ses över.
En person med en skada, har kanske inte alls likadana behov efter 15 år.
Visst är det mycket möjligt att det är så, men då behövs det styrkas av nyare läkarintyg som påvisar detta.

En person jag kände till när jag var yngre var med om en bilolycka och blev mycket illa skadad.
När jag hälsade på henne var det ett kolli. En person som knappt var skuggan av sig själv, sittandes i rullstol och stirrade in i väggen.
Näst intill okontaktbar.
... men 15 år senare har hon gjort enorma framsteg!
Säger inte att detta gäller för alla, utan snarare att det vid tid för skadan var OMÖLJIGT att avgöra hur hennes tillfrisknande skulle gå och vilka behov hon skulle ha 15 år senare.
Detta måste ju ständigt följas upp.

Samma gäller ju i detta fall.
Om skadan är densamma, så behövs det bekräftas. Om situationen är ändrad, så ändras ju även assistansen.

- "Bea bea bea" Kutar Phipi runt och skriker i ett desperat försök för att få mig förstå sammankopplingen mellan hennes ord och bananerna som ligger på bänken.
Jag förstår.
Anledningen till att hon inte ännu fått någon är för att JAG VET att hon inte kommer äta upp den.
Phipi gillar nämligen att kladda med bananer.
Så vi gör det till en ... kommunikation ist.
- "Bea" Ropar Phipi
- "Banan" Svarar jag med ett oförstående leende.
- "Bea"
- "Banan"
- "BEA!!"

Hon fick en banan!

Hon fick den för att hon är en sladdis samt alla andra ursäkter jag har på lager för att jag inte kan säga nej. Jag ska börja vara konsekvent.... sen.

Den här konversationen påminner mig lite om en som min mamma berättat för mig. Gällande en konversation mellan mig själv och min syster.
Jag sa "Nan"
Och min syster rättade mig "Det heter BANAN"
"Nan!" Klingade jag då, Nöjd över att jag lyckades!
But noooooo.... "BANAN!!!"


Allt för denna gula, avlånga, svagt böjda frukt.
Eller är det ett bär?

Sista dagen med sol... Men fy fan vad kallt det var i natt!
Självfallet smet jag ut en stund för att fixa lite under månens sken.

Tips:



Men nu kan jag inte skriva mer för nu ska vi ut och motionera!!
Phipi har redan hämtat sina skor......

Nu förstår jag verkligen ingenting.
Maken införskaffar en PC, av den enkla anledningen att spela spel på den.

Sen kopplar han in en plutt i den, så han kan spela med Xbox kontrollen även fast det egentligen borde spelas med musen eller piltangenterna, som man "ska".
Sen ploppar han in den ihop med Tvn så han får större bild.

Men WTF liksom!
Vad är det då för mening med att spela spel på PC???