CiNsO

Det är min fras, liksom Emils far hade: -"Eeeeeeeeemiiiiiiilll"
Skillnaden är dock, att när Emils pappa skrek.... så sprang Emil till snickarboa. Det enda pappan behövde göra, var att lägga på haspen.


(Visst är de lika)

Idag när jag var ute, fick alla hundarna springa lösa.
Även Max.
Med godis på fickan, som de får lite då och då, håller de sig i närheten.
Men inte alltid.
Anledningen till att jag var ute, var för att jag höll på att plocka ur kläder från stugan. Det innebär att jag inte är ute precis hela tiden.....
Nä jag slängt i alla kläder i kassar och kliver ut på altan så ser jag Max huvud sticka upp ur gräset borta vid bäcken. Nu är inte Max en liten hund, även om han själv tycks tycka att han hör mer till knähunds storlek. Inte heller är gräset så pass högt att det täcker hans kropp när han går där.
Enda förklaringen är Bäcken.
Den hemska bäcken med rutten växtsörja i.
- "Maaaaaaaaax" ropar jag med en övertrevlig röst som lockar honom att vända blicken åt mitt håll IFALL det är godis eller lek på G.
Han försvinner helt bortom gräset... i bäcken och tar sedan sats och kommer upp med ett skutt.
Överlycklig rusar han skuttandes emot mig.....
Och jag ser till min stora fasa att den annars så ljusa Max, numera ser ut som om han doppats i lakrits.

Det var bara att sätta ner kassarna och ta Max till slangen för att spola av honom.
Eftersom vattnet därute är kallt, och strålen inte direkt verkar skön, så "underlättar" Max det så gärna för mig genom att vika in benen under sig.
HUR detta är möjligt för en hund vet jag inte... men Max kan ;-)

Efter en stund är jag nöjd.
Max är dyblöt... jag med eftersom han skakat sig bredvid mig... så jag sätter fast honom i linan så han får ligga ute i solen.
Därefter tar jag mina kassar och bär in dem i tvättstugan, vänder sedan tillbaka ut för att hämta nästa kasse..... och vem kikar fram bakom pumphuset om inte Max med sina söta hundögon och ser ut som en oskyldig sälbebis.
Av någon anledning är han svart igen!!!!!
På huvudet också den här gången!!
På denna hundradels sekund har han tagit sig till sitt, för mig gömda nygrävda hål, och rullat sig i den svala jorden.
Då han var blöt, så fastnar all jord mycket fint på hans silkeslena päls, och bildat ngn form av lera.

Jag funderar nu allvarligt på att bygga en biltvätt så hundarna tvättas, schamponeras och torkas innan de kliver in i tvättstugan.