CiNsO

Idag fixade E till sin tatuering på benet och bokade samtidigt upp en ny tid för ytterligare fix. Jag blir så grymt sugen och min hjärncell börjar ensam fixa ihop lösningar på hur jag skall kunna fixa undan ett par tusen för att avsluta min ryggtatuering, fixa den i nacken och en på benet.
Sen får vi inte glömma de piercingar som jag längtat efter i flera månader.

Av någon anledning tar det emot lite att använda pengar till detta, när vi har så mycket som skall fixa på tomten i vår :-(

Tror jag får ta till den gamla metoden och hoppas att den funkar... helt sonika lägga mig ner och sparkande skrika att jag vill, jag vill, jag vill, jag vill!
Sen får jag hålla tummarna att den ännu fungerar som sagt... efter 30 år ;-)

Igår fixade jag till lite... och talade mycket väl om fördelen med att INTE använda vax eller epilator ... just där.
Idag känns det som om jag helt plötsligt förstår innebörden med VARFÖR man har lyckats med dessa hemska tortyr sätt som bl a Brazilian Wax.
Jag har svårt att förklara det med ord idag, trots att jag är en exemplarisk ordbajsare. Så bilder får beskriva denna känsla som är mig så överväldigad....

Philippa och jag tog en längre promenad idag med tanke på det underbara vädret. Det är ju inte som i väsby, där man kunde knata förbi och hälsa på folk, kika på hus m.m... utan vi bor ju verkligen ute i skogen.
Och det är helt underbart!

När vi kom tillbaka och var sådär lagom rosig om kinderna, solen hade lagt sig lite lågt och det underbara friska luften letade sig genom mina lungor... så slog det mig hur lycklig jag känner mig!
Jag är så nöjd över våra beslut som vi gjort i livet, och så extremt glad över vår flytt till vårt paradis. Så glad över att barnen tagit flytten så bra och funnit sig till rätta här ute.

Jag är så glad och så lycklig att jag önskar verkligen jag kunde dela med mig av den känslan!

Trots att Phipi´s tänder hittills verkat vara av enstöringsvarianten, så följs nu nr 3 tätt av nr 4. Samma dag som nr 4 börjar puta ut, så visar damen även att hon i sin ensamhet lärt sig saker utan mammas vetskap.

Phipi sitter på golvet och kör sitt "Jag är ganska så nöjd om jag inte kan komma på ngt bättre"- joller. Efter en stund har hon, precis som hon brukar, lagt sig ner på mage i försök att nå ngt som hon ändå inte når. Frustrerad och envis som hon är, min lilla dotter, så sätter hon igång med "det är så synd om mig"- gnället.
Jag har faktiskt lite sysslor att göra, och känner genast att hon får ligga där och gnälla ett tag. Hon lider inte av det, och inga barn är hemma för att lyfta upp henne i demonstration med orden:
- "Hör du inte att hon gnäller mamma?"

När jag sedan passerar min dotter på golvet så sitter hon upp.
Jag stannar upp och försöker verkligen hitta den del av minnet där jag sätter upp henne, men förgäves.
Har hon satt sig själv?
Nääää... inte min dotter. Hon kan ju inte... vill inte.
Eller?
Missade jag denna ynka del i hennes utveckling bara för att jag "hade sysslor"?
Fan fan fan!

Efter en stund, när jag ska tända brasan och hon sitter bredvid mig.... så gör hon samma sak igen. Lägger sig ner och börjar gnälla.
Med händerna inne i braskaminen i full färd att göra en brasa, så ignorerar jag henne igen.
Mamma har sysslor.
Men då..... i ögonvrån, ser jag hur ungen sätter sig upp SJÄLV och sedan tittar förnärmat på mig, precis som:

- "Aja, ska du vara så jävla upptagen så fixar jag det väl själv!!"

Föga visste väl hon, att det var precis vad mamma ville :-)

Lite så är det faktiskt och jag kan mycket väl tänka mig att göra en MYCKET god insats på den biten.
Många genomgår dyra operationer för att få större bröst, läppar, skinkor... Ja you name it.
Om jag erbjuder mig, i ren Robin Hood anda förstås, att de kan ta fyllnads material från mig.

Jag har sett annonser på blocket där det står: fyllnadsmassor bortskänkes mot avhämtning....
Och funderar på att skriva en likadan annons. 

- Fyllnadsmassor bortskänkes - mot avhämtning!

Det bär av till Thailand i mars.
Helt underbart ska det bli.

Men för att det ska se hygieniskt ut... Hrm, nja... För att man inte ska tro att jag har badkläder av päls, så har jag börjat ansningen redan nu.
Lika bra att vara ute i god tid så jag hinner få bort allt och inte behöver ha en massa plåster överallt.
Wax on... Wax off. 
Nej, hell no!
Ingen jävla vaxning här inte!
Jag har faktiskt lite respekt för smärta. Epilatorn ger mig en ganska bra hint om detta. 

Upptäckte dessutom ytterligare ett sätt som visar att jag inte är tjugo. 
Det är ju tur att man kan ta tag i toppen på stråna för att följa till den plats det sitter fast.
Efter två tre strån fick jag dock ge upp för idag och får fortsätta en annan dag:) 
...Pga mjölksyra....

Av någon anledning så surfade jag idag in på KISSIES blogg och jag kan inte säga annat än att jag är chockad!
Hon får väl se ut hur hon vill, det som chockar mig är företagen som öser ut pengar och saker till denna stackars flicka. Med andra ord, så ger ju dessa företag sin support för så OÄKTA som möjligt.
Vad ger det för hint till ungarna i dag?

Nu skall jag vara fruktansvärt glad över att hon har förstört sitt utseende så drastiskt som hon har, efter som (hoppas jag iaf) de flesta flickor ser hur knäpp hon ser ut och inte väljer att ha henne som förebild...
Men det finns ju de som kanske ser henne som en förebild trots allt.
Svälter sig själv med barnmat och super skallen i bitar var och varannan natt...
Har denna stackars flicka inga föräldrar?



Yikes! Vad gör folk inte för att ha sina "5 minutes of fame"....

Phipi´s idol visar sig vara samma lika som hennes stora systers....

Sömn!
Phipi sover.
Pappa med.

Vad ska jag göra av all denna lediga tid?



JAA! Jag kan räkna rynkor!
1, 2, 3, 4... nej den hade jag redan räknat... 4, 5, 6, 7......243, 244,...603, 604....

Nääää... känns lite som never ending story, hittar på ngt annat ist....

Idag är det handavtryck som gäller.
Förberedelserna är gjorda, och det är bara att vänta på att minstingen skall vakna.



De större barnen, inkl min kära söta lilla systerdotter, har varit ute och lattjat hela dagen. Tänk vad roligt det är med hustak och en bäck med is på.....
Ytterligare en grej att ordna i sommar, är att röja i bäcken så gammalt "avfall" som gräs och grejor från husbygget inte ligger där och skräpar.
Bäcken är sommartid full av både salamander och grodor, så den måste vi ta reda på.

Åh!
Skall bort 5-6 februari.
På fest och sedan kn... eh... övernatta på hotell med maken då vi är så långt hemmifrån.
Barnvakt är fixat tack vara kära älskade svägerskan Joi( som inte vet vad hon gett sig in på - fem myror är fler än fyra eleftanter) men är det någon som kirrar hela bunten så är det hon ;-)
Däremot är det värre med hundvakt.
Att slänga ihop alla hos svägerskan är som att signera en dödsdom för hanarna där..... liiiite för liten yta och för många ungar att hålla reda på.
Syster är bortrest (hon skulle aldrig ta hundarna någonsin iofs) och därför bor mor min i hennes hus (eftersom hundarna är bannlysta där, så försvann den möjligheten).
Deville har dessutom inte gått i koppel på nästan ett år ;-)
Sommartid hade det varit ypperligt med hundgården... men vintertid... Nääää!

Jag har lagt mitt förtroende till bror... men, ja.
Inte illa ment bro, men en mer upptagen människa får man leta efter så jag ser det fortfarande som "olöst".

Min käresta vaknade.... eller ja, han förflyttade sig från sovrummet till soffan.
dklafsjifaweiftayrewghudjksdm,....................
(Sorry... hundfisarna är fortfarande aktuella)

Han talar också, mitt hjärta.
- "Kan du inte stänga av de där jävla lamporna någongång?"
Sen somnade han om... sötsnöret då.
Och jag som trodde han skulle klaga på att jag inte väckt honom....

Sakta kommer en skum lukt.
Svagt först, så där så man noterar att det luktar annorlunda... men hajjar inte riktigt vad det är först.
Så jag drar in ett djupare andetag.... och vid slutet av andetaget slår den till.
All den "oluktande" luft som jag tidigare dragit in i andetaget byts ut om en kraftig, tung och kvävande doft som lägger sig som cement i lungorna.
Ögonen trycks ut ur ögonhålorna, ansiktet blir alldeles grönt ...
Kraftlöst sjunker jag ihop ner på golvet och använder mina sista krafter till att dra mig mot dörren....
Luft luft luft
Hundfisen slog till igen!

Det är kärestans tur att lägga Phipi.
Igen.
Jag tog första halvåret, han tar resten av hennes liv.
Utan rättvis fördelning fungerar det inte. För jag är alltid trött.
Lägger jag henne, så somnar jag.
En fredagskväll så här i slutet av veckan kan det tyckas opraktiskt.
Allra helst om det är en inbokad... "myskväll"(inte för att jag säger att det är det... jag säger bara OM det hade varit det. OM.)

- "Om jag somnar får du väcka mig. Vill inte sova mer än en power nap!"
Okay....
... Men nu har jag varit där inne 4 gånger och väckt honom.
Varje gång tittar han upp och säger: "Jag är vaken" och somnar sedan om igen...
Känner mig en aningen förvirrad inför det... då jag vet att han om ngn timme kommer säga:
- "Varför väckte du mig inte?"

Hur många gånger ska jag väcka honom för att det skall räknas som en väckning?

Eftersom både E och O fick sina AjFåns igår så var det två söta små färdiga barn som satt med ansiktet djupt ner i AppStore när de väntade på taxin.
Taxin kom... men barnen var för upptagna för att notera det.
Jag hoppas innerligt att nyhetens behag lägger sig över helgen, så Taxichauffören fortsättningsvis slipper vänta på dem trots att de varit klara 40 min innan han kommer.....

Phipi har ett halsband som hon fick på dopet.
Det är en söt liten lila fjäril. Trots att det var det halsbandet med kortast kedja, så lyckas hon iaf få in den i munnen... ganska lätt faktiskt.
Så jag lägger det under tröjan hennes... men hon har nu kommit på ett sätt att komma åt halsbandet iaf.

Så jävla trött.
Jag lyckades igår med bedriften att få Phipi att somna vid 19.30
Detta innebar att hon vaknade vid 23 tiden och var lite piggare än vanligt. Somnade om visserligen, men det tog en liten stund.
Sen vaknade hon igen vid 4 tiden och samma sak där. Så när hon pigg som en liten ängel jollrar kl 06.00 på morgonen var det INTE en pigg mor som kikade över sängkanten....
Men det var bara att palla sig upp, och lägga förhoppningarna till fm sovandet!

But noooo!
Phipi hade ju sovit så länge och så bra, så hon knoppade endast in i 20 min vilket var lagom för mig att komma ner i varv och n ä s t a n somna innan det var dags att kliva upp igen.
De stora kidsen slutar ju 12.20 idag så någon möjlighet att sova på em finns inte!

Nu sitter jag här, med mina planer om dagen och funderar på hur jag skall komma ur den här zombie tillståndet, samtidigt som Phipi trycker i sig sin enormt nyttiga lunch bestående av några makaroner ;-) De som inte hundarna får alltså.

Upp och i väg.
Så har det varit idag, och hela dagen har varit effektiv och full.
Härligt.
Jag gillar sådana dagar.
När det känns som om "Nu måste det väl ändå vara läggdags för kidsen" och så är kl bara 17 och jag inser att så inte alls är fallet utan jag skall ställa mig och laga middag ;-)

Dagen började med sovmorgon efter en natt med Phipi som gråtit i sömnen. Hon somnar visserligen om själv, och vaknar inte helt mer än hon brukar.... men ljuden håller mig vaken, tillsammans hand i hand med makens snarkningar ;-)
Men eftersom maken arbetat hemma idag så fick jag iaf sovmorgon och han såg till att de äldre sötnosarna kom iväg till skolan ordentligt.
Kl 10.00 hade vi möte med banken i Uppsala. Alltid lika trevligt att träffa vår kille, han är verkligen kanon!

Phipi däremot var måttligt road av mötet och ansåg att det får räcka med tio minuters lugn blygsamhet innan man sätter igång och kladdar kex över hela stolen och bordet.
Tuggar i lite kexkladd i pennorna, kastar leksakerna ner för trappan och kämpar för att komma åt och dra ut alla sladdar som var under killens bord.

Emellanåt drog hon till med ett illvrål så alla arbetare runt omkring som satt i telefon praktiskt taget flög upp och trodde det var ngt fel på linjen.
Jag menar... i brist på annat liksom.

Efter det åkte jag runt i tammefan hela jävla Uppsala för att finna en schablonplast (en speciell som jag har köpt förut...) men fann den inte någonstans alls.
Jag vet vart den finns.
Väsby färgaffär.
Men dit åker jag fanemig inte.
En sväng i på Bauhaus hann jag med också och kom hem med en provbit på mattan till Phipi´s rum, som jag vill ha så även maken kunde få "ett say about it" (inte för att jag bryr mig om vad han tycker, jag har redan bestämt mig).

Check
Check
Check
Klockan drog snabbt iväg till 13 slaget och invigning för ÖF efter juluppehållet nalkades.
Vi hann, men en aningen sen inrusandes genom portarna lyckades jag smita undan denna sångstund genom att byta den extremt kissiga blöjan som Phipi förberett åt mig under resan hem.
I do not sing in publik... inte för min skull... för er....
Innerligt tacksam över att hon skippade bajset denna omgång faktiskt, eftersom det inte fanns mycket plats kvar i den blöjan.

Phipi däremot spanade glatt in sina polare och tog sig sedan, efter bytet, en svängom med S.

Väl hemma rotade vi fram passen och konstaterade att både maken och kidsen behöver nya pass.

Ett måste inom snar framtid.
2,5 flyttlådor hann jag tömma också(synd bara att det inte märks att de försvunnit) innan det var dags att fixa och mecka med min nya AjFånl!!!!



... och i morgon är en annan dag (om tre minuter)....

Emellanåt måste jag köra lite pepptalk med mig själv. Då ställer jag mig framför spegeln och talar uppmuntrande och positivt.
Det är verkligen ok att inte hinna med allt, göra allt och vara nyttig och rörlig i alla anseenden... men jag måste höra det. Ingen annan säger det till mig så jag får helt sonika ta och göra det själv:

"Allvarligt talat!
Gällandet promenader.
OM de är så himla sunda som alla påstår, så borde ju brevbäraren vara näst intill odödlig.
Valen, som simmar hela dagarna och bara äter fisk... Den är ju TJOCK SOM FAN!
Kaninen, som springer och hoppar runt hela tiden... Den lever i MAX fem år ...
Sen har vi sköldpaddan, som varken springer eller hoppar runt. Den står praktiskt taget stilla dag ut och dag in... DEN KAN LEVA I 150 år!!!
Såååå.... slappna aaav för faaan!"

Varför kan man inte låta Ingvar Kamprad vara?
Mr IKEA, som byggt upp denna gigantiska affär som vi alla älskar att shoppa i.
Vad 17 spelar det för roll om han, genom avancerad skatteplanering, lyckas lägga undan ett par miljoner för privat bruk från sitt PRIVATA FÖRETAG.
LAGLIGT!!!!


Hans affärsidé ger tusentals arbeten, och sätter Sverige på kartan.

Apanage till kungahuset?

... men det ska vara helt ok att betala kungahuset apanage på flera miljoner för att... ja, för att vi ska ha monarki.
(Jag funderar dock lite på likheten mellan alla dessa familjemedlemmar, samt olikheten som prinsessan M bidrar med. Hur är förhållandet med brevbäraren FruSilvia?)

Öhhh.... Det är inte många gånger den ekvationen går ihop med rätt svar....

Idag fick vi besök av S och S. Phipi är som alltid så fascinerad av andra barn. Jag undrar om inte det kan vara lite "boende i skogen" syndrom och hennes mor behöver ta henne ut bland folk lite oftare ;-)
Inte lätt att ha en mor med social fobi ;-)

Hur som helst så tycker jag att de skötte sig alldeles utmärkt och emellanåt så tittade faktiskt Phipi även på andra saker än S.... som Babblarna t ex....

Mannen är kvinnans bästa vän.

 

Han hjälper henne när hon är osäker, tröstar henne efter en dålig dag, inspirerar henne till att göra saker hon aldrig trodde var möjligt, gör henne redo att uttrycka sina djupa känslor, gör att hon alltid känner sig som den vackraste i rummet och låter henne vara trygg, sexig och oöverträffbar.

 

Nej vänta !!!

 

Jag tänker på VIN.

 

Det är vin som gör allt detta.

 

FÖRLÅT!!!!

 

Mitt liv är i en period då jag inte har mycket egen vilja. Eller ... jag har, men den ger omedelbar vikan för krokodiltårarnas mästare.
Vi går och går och går.... övar över övar....
Hon gör enorma framsteg, och hennes mor är numera konstant användare av Voltaren Gel.

Men vad ska jag göra?
Barnen är ju så söta när de korvar i hop munnen och trycker ut det där tjutet samtidigt som de kisar med ena ögat för att se om deras tilltänkta objekt reagerat som det ska.
Om inte.... kommer ett litet gulligt joller, för att sedan bytas ut mot krokodiltårarna igen så fort man har uppmärksamheten tillbaka.
Önskar bara att det hade funnits en volymknapp samt att vi inte haft 3.80 i takhöjd så tonerna inte studsar så mycket.

Phipi Videoblogg:


De stora kidsen r i skolan och jag längtar redan tills de kommer hem :-)

Jag kan bli lite lack när kidsen tar min dator och håller på med Photo Booth i sådan evig tid så hela raddan är smockad med konstiga bilder och filmer på den.
... men oftast fastnar även jag när jag tar tillbaka Mac´en och skall stänga ner...
Ser mig om åt båda hållen för att försäkra mig om att kidsen inte ser.... och så.....
klick klick klick klick klick klick
asg
klick klick klick klick klick klick



Åh fuck... kidsen kommer ;-)

I dag var det dags att hälsa på GN i Väsby. Phipi och jag drog iväg tidigt, men fick på vägen höra att det varit en tuff natt för GN så vi stannade till i Centrum för att fördriva lite tid medans hon sov...
Och under den tiden så lyckades jag bli fullständigt attackerad (Jag lovar lof att jag inte medvetet köpte dessa prylar) av ett nytt skydd till fånen, en söt tunnare mössa till Phipi och Phipi kängor... som visserligen var nästan 3 cm förstora, men såååå söta.... och nästan som mammas (mina).



Runt lunchtid ringde G och sa att GN var redo för att ta emot besök, så då drog vi dit.

Minst en gång i veckan skall vi nu försöka ta oss dit så GN får chansen att följa med i Phipi´s utveckling. Förutsatt att båda vi och GN har fått sova.....

Min lilla tjej har ibland svårt att sova på nätterna. Och trots att hon blivit äldre, så är det bara mamma som kan få henne att somna om.
Nu sover inte min flicka hemma, och vaknar när jag inte finns där att få henne att lugnt somna om....
Jag vet att hon överlever natten.
Jag vet att hon somnar om ... kanske har hon redan gjort det...
Men att det skulle ge mig sådan ångest hade jag ingen aning om.....

Jag tror vi kan konstatera att även denna session av foto fick en aningen skumma miner i majoritet.
... men faktiskt... några söta "riktiga" också, fast jag inte trodde det först ;-)

I fredags fick vi besök av kidsens syssling från Björklinge. Hon stannade över natten och idag åkte Emilia med dem hem. Än så länge... peppar peppar... så har jag inte hört annat från henne än att hon har jätteroligt.
Det är så kul att de funnit varandra... eller.. ja, funnit varandra gjorde de för länge sedan. Bara att nu har de börjat umgås också :-)

I kväll var det dags att försöka sig på en ny pizzadeg.
Hemmagjord Pizza är lite av en favorit här hemma och det är ju lite krångligt när man i ren LCHF anda inte skall äta bröd. Det finns alternativ... men de där sladdriga äggvarianterna är jag så less på.
Så i kväll testade vi ngt annat.

Och det blev faktiskt mer "bröd" än vi någonsin lyckats med tidigare.
Och nästan inga kolhydrater!
- 4 ägg
- salt
- Basilika
- 4 msk olivolja
- 4 msk grädde
- 2 krm bakpulver
- Vitlökspulver
- 6 msk fiberhusk

Rör ihop ägg och salt så det blir fluffigt. Vispa sedan ner de övriga ingredienserna och låt smetdegen sedan stå och dra sig i minst tio minuter.
Till pålägg använder jag riven ost, men spetsar det med parmesan och västerbottenost för att få mer smak på det hela.
Sen är det bara att använda fantasin.
Vi valde:
- Pepparsalami
- Bacon
- Gul paprika
- Rökt skinka
- Sambal oelek


Och resultatet blev faktiskt en helt godkänd pizza på LCHF vis!

Gosh...
Tänk vilken dröm det vore att köpa ett gammalt plantage i Louisiana..
Ett riktigt gammalt, fallfärdigt men ändå med den historiken som hör den till.



... d r e a m i n g.....

Varför?
Jo... jag såg ett avsnitt ur "Andar finns de" och då var de på ett plantage.
Har alltid älskat byggnaderna, så då började jag drömma igen ;-)

Möbel till Phipi´s rum nr 2 - Check!
Ha... nu går det minsann undan. Två möbler målade och en lampa uppsatt.
Detta med endast EN bebis hand vit av målarfärg!
Sug på den ni!

Jag tror minsann att jag måste f ö r t y d l i g a mig lite så ingen verkligen tror på att jag skall ha en "fest" för att inviga ett rum, som tydligen är tradition i en annan by här i kommunen.
Utan jag skall med nöje kunna bjuda hem vänner och låta barnen leka i ett Lekrum, där det inte finns annat än Phipi´s saker.
Inte ett rum som agerar förråd och innehåller sådana saker som barnen mycket väl skulle kunna skada sig på.
Hur som helst... invigning fest = att jag kan umgås ist för att bara fixa.
Så... övertydligare än så kan jag inte bli.

Oavsett vad det var jag tänkte jag skulle skriva om nu, så kom jag helt av mig och önskar innerligt att jag hade en videokamera som lyste upp samtidigt som man filmar.
Det har jag iofs... men inte på mobilen och mobilen är det enda filmgrej jag har i närheten just nu... men det är mörkt och då fungerar inte min mobil att filma med.
Anledningen till denna innerliga önskan är nämligen att min kära make sitter nu och spelar spel... eller ja, han spelade... för hans gubbe står just nu väldigt stilla och maken sitter i soffan bredvid mig och snarkar...
Hahahahahahahaha!

...

I morgon är det matcher för kidsen igen och vi har celebert besök av deras syssling Sabina. Tjejernas innebandylag möter varandra här i byn i morgon så då passar de på att äntligen umgås lite.
I början var det två blyga tysta små tjejer som tafatt försökte komma på något att säga medans deras hjärnor febrilt jobbade för att komma på ett sätt att bryta den pinsamma tystnaden.
Men efter en stund så släppte det och alla tre har busat och spelat (innebandy så klart) hela kvällen.

NU... ska jag försöka sova lite jag med.
Får se om det blir att införskaffa heltäckningsmatta i helgen.... :-) Eller om det blir först nästa helg...

Phipi´s rum är långt ifrån klart, men när det är det skall vi bjuda in hela mammagruppen på fika och "invigningsfest" till rummet ;-) Inte för att det kommer ske inom kort, men har vi tur så sker det iaf innan backen är bar och förhoppningsvis innan 1 års dagen.
Stackars lilla unge... inget eget rum eller lekhörna under ett års tid...

I lördags var vi, som många andra ohc handlade lördagsgodis. Men vi hade ett litet mission samtidigt.
Vad innehåller egentligen godis?

Godisaffären har en skyldighet att informera kunden om vad produkten innehåller, så varje låda med godis har en etikett som utryckligen berättar vad godiset är gjort av.
... och det är inte någon hemmagjord kola med grädde och socker vi talar om.... utan här är det prylar som är betydligt mer skadligt än så.
Det innehåller gott om socker, färgämnen och aromämnen. Dessutom innehåller vinegum, sega råttor och annat "segt godis" oftast gelantin, framställt av svinsvål - inget för den som undviker att äta kött.

För att godisbitatarna ska få olika färgnyanser krävs färgämnen. Dessa är oftast försedda med ett E-nummer.
Men även om färgämnen är godkända, så kan de vara kontroversiella. Azo-färgämnen, syntetiska ämnen som kan framkalla överkänslighetsreaktioner (allergi).

Dessa har varit förbjudna i Sverige i ett par årtionden men hittas oftare och oftare i godisdisken pga Sveriges medlemskap i EU.
De är bl a E102 (tartrazin), E110 (para-orange), E122 (azorubin), E124 (nykockin), E129 (allurarött), E151 (briljantsvart) och E155 (brun HT).

Gissa hur många av dessa ämnen som fanns i godiset i vår godisbutik...
Barnens mission var att plocka 100gr godis, och samtidigt ta det som inte hade så många tillsatsämnen. Efter en lång stund var de klara och hade varsin påse med godsaker i handen, och en ny dos med kunskaper i skallen.

När jag diskuterat med skolan huruvida godis hör hemma i skolan eller inte, så stöter jag på väldigt motstånd. Det finns självklara skrivelser och regler, men det hjälper inte när de som sköter skolan (rektor och pedagoger) fullständigt struntar i dem.
Okunskap?
Who the fuck knows, en stor dos ovilja finns där iaf......

- Det är ju inte så att någon tvingar dem att äta!

Kanske skulle jag på nästa föräldraråd införskaffa en ljuvligt doftande godispåse, en stor skål med chips och ytterligare en med ostbågar... till det kanske lite härligt doftande nybakta bullar....  och ställa dessa mitt på bordet i det lilla rum som föräldrarådet är.
Frestelsen kommer vara enorm för vissa, allra helst om hungern ligger till grund i magen då kl bara kommer vara 18.
... äter de av det, så får de i sig en väldans massa onyttigheter och säkerligen kommer den nyttigare maten som sedan skulle förtäras med familjen inte locka längre.
Men... jag tvingar dem inte att äta.
Kanske förstår de då poängen med att man behöver inte tvinga ett barn att fika eller trycka i sig godsaker, allt man behöver göra är att se till att det finns genom att servera det. En gottissugen och hungrig vuxen kommer ha enorma problem med att låta bli skålarna med godsaker... tänk då hur ett barn reagerar.

Att kräva av barnen att de själva skall hålla reda på vad som är bra för dem och vad som inte är det, är ett väldigt stort ansvar för ett litet barn. Heck... det är ett enormt ansvar för en vuxen......

ARTIKEL

Det är väldigt enkelt att locka läsare till följande rubrik, allra helst om det även står invandrare i meningen. Men att "vill inte" och "måste begränsa" inte är samma sak står det inte mycket om.

Vi har förmycket invandrare i Sverige, JA!
Skall vi för det stoppa invandringen helt?
NEJ!
Men Sverige måste för fan ställa sig upp och visa lite ryggrad när de skickar ut välkomstkomitten och ge folk information om vad som är ok och inte ok att pyssla med i SE.
Hedersmord är, och kommer aldrig vara ok.
Kriminallitet är inte heller ok.

Nu har vi flera grupper av arbetslösa, icke Svensktalande invandrare i Sverige som i sina grupper även har en väldans massa saker som pågår som INTE är ok.
Jag tycker helt och fullt ut, att den som kommer hit som invandrare och begår brott.... får, efter en upprepning (alla förtjänar en till chans) indraget tillstånd att få vara här i SE.

- Svenskar begår också brott!!
Ja, det gör de. Hårdare bestraffningar och fängelser som ÄR fängelser. Kunde jag komma på en bra ursäkt till att skicka dem till någon avlägsen vulkanö där de inte kan förstöra för folk, så skulle jag mer än gärna göra det.

Så... är jag rasist?
Jag vet inte faktiskt.
Min make har Italienskt ursprung, själv är jag Finsk i några celler och många av mina vänner är invandrare.
Det enda jag önskar är att även Sverige, skulle skärpa sin politik så de som flyttar in här har en chans att lära sig av Svenska seder och bruk.
Borde vara ett krav för alla som flyttar hit... som ett kontrakt. Vare sig man flytt från ett land eller flyttar hit "normalt".
Och hade jag svar på exakt hur alla frågor skall lösas... så hade jag FAN inte setat här och varit mammaledig, för då hade jag varit politiker och arbetat för mina pengar.

Ah.... en ide är ju dock att ta alla dessa jävla ledamöter som inte jobbar utan bara tickar pengar pga sin titel... ta deras pengar och bekosta riktig svenskundervisning till Nysvenskar!!

Jag är het på gröten när det gäller det här ämnet, men jag måste tyvärr ta Phipi nu och har inte ens möjlighet att läsa igenom texten för att se om jag har några grodor som hoppat ut......

Phipi                    Melker

Återbesök på Nicki´s.
Inte varit där sedan de äldre kidsen var mycket mycket små. Och nu är det då dags att hänga där igen.

I början gick det väldigt bra.
Hon var lite chockad.... Lyckades t o m få en bild på Phipi där hon faktiskt satt stilla....
... Men sedan kom hon tillbaka till sitt vanliga charmiga jag.
Efter upplevelserna på Nicki´s sov hon i 3 timmar.....
Ett place vi definitivt åker tillbaka till :-)
Tummen upp!

Idag var det dags för dotterns klass att tävla i vi i femman. Pga Phipi´s tonläge när hon talar... så kunde inte vi vara med inne i lokalen.
Men, vi åkte runt lite i Uppsala och lyssnade på P4 eftersom det skulle sändas live.
Till min stora förtret så var det två ANDRA klasser som spelades i radio, så jag fick aldrig höra mina små.
Dessutom åkte de ur... så jag får inte lyssna igen :-(

Köttbullar

• 600 g blandfärs
• 1 ägg
• ½-1 tsk sambal oelek
• salt
• nymald svartpeppar
• 1 dl vispgrädde
• smör till stekning

1. Blanda allt utom vispgrädden i en bunke.
2. Rör i vispgrädden i omgångar till en jämn smet.
3. Forma 30-40 köttbullar. Glöm inte att blöta händerna med kallt vatten med jämna mellanrum så blir bullarna jämna och fina.
4. Smält smöret i stekpannan och stek köttbullarna i två omgångar.

.Till detta gjorde jag en LCHF Coleslaw:
Ingredienser:
7 dl finstrimlad vitkål
1 röd lök
1 dl majonnäs
2-3 tsk dijon senap
1 dl creme fraiche
salt och svartpeppar

Gör så här
Strimla vitkålen fint, går bra med osthyvel.
Strimla rödlöken fint.
Lägg rödlök och vitkål i en stor skål. Tillsätt majonnäs, senap, creme fraiche, salt och peppar. Öka på med lika delar majonnäs och creme fraich tills vitkålen blir krämig.
Smakar bättre om den får stå några timmar i kylen.

Jag behöver inte nämna att det var superduper gott va?

Även denna dag har gått mot sitt slut.
Den började e x t r e m t trött pga att Phipi är så orolig.
Men hon går nu.
Själv.
Tar ett par steg, stannar för att fånga balansen och tar sedan ett par steg till.
MEN... ett stort MEN...
Min lilla dotter vet inte hur man ramlar.
Kanske låter det konstigt, alla vägar bär ju liksom nedåt... Men hon har inte fått in snitsen på det där och jag har inte riktigt mage att låta henne falla för att lära sig den hårda vägen.

När hon böjer sig ner för att plocka upp saker från golvet... så faller hon ju framåt.
Utan händer.
Att vara försiktig, är inte heller hennes grej...
Och hon kan inte resa sig helt själv mot möbler.
Vill inte. Försöker inte ens.
Så min tillvaro består just nu e n d a s t av att knata runt och finnas där.
Men i morgon skall vi till Nicki´s med E&M, och där kan hon få ramla bäst hon vill ;-)

Emilia var hemma pga feber i morse, men efter mycket sömn och vila så är hon nu bättre och skall gå till skolan i morgon... om inte natten blir hostig som föregående natt.
Hon är väldigt uppspelt då hennes klass tävlar i morgon i VI I FEMMAN!!
Hennes bror hakar på för moraliskt stöd.

En ynka liten sovstund var allt Phipi gav sin ynkligt trötta mor idag.
Solen skiner och det är perfekt väder för en promis, men först skall vi äta lunch, kaffe hos E&M och posta lite paket.



Phipi bjuder på en liten pratstund under lunchen där hon diskuterar olika maträtter, vädret och hennes planer inför helgen (som VI inte har en aning om eftersom kommunikationen är en aning... knapphändig).

ARTIKEL

Det är verkligen fruktansvärt hemskt att folk utvisas trots att de har dödshot hängande över sig. Alla som flyr sitt land, hoppas på ett bättre liv i ett annat.
Det tragiska är, att om man öppnar gränserna helt och villkorslöst, så kommer även detta land behövas flys i från i framtiden. Sverige kommer bli överbefolkat, skatterna höga och getton/grupper bildas.
Högutbildade får ta de jobb de får, eller gå på bidrag. Kriminaliteten kommer öka, då ungdomar inte har någonstans att ta vägen, eller något att göra än att bara dra omkring.
Samma sak som händer i de länderna (syfte på bråk och dyl pga religion) kommer fortsätta här i Sverige...

Kanske är det hårt att säga, men Om alla får stanna.... så kan vi inte längre hjälpa de som redan finns här. De kommer aldrig få en chans till bättre och värdigare liv.
Sen undrar jag.... är det verkligen så att a l l a som utvisas har dödshot hängande över sig eller har det blivit en standard på ansökningshandlingarna?

Man kan bara dela ut så mycket hjälp man har att ge.

Eftersom tiden går och alla småttingar växer upp till tonåringar, njae... kanske inte riktigt så illa då... men många av bebisarna har klivit över barriären av sin första 1års dag.
Till äran av två åringar så träffades vi mammor idag.
Även två pappor var med.

Självfallet skall även pappor ha rätt till att delta i ÖF med barnen och få ta del av samma sak som mammorna gör... men jag förstår verkligen varför de bildar egna grupper.
Inte mycket utbyte de har av oss mammor.
Visst... man är där för kidsen, men det går ju inte att komma undan det faktum att vi vuxna faktiskt talar med varandra också, och det krävs en viss personkemi för att det skall gå ihop.
Vi pratar om allt mellan himmel och jord.
Hängpattar
Amningstuttar
Degmagar
Konstiga flytningar och chockerande återkomst av mens skiten.
Förlossningar
Skrikiga ungar (ja ja, underbara rara också)
och den första utpetade snorkråkan (ingen har sagt ngt ännu, men det kommer... tro mig).
I de flesta ämnena har papporna inte så mycket att lägga till.
... så en tanke av beundran för de karlar som dök upp på vår mamma... eh, föräldraträff idag. Ännu mer beundran om de kommer förbi fler gånger ;-)

Det noteras även att det är v ä l d i g t många u n g a mammor i gruppen.
Unga, som i yngre än mig.
Unga, som i att det är första barnet.
I detta fall, så får jag nog tacka och vara glad över mitt dåliga minne... då jag känner mig som förstföderska och måste fråga alla dessa visa da...eh, tjejer om det är ngt jag undrar över när det gäller utveckling och dyl.
De har lite mer koll s a s. Nyutbildade som de är, och med färskt minne ;-)
Så jag känner mig som en i gänget iaf.
Förutom... när man snabbt skall resa på sig och kuta iväg( well... man är inte 20 längre)...
DÄR går det lite segare... men om det tar stopp helt så har fröken T lovat att assistera mig!
ASG!

Now... off to sleep.
kl är 01.00 och jag har fixat med Phipi som förbereder sig för ytterligare en natt utan bra sömn... stackars liten vaknar och är så ledsen så ledsen.
Men det är mycket som sker just nu. Mycket frustration över att inte kunna gå fast viljan finns och ilska över att mamma inte övningsgår 24/7 som mini önskar....



WTF!!!
Nu börjar maken snacka i sömnen också... inte bara Phipi som haft en dag full av upplevelser! Ha ha

Ägg och bacon i all ära... men det är ganska speciell smak med ägg och man blir LÄTT trött på den. Då kan det vara skönt med alternativa frukostar.

1. Först så har man ju den traditionella ägg och bacon. Vill man ha äggröra med lite mer smak så blanda i lite grädde (eller smetana om man är trött på gräddsmaken).


2. En kopp kaffe med grädde i. Till det ett ägg och en bit brieost. Låter inte mycket, men jag lovar dig att du inte behöver äta på ett bra tag igen sen. Ta gärna lite sallad till för den gröna smakens skull ;-)


3. Turkiskt yoghurt med solrosfrön( eller hallon på sommaren). Maken och ungarnas favorit. Mycket bra alternativ för den som är van vid yoghurt och flingor. Kidsen avstår ju heller inte från kolhydrater helt, så de brukar även söta det med en liten liten klick honung i.


Ät och njut!!

Vi jobbar fortfarande på att få tag i ett foto till tack korten.... Det är lite svårjobbat just nu.

Har fått reda på att 2 friska fjorddamer behöver nytt hem annars går dom till slakt 19/1 pga tidsbrist.
Jag vidarbefodrar detta så kanske dom kan räddas.
Loa -93, 145 cm å lugn, Majsan -91, 135 cm å piggare.
Snälla att handskas med och barn skall ha kunnat rida dom vad jag hört.

Någon som kan rädda någon av dom??
Kerstin 070-685 91 51... så vidarebefodrar jag personen.
Snälla skicka detta vidare!!

Denna text kopierade jag från annans statusrad på FB, och jag undrar hela tiden om det löst sig för hästarna.
Varför väljer man slakt, när det måste finnas ställen som mer än gärna tar hand om dem?
Fjordningar.
Tänk om jag ändå hade tid och ork... och plats!
Dessa underbart vackra hästar.



Obs... bilderna är ej av de hästarna som texten från FB handlar om.

Jag kan inte låta bli att njuta en aning, trots att helgen inte alls blivit som jag önskat. Hur ska jag klara av att sparka igång mig själv på dagarna?
Blir nog till att göra ett rutinschema igen, så jag inte ständigt går omkring och bara tycker att jag inte får ngt gjort alls.
Maken undrade varför jag inte passar på när jag ändå är vaken på nätterna...
... men det ska jag tala om för honom....
När jag är vaken på nätterna... så tillbringar jag fortfarande tiden med att FÖRSÖKA sova.
Men kanske borde jag sluta med det.
Äh... sluta fundera så mycket, det är det jag borde göra.

Tövädret är i full gång här... och om det fortsätter så här så kommer vi inte ha mycket snö kvar. Vilket är helt ok faktiskt... nu får våren komma sakta men säkert.
Töa bort lite... frysa på.... töa bort lite.... frysa på.... och sedan får gärna solens strålar kika fram lite också...
Varför?
Därför att annars blir det sådana vattenmängder!
Våren får gärna krypa fram och ta ett par månader på sig.

Nej... nu ska jag faktiskt vara så fräck att jag skall smita in i sovrummet utan min kära make. Jag kommer medvetet lämna denna snarkande karl på soffan.
Jag har pga Phipi inte fått sova ordentligt på två nätter, och heller inte kunnat sova på dagen då alla är hemma och "saker" skall göras... och det sista jag vill, är att ha problem att somna om pga snarkningar.
DESSUTOM har jag skavsår i öronen av öronpropparna!!




Goooosh!!
Trots att det är en period i månaden då jag absolut inte vill ha någon form av samlevnad så kan jag inte (mellan snarkningarna... ljudet är avtändande) låta bli att längta som FAN efter min make.....s kropp ;-)
Åh... appropå det.
Jag har signat honom också.
Lovat bort honom.
Förutsatt att tiderna ändras... vilket de håller på att kolla upp.
Jag har nämligen lovat att maken skall ställa upp som tränare för grabbarna grus i innebandy!!
Oliwer fick en nytändning direkt när han hörde att hans pappa kanske skulle assistera som tränare :-)
Vänta nu... från sex till innebandy... Nej, min hjärna fungerar verkligen inte normalt....

Godnatt.

Chockade, men glatt överaskade blev vi när vi kom hem efter storhandlingen i Uppsala. De äldre kidsen ville inte följa med, så de var hemma.
När vi kom hem så hade de plockat ur och i diskmaskinen och röjt upp på diskbänken, så pass att de t o m klarade pappas pedantgräns!
Kliniskt rent var det och det kan jag garantera att det inte var innan då vi bara kastade i oss maten och drog.

På detta hade de t o m bakat en chokladkaka och vispat grädde.
En kaka ur min "baka smalt" bok ;-)
Visserligen inte LCHF anpassat, men de hade gjort lite som de själva ville och ist för 2 dl socker... så hade de endast tagit 1 msk.
HUR konsistensen fortf blev en kaka med alla ändringar vet jag inte... Men bra blev det!!

Smakade jag?
Självklart... Det måste jag ju när barnen bakat fina kakan!
Mums!

Nope, natten blev inte bättre än tidigare.
3 flaskor välling under natten svepte hon dessutom i sig, så teorin om halsont verkar gå i kras. Men något är det då hon knorrar till precis hela tiden.
Trots att jag sover med öronproppar så får jag inte tillräckligt med sömn.

Febern verkar ha gett med sig, peppar peppar.

Nu har jag äntligen kunnat komma igång.
Lampan tog sin tid.. morr morr...
Men nu har jag iaf fått den första möbeln målad.
Den minsta


Leklådan, där alla små leksaker ligger.
Nu skall jag bara putsa den med någon liten söt text, och kanske ngn liten söt bild.
Vad?
Vet inte ännu....
Men jag har målat den vit och nästa grej att måla är byrån. Men den måste jag även skruva isär först :-)

Nu är min lilla snutta förkyld.
Natten till i dag var mycket orolig, och jag som tänkte att jag skulle gå och lägga mig lite tidigt gjorde rätt val eftersom jag fick trösta min lilla flicka flera gånger under natten.
Misstänker att det var ont i halsen.

Alvedon har jag hemma, men jag har även haft en doserings spruta en gång i tiden. Vart den befinner sig i dagsläget är inte något jag har kunskap om.
Maken lyckades iaf bända upp den där droppsäkra sprutdoseraren så vi kunde måtta upp rätt mängd så hon iaf kunde få slippa febern....
Sen kom nästa trick...
Det var ju inte precis så att hon frivilligt dricker Alvedon ur ett teskedsmått (= 5 ml) utan vi måste blanda ut det med ngt.
Det fick bli lite yoghurt... inte det optimala men hon fick i sig, febern lade sig och hon somnade.

Nu återstår det att se om vi får sova lite i natt eller om vi har vak igen.

Min skalle är i full gång med att fundera ut hur vi skall göra med trädgården i vår.
Hur vi skall ha det och vad vi skall bygga så vi kan börja planera VAD vi skall börja med först. Sen får man ta det pö om pö men planen måste vara klar innan man börjar... annars blir det bara pannkaka av alltihop.

När jag tänker, så går mina tankar över den härligt gröna gräsmattan. Över träden som gnistrar grönt i solen och nästan känner värmen på mina fötter.... tills jag inser att det bara är inbillning och det jag känner på fötterna är kyla pga att golvet är avstängt och ingen eld i kaminen.
Brrr....

Finns många mysiga saker som man kan göra när det är vinter, och jag vet att vi kommer inte komma igång innan Thailand iaf.
Men när vi kommer hem vill jag veta vilka plantor jag skall börja med... vilka som skall planteras först och när.
Träden skall kapas, fågelburen fixas och Hundgården fixas.
Uppfarten skall grusas, carport skall byggas samt en entre variant.
Dikena skall rensas och staket upp mot åkern.
Placeringen på trädgården (mat) har jag valt och den måste iordningställas. Pga hundarna måste staket upp så de inte pissar på mina plantor.. Uäk.
Dessutom behöver jag tonvis med matjord då marken här består mestadels av grus... suck.
Växthus måste införskaffas och fixas iordning.

Som ni ser, så är det en del att göra när snön smälter.... och det här är bara de grejorna som är "viktiga" för i år. Då har vi redan lagt poolen åt sidan... Phipi börjar ändå knalla och jag tycker nog det är skönt att inte hålet finns där då.

Och nu är det bara snö.....

Jag vet inte riktigt om jag kan kalla mig själv effektiv, men jag får iofs saker gjort.
Dessvärre tar det typ tre fyra dagar mer än det kanske borde behöva.
Ta det här med lampan t ex.
Jag har inte träffat några vänner på flera dagar.
- Men jag har fått upp en lampa.

Flera dagar...
En lampa...

Flera dagar....
En lampa....

Känns lite som om jag gjorde ett galet byte.

Varför var det då så viktigt med den där lampan?
Jo... Alla saker i Phipis rum skall målas vita. 
Att måla dessa dagtid kan jag bara glömma. Resultatet skulle inte bara bli vita möbler utan även vita handavtryck på golven och handavtryck på möblerna.
Eftersom det är ett barnrum, så kan jag leva med bebishänder på möblerna... men golvet vill jag inte ha det på.
Så då måste jag måla kvällstid....
... och då behöver jag en lampjävel!

.. Men sorry... jag lovar att inte skruva upp fler lampor ;-)

Finns det ngt mer irriterande (just nu) än mjölksyra (I muskler produceras enbart L-mjölksyra av pyrodruvsyra som bryts ner av enzymet laktatdehydrogenas under normal metabolism. Under hård ansträngning hinner kroppen inte transportera bort mjölksyran från musklerna och koncentrationen kan stiga från normala 1 – 2 mmol/L till över 20 mmol/L - MAO det gör ont!) när man önskar ha båda armarna till hjälp?

Att det uppstår kan jag förstå. Om inte annat känner jag det.
Men måste det komma så fort och är jag verkligen så jäkla klen (ja, ja).
Den enklaste lilla sak, kan ta så lång tid... och då är mjölksyra inget jag vill hindras av.
Förbannad blir jag, biter ihop och fortsätter ändå. Ända tills jag nästan använder musklerna (vad då sa du?) i skuldrorna för att få armarna kvar i samma position.
ÄNDÅ fick jag det inte som jag ville!

Lampjävlen hänger fortfarande på halv stång.
Och det är inte så att den är tung. Den är bara ovanför mitt huvud.
Armarna värker och vill inte assistera mig längre och jag är så arg så arg så arg!
Jag försöker verkligen tänka positivt, men det har ännu inte fått upp lampjäveln!



Jag plockade in lampan från förrådet för ett par dagar sedan. Var fullt medveten om att vi köpt IKEAs koppla kontakter, men vart jag lagt dem sedan vi flyttade in var bara ett stort blurr.
Sedan dess har jag städat, plockat och rensat i alla förråd som jag skulle kunna tänka mig att jag sorterat in dem. För att jag sorterat in dem någonstans, det hade jag stenkoll på.
Problemet var bara VART?
Idag hittade jag dem.
Fint insorterade i lådgrejen jag köpte förut för att kunna sortera in just sådana prylar.
Jag hade kollat där... men måste i frustrationen missat lådorna längst ner som då var täckta av tvätthögen.
Tvätthögen har idag minskat, när jag i frustration letade kontakter....

Så... jag har alltså hindrats i flera dagar för att jag inte hittar allt jag ska ha. Och nu hindras jag av den där jävla mjölksyran.
Ok... jag försökte mig på att stå på en stol, vilket gjorde att jag tvingades sträcka armarna längre än jag behövt om jag använt mig från stegen...
Men stegen stod ute i förrådet och det är fullt med snö ute. Maken har visserligen plogad och skottat fina små gångar... men han har inte direkt följt fågelvägen (från A till B på snabbast tid) utan skottat fina mönster som är jätteirriterande att kuta runt i när jag egentligen bara vill rakt fram.

Allt detta för en lampjävel!!

Snart är det dags för föräldraråd igen, och jag vet faktiskt inte om jag orkar tala för döva öron en gång till.
Att snacks och sötsaker INTE hör hemma på en skola, förstår alla med sunt förnuft. Men den delen av sunt förnuft verkar inte ha det minsta plats hos pedagogerna, rektorn eller många föräldrar.

Yikes!
Frysta stekta köttbullar, som scans, får sin karaktärisktiska smak från de stora tankar med KOTALG som de är friterade i. På förpackningen strå det friterade i animaliskt fett och endast en obotlig romantiker kan inbilla sig att detta skulle kunna betyda smör.
Den betydligt billigare kotalgen, ivars heta bad industriköttbullarnas runda form fixeras, är en slaktrest som även används vid framställnnig av fågelmat och lim.
Blä!

Så nu måste jag skaffa en kossa så jag kan få egen köttfärs, så jag kan göra egna köttbullar.... problemet kvarstår dock ändå, hur jag ska göra för att få kossan att fortsätta leva.
Verkar inte vidare humant (på ett djur... hrm).
Köper köttet ist.

Vet att det finns gårdsbutiker i Tierp och Östervåla... bara att ladda upp pengar och göra mina inhandlingar där.
Ni som läser, och vill äta REN BRA MAT i stockholmsområdet... så är
Cajsa Warg den butik som är absolut bäst och har det största utbudet av kravodlad REN mat!
Grattis till Stockholmaren.

Ja, så lät det när maken kände att han behövde en powernap i kväll.
Jag har nu försökt väcka honom ett x antal gånger och jag visste redan innan att det skulle vara en näst intill omöjlig uppgift.
Och jag hade rätt.
Som vanligt!
Nu sitter jag ensam vaken, och skall bara skriva ett par rader innan även jag går och knoppar in.

I morse var jag hos tandläkaren igen.
Yikes!
Jag... avskyr... verkligen... ljudet när de borrar i tanden så det ekar i hela huvudet!
Men bedövning is good shit!



Efter det tog jag och Phipi en sväng över till mamma och hälsade på en snabbis.
Kändes som om jag precis kommit dit när det var dags att åka hem igen.
Supergod lunch bestående av Lax och spenat hann vi med iaf... och ett par koppar kaffe.
Samtalen fick pågå samtidigt som jag, krypandes på alla fyra, jagade Phipi som använde sin mormor som gåstöd.
Hallen, matsalen, köket... hallen, matsalen, köket.....hallen, matsalen, köket.
Det var liksom bara att anpassa sig efter skrikfröken, då hon annars lade sina toner på en sådan nivå att det inte gick att talas vid ;-)

Emilias klass är med i "vi i femman" och den 20/1 tävlar de mot första laget mellan 17-18!
En tjej och en kille är de som "tävlar" men Emilia är med som reserv (till hennes nervösa stora förtret.. men är man duktig så är man.... )

I morgon är det äntligen fredag och sedan HELG!!

... och på måndag skall jag på date!

Phipi vill ha!



Men hon kan inte riktigt bestämma sig för vilken...

Det var inte mycket saker jag fick gjort idag.

På agendan var:
- Städa i parakithuset.
- Plocka undan i köket.
- Rengöra espressomaskinen (som är till salu).
- Slänga pepparkaks gården.
- Sätta upp en lampa.

Det jag hann med var:
- Plocka ur diskmaskinen.
- Sätta upp lampan.
- Ha sönder pepparkaks gården (som numera ligger som en gård efter jordbävning på byrån där den tidigare stod).

Jag kan inte direkt påstå att jag känner mig effektiv. Men till mitt försvar så skulle jag kunna presentera en väldigt hysteriskt envis soon to be 10 mån tjej, som BARA ska gå och gå och gå och gå.....

Alternativ till äggfrukost kom jag på också.... blir lite mycket ägg annars.
Turkisk Yoghurt med solrosfrön.
Mumsigt!!

HOLY FUCK!
Snacka om back to reality!
Första dagen då jag och Phipi är ensamma hemma och vi kliver upp strax innan 7.
7.
Inte runt 10 - 11 tiden
utan 7

... vi slocknade båda två strax efter 9, men till min stora besvikelse fick jag inte sova bort hela dagen.
Ingen kom och tog Phipi när hon vaknade ;-)
Kunde iaf trösta mig själv med ett trevligt snabb besök av E och M som vi inte träffat på EVIGHETER!
Det är helt otroligt hur snabbt barnen utvecklas, och hur "vuxna" de blir på kort tid.

Nej, nu är min tid ute... eftersom Phipi SKA gå hela tiden... och hon kan det inte så min roll, är att agera stöd... för hon vill sparka boll.

Även hemma hos mor fick vi idag LCHF anpassad mat :-)
Och till middag blev det:

Blomkålsmos med lite broccoli.
Koka ett helt huvud och några buketter broccoli i salt.
Häll sedan av vattnet och tillsätt lite kryddor av eget val (undvik E - grejorna)
Rör ihop det med en klick majonäs, lite grädde och en klick smör. Inte förmycket utan så du fortfarande har en bra konsistens på moset.
Tada!
Mumsigt gott!

Korvstroganoff
Ahhh... även här blev det av det vi hade hemma så det blev inte den bästa korven att ha i... men men... iaf ...
Falukorv (optimalt är korv med HÖG kötthalt).
Champinjoner
Valio Smetana
Creme Fraiche paprika Chili

Till detta hade vi lite gurka och bubbelvatten!
Men... inga bilder tyvärr... jag var för hungrig.

Aha... så får det bli!
Nu har jag kommit på det.... Hur jag skall slippa kuta så mycket efter Phipi i sommar....
Det är en kombination av saker, som ev måste fifflas lite med för att bli perfekt.


Det kommer bli super tills jag är helt 100% säker på att tomten är röjd från allt skit som legat/ligger på ställen osäkrade för en nybliven promenerare :-)

Sista dagen på jullovet packade jag kidsen i bilen och åkte hem till mor och far på besök.
Tillbringade dagen och eftermiddagen med att titta på fotografier och prata minnen.
För vissa kan det kännas som en självklarhet, men för mig är det ett ENORMT steg i rätt riktning att se ett kort och faktiskt ha ett minne till det.

Grymt trevligt och många skratt blev det.
Ungarna bokstavligen sög i sig allt deras mormor berättade om deras mammas barndomsbravader och hyss ;-) Och hela vägen hem retade Oliwer mig för draken som kryper ner genom skorstenen, sprutar eld och kidnappar barn.....

I dag gjorde Phipi sin första hemska vurpa, som fick mig att genast hoppa in i en form av överbeskyddande hönsmamma.
Sedan i går kan nämligen Phipi krypa.... eller... njae... kräla... eller... ja, det finns nog inte riktigt namn på vad det är hon gör... men något gör hon iaf för att ta sig framåt.

Foto: Birgitta Rudenius

Hon påminner faktiskt om något liknande som bilden ovan... så vad kallas det?

Hur som helst. Hemskt att säga det, då jag som förälder faktiskt har ansvaret över att hon skall vara "safe"... men jag sitter med Oliwer och Phipi i Oliwers rum.
Phipi sitter bakom mig, intill väggen då jag skall assistera Oliwer i en speldutt när man måste vara två spelare. Helt plötsligt smackar Phipi ner i golvet bredvid mig!!
Jag vet inte om hon slog sig... (inga märken) och jag vet heller inte om hon skrek av chock, smärta eller min reaktion när jag livrädd sliter tag i henne för att undersöka varenda liten millimeter på hennes kropp.

Nu börjar dock min hysteri om det "man inte ser" och den fortsätter nog ett par år framöver..... min stackars lilla flicka....

Sista dagen på makens ledighet.... SORG!
Bebis åkte hem idag..... SORG!

Dagens middag fick bli ngt som var enkelt att tillaga...
Först gjortde jag trippel sats av Oopsie´s grundreceptet, och så använde jag dessa istället för bröd till hemma gjorda hamburgare.
Nu fuskade vi lite grann och använde oss av "färdiga" hamburgare, ist för att knåda till egna :( Man kan ju inte vara en superkvinna ;-)





Det färdiga resultat kanske inte ser mycket ut för världen... men tro mig... den var BRUTALT god och mättande.

När man vaknar och kliver upp till Lunch, så är det ingen ide att äta enbart frukost. Jag brukar då ist satsa på en mer matig frukost och kombinera in en lunch.
Inte det ideala, men ist för att skjuta på mat tiderna helt så äter jag så jag klarar mig till middag ist.
Vid ev hunger får jag pressa in ett lite matigare mellanmål oxå.
Tror dock inte att det behövs idag.

Oopsie´s med hasselnöt och kanel fick det bli, serverat med ost, korv och gurka.


Till det en omelett, med avokado, brieost och bacon.
Låter kanske inte som mycket.. men faktum är... att hälften av det fick hundarna äta upp.
Det tar nog lite tid innan jag lär mig hur lite man faktiskt orkar äta... och inte laga lika stora portioner som "vanligt".

Fann två st super appar om LCHF på Iphone... tabellen och guiden.


De har dessvärre inte samma recept, så båda blir ett måste.
Den ena av dem (guiden)har dessutom en scanning funktion, där du kan skanna koden på en vara och få information om hur mas LCHF anpassad produkten är.

Igår var jag så fruktansvärt trött, att jag kände det som en helt naturlig grej att gå och lägga mig så fort jag kunde. Vilket blev vid 20.00
Stolt över att jag inte sovit middag, men irriterad över att e.m medstadels gick åt till att zombiefiera tillvaron utan den minsta aktiv hjärncell. Bara med den äckligt krypande känslan av att det är ngt jag skulle göra...

Somnade som en stock, utan problem.
Måste haft ett stort leende på mina läppar (de i ansiktet) och varit mycket nöjd i förväg över allt jag skulle kunna orka göra idag pga att jag är så utvilad.
Kändes som om jag skulle kunnat sova ikapp ALLT som jag missat när det gäller sömn.

... Tills jag vaknar 23.30...
Klarvaken!
Aja, eftersom jag ändå var vaken och hade en klar skalle, så fixade jag de grejer som gnagt mig i nacken med "det var ngt jag skulle göra".
Går sedan och lägger mig igen vid 01.30 ca....
... och KAN INTE SOVA.
Sist jag kollade på klockan, så visade den 06.30... och då hade jag inte sovit en blund sedan 23.30
Så mycket för min "sova ikapp grej".

Även Emilia hade problem att sova, så maken fick kliva över i hennes säng så hon kunde ligga i hans. Tillsammans kollade vi på Tim Burton´s corpse bride, Alla polis dokumentärer och avslutade på morgonkvisten med förlossningskliniken (två avsnitt).



Efter ett tag började Phipi knorra och ville inte sova längre, kul för henne eftersom hon var den enda av oss som faktiskt sovit.
Emilia tog henne och gick över till "Pappa" med henne, kom sedan tillbaka... stängde dörren... och så fick vi sova 2-3 tim iaf... väcktes vid 11 tiden av maken så vi skall ha en chans att somna i kväll.

Så mycket för att sova i kapp.

... växer så fort.

Emilia:
Har blivit en tonåring med allt vad det innebär. 11 år, inte trodde jag att det skulle komma redan ;-)
Från att ha varit en totalt ointresserad tjej när det gäller sport, har hon nu funnit sin grej när det gäller innebandy.
Hon har utvecklats bra mycket och gått från att vara en blyg tillbakadragen tjej till en tjej med skinn på näsan och attityd.
Alltid respekt för äldre, som tur är.

Oliwer:
Även Oliwer börjar visa tecken på att joina Emilia i Puberteten. Och han är bara 9 år!!!
Yikes.
Är just nu inne i en tillväxtperiod där han drar iväg som 17 på längden och rör på sig som 17. Skridskor, som han tidigare avskydde är numera heldagsprojekt och det är grymt svårt som frusen förälder att få honom av rinken. Inomhus rinkar existerar inte här ;-)
Rar som alltid och respektfull.... Smiter dock fortf till konsolen så fort han får en chans ;-)

Philippa:
Vägrar krypa, men är riktigt stadig på att gå när man håller henne i händerna. Men så länge hon inte kan sätta sig upp själv, eller ta sig framåt utan att gå... så kommer det ta tid. Kämpar med att träna på det hon försökt hoppa över.... FAN skulle vi använda gåstol för?
Röjer ner ALLT hon får tag på och kommer absolut hålla oss sysselsatta på dagarna ;-)

Älskar mina små änglar så!!
Och nu vet även ni som inte träffar oss dagligen om vad som pågår....

Vi har det bra, vi här uti skogen... la la llaalla lla aaaaaaa

(Tack kort för dopet kommer, måste ta om fotografier :(...)

Efter att ha försökt logga in ett par gånger utan att ens komma fram till inloggnings sidan så hade jag nästan gett upp, och tänkte lämna er HELT utan inlägg.
Men precis när jag hotade med det... så pluppade den upp.
Så nu kommer här ett inlägg:

Var på fikadate i dag och när vi åkte hem så fick jag en AKUT känsla för nr 2 (bajsa) när vi var inne på Karlssons. Där finns visserligen toalett, men jag har ju fobi för offentliga toaletter så i just beslutskedet så valde jag ist att kasta in mig i bilen och åka hem.
Innan jag ens kommit ur Morgongåva så ångrade jag mig ganska snabbt.
Jag var HELT övertygad om att jag skulle skita på mig i bilen, kallsvettades och hade kramper som påminde om vid förlossning.
Ringde maken, som var hemma, och förberedde honom på att jag kommer bara parkera bilen och kuta in... så han får ta ut Phipi och det jag handlat.
A L D R I G någonsin har vägen hem från Morgongåva varit så jobbig, och så lång.
Men jag klarade mig....
Väl placerat röven på toaletten så kändes det som om inälvorna pressades ut i en enda krampning.
Sen var det över :-)
Puh!

Somnade med Phipi i dag vid 9 tiden, men vaknade vid 12 och kunde inte somna om... så jag sitter nu uppe och tittar på "Fiende mitt ibland oss"... och känner mig grymt säker då jag (innan text kom självklart) hörde på tonerna att det är min favvo JAMES HORNER som gjort film musiken.
Goosh I love hans verk!!

Dagen i sig blev lite meck, men frukost/lunch bestod iaf av Julskinkan som jag griljerade med enbart senap nu så här på efterkälken.
Middag däremot blev det lite annorlunda:
Fänkål/Blomkålsgratäng med saffran och permesanost
Pepparbiff
Bejje
Sallad med mooomsiga kalamata oliver i

Riktigt mumsigt faktiskt!!
1-0 till mig när det gäller att finna goda alternativ till pasta eller potatis som maken inte trodde existerade :-) Men det blev minuspoäng när det gäller att finna något som Oliwer äter.
Emilia tyckte det var super, och hon kommer absolut inte må dåligt då hon gillar samma sorts mat som jag ;-)
Men vi löste det sedan med att förklara vad det var som är "ok" och låta Oliwer brainstorma själv vad det var han vill ha. Tro det eller ej... men resultatet blev en "aha" Upplevelse!!
Min son kanske kommer bli en kock när han blir stor.

Jag önskar verkligen att jag hade en bild att dela med mig hela upplevelsen med... men det har jag inte... tyvärr.
Men Phipi, som har börjat knalla runt och testa sina(våra) gränser fick idag en boxerhane i sitt knä.
Déville har nämligen en tendens att kelsjuk sätta sig i knät på barnen när de sitter på golvet, trots att han är en boxer av gigantisk storlek.
Idag blev det även invigning för Phipi.
Hon misstyckte dock inte, men för säkerhets skull får vi hålla ett öga på dem framöver.
Bortfallet av bild beror på att Déville reste på sig och gick iväg, samtidigt som jag gick för att hämta kameran.

+ 

Nu är det dags att samla ihop sig och hojta till om man har:

- Tid och engagemang för en ståtlig vit boxerhane!

Yoggi 13 mån behöver nämligen ett nytt hem, då hans Husse flyttar till Japan.

Jag skulle själv, med nöje, ta hand om honom om det inte var för min rädsla efter slagsmålet med Déville och Max.

Får se hur detta kommer gå.
Sitter just nu och dregglar över alla de recept som jag snubblat över....
Blir hungrig som fan!

LCHF


Och självklart... när jag snubblat på ngt supersmarrigt recept så lägger jag S J Ä L V K L A R T in det här :-)
.

Sååå.... skaffade ni er Kinect i julklapp?


All ära i att hänga på gym och stirra sig blind i spegel, man får ju den här härliga gemenskapen av att stå och stampa i lokaler som ångar sig av svett.
Jag klarar dock inte av det. Dessutom är det ju så fruktansvärt tråkigt och utlämnande att se sig själv i dessa speglar som de envisas med att ha överallt.
I dagsläget av många fler anledningar än tidigare. Byxorna glider nämligen av denna blob när jag hoppar och studsar = en icke önskvärd
Avslappnad är en variant som ligger mycket långt borta när jag kliver in i en gymlokal.
Men ... nog om det.
Någon som känner igen sig?

Jag misstänker att jag inte är ensammen ....
Men det finns lösningar.
Wiii har tidigare varit ett exemplariskt alternativ, men alla som provat det har säkerligen känt att det är liite för meckigt med kontroller hit och dit.
Inte heller synkar det helt till 100%, men va fan.... bättre än ingenting, eller hur!

Nej... inte längre.
Det finns ngt som är 1000 gånger bättre än active på wii!!
Alla spelen på wii faktiskt!
KINECT!
Varenda jäkla spel till denna manick är superb träning och du får en enorm chans att leka dig fram. Vill du ha stenhård träning och gemenskap så finns faktiskt det på denna grej också!
Active 2



Självklart finns detta även på andra konsoller, men när ni testat den med KINECT så finns det ingen återvändo.

Active 2 är grejen för A L L A som har svårt att ta sig till ett gym, eller EXEMPLARISKT för de som är hemma med barn och önskar träna varje dag!
Om du har 20 min att avvara, så slipper du lägga ner den tiden på att TA SIG till gymmen, utan du kan få aktiv träning med active 2 fullt ut med detta!

Visst kostar det, men vad kostar det inte i tid med ett gymkort?
Och i pengar?
Det absolut svåraste med att börja träna och skapa en hälsosammare livsstil, är att resa röven från soffan och ta sig till träning.
Med Active 2..... så är den vägen endast upp... och en meter framför ;-)

NÄR ni skaffat det (säger inte OM ni gör det... för jag räknar med att ni joinar mig i min kamp mot hälsosammare och rörligare tillvaro) så kliv in på EA´s hemsida och registrera ett konto.
DÄR SKAPAR VI GEMENSKAPEN och kan träna tillsammans!
Min profil är: CiNsO75 (även min Gamertag på 360)
JUMP IN - LET´S PLAY TOGETHER!

I.... DARE.... YOU ;-)

SMS-Inlägg:
Gå in på din bloggs inställningar och fyll i ditt mobilnr.
Spara.



När du mms´ar så skickar du bilden till 073-012 11 63

Voilá!

När du vill lägga in "vanliga" bilder som du har sparat på din dator så Använder du dig av:

När du laddat upp dem en gång finns de i ditt arkiv, annars klickar du bara på "ladda upp" så kan du gå in och hämta den bild du vill ha.

Om du har ett youtube klipp (eller facebook) så kan du söka efter följande:
Youtube:

Facebook:


Wish u luck!

Trots att saker och ting alltid sker av en mening, och att saker och ting alltid löser sig på ett eller annat sätt... så finns det stunder då det är väldigt svårt att se ngt positivt i det som sker.
Vissa saker är bara så fruktansvärt orättvist och till synes helt utan logik.



Tänker på Er!

Till familjen Seaman för en mycket trevlig söndagsmiddag!
Hoppas resan till Thailan (idag) blir super!

KRAM

Det är andra dagen på ett nytt, mer medvetet liv.
Gällande allt.

Det har varit många ups n downs under åren som gått och jag har inte riktigt kommit till insikt med varför. När jag nu funderat en massa, och haft en del upplevelser, så ser jag att det mesta går tillbaka till en och samma bas.
Varför jag hela tiden haft dessa krav på mig själv att ständigt prestera ist för att bara acceptera att ta dagen som den kommer.
Saker och ting måste inte vara på ett visst sätt bara för att historiken är som den är.
Visst gör det mig ledsen, men det är inte så mycket jag kan ändra på.
Dags att sluta försöka.....
Dags att sluta fundera.....
2011 skall jag hitta tillbaka till mig själv och sluta slösa tid och energi på saker och personer som får mig att må dåligt. Och istället lägga ner energi på positiva saker.

Att man som politiker kliver ut på nätet och skriver så galna påståenden borde vara ett tecken för omedelbar avgång!
Kliv ner, för inte fan representerar du någon annan än dig själv STEFAN HANNA!

Länk

Här sitter jag som privatperson, mamma till barn som kämpar för bättre leverne och den största motarbetaren vi har är KOMMUNEN OCH SKOLORNA!
Borde man inte först se till att alla kommuner och alla offentliga instanser med ett obligatorisk medverkan FÖRST är insatta i en mer hälsosam livsstil?
Hur kan man som politiker (betala tillbaka lönen tack) lämna så tydliga tecken på outbildning? Skäms man inte?

Nej, föreslå beskattning... och så är skolorna de som trycker i onyttigheter i kidsen.
Underbar kombination...
IDIOT!!

Ja, så har även nyårsafton passerat och man har entrat 2011.
Tänk vad tiden går fort....
Året som gått har varit fullt av stora förändringar och jag hoppas att detta år kommer ge oss fullt av möjligheter att bo in oss och fixa i vårt paradis.

Stort tack till familjen Stenvall för en supertrevlig Nyårsafton!