CiNsO

I går kväll när vi kom hem från Väsby kände jag mig lagom pigg och stark för att kämpa vidare med "amningsdetox" för Philippa.
Just nu, när jag ska återberätta det hela, så är skallen lite seg.... men jag känner ändå att jag gick från natten med vinst.
Phipi somnar, och jag beslutar mig för att ta fighten när den kommer. När hon vaknar så skriker hon hysteriskt, men av att jag går upp och tillagar vällingen, så vaknar hon till och verkar tycka att det är ganska ok och spännande det jag sysslar med.
Att jag sedan tar flaskan i min mun, gör att hon (i det "min" stadium hon är) tar den från mig och börjar suga i sig. Jag lägger henne i min famn, vankar runt och håller flaskan med hakan så hon har båda mina armar runt sig.
Hon somnar efter att nästan tömt hela flaskan och rör inte en enda min när jag lägger ner henne.
Jag somnar om vid 01.00 ca

När hon vaknar nästa gång, vid 02.30 så tar hon nappen med vaknar till och från som om hon kämpar för att inte godkänna det som sker.... Envis som tusan... men vid tretiden somnar hon om.
Skriken hon presterat vid detta vak, väcker hela huset... så det är tur att det är helg. JÄVLAR vilken pipa hon har....

Tredje gången vaknar hon vid 04.00 tiden och nu är det inte nådigt vad hon skriker!
Hon presterar de högsta skriktjut som jag någonsin hört, och hon klöser mig i ansiktet. Till och från somnar hon om, men enbart för att samla nya krafter.
Jag har bestämt mig för att INTE ge henne bröstet förrän tidigast kl 06.00
Detta för att jag tycker det är helt ok att fortsätta amma morgon och kväll, ett tag till.
Under två timmars tid, klöser hon mig i ansiktet.
Drar i den lilla tofs jag har kvar på huvudet.
Samtidigt som hon skriker i högan sky.

När klockan börjar närma sig 05.30 så övergår klösningarna i ansiktet till hysteriska försök till att ta tag i och dra i mina kinder och försöka suga i sig min underläpp. När det inte går, skriker hon högt, för att sedan ta sats och försöka igen.
Då tvingas jag ta avstånd från henne och detta gör att hon tillslut slumrar till. När hon sedan vaknar till igen, så är kl över 06.00 och jag ger henne bröstet.
Jag somnar.

Visserligen har hon hållt mig vaken nästan hela natten, men det hade hon gjort i vilket fall som helst. Den här gången har hon bara skrikit som omväxling.
Det känns som seger... men jag vet inte om uppenbarelsen av Phipi och mig ger en annan version....
Vad säger ni?