Det är slut nu...

Igår tog jag mitt mod till fånga. Har funderat på det länge nu, men liksom inte vågat.
Att bryta ett långt förhållande, där samarbetet fungerat så bra, svider hårt.
Man har många fina minnen tillsammans och utan detta förhållande hade jag inte varit den jag är idag.
.
.
Jag var den som fick berätta det för Emilia idag, och hennes reaktion var väntad.
- "Hur kan du göra så? Vad tänker du med?"
Men jag har bestämt mig.
Trots att det inte var jag som tog upp det, så tog jag iaf och gjorde det direkt när maken tog upp det. Ska man göra det, så skall man göra det direkt. Utan att tänka efter.
På så sätt blir det minst smärtsamt.

Visst kommer det bli tufft. Att tvingas tänka på vad och hur mycket jag har på banken, eller i plånboken.
Men jag klarar mig bra. Alla andra kan ju.
Och egentligen är det ju bara smidigheten som försvunnit.

Enkelt var det också, och det känns fortfarande bra idag.
Tog bara saxen och klippte, så nu innehåller inte min plånbok ETT ENDASTE kreditkort!!
Stolt är jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0