Hemskt

Jag åkte ingenstans idag utan stannar hemma med hundarna och Philippa.
Måste försöka ordna med alla ändringar innan vi skall till Leksand och Åland.
Under tiden, för att hålla dem separerade, så måste jag ha Max på altan och Deville inomhus pga såren.
Max skäller och ylar hjärtskärande till och från, av att sitta där själv, men jag kan inte lösa det på annat sätt.

Hundvakten som tar Deville måste åka ett par vändor till veterinären med honom.
Dränaget skall tas bort om 3 - 5 dagar.
Det är tiden man räknar med att såren slutar vätska sig och börjar torka.
Eftersom man inte kan ta bort dem för tidigt, så kan vi heller inte boka en tid för borttagning av dem.
Tar man det när vi kommer hem är det sannorlikt att det är försent och har torkat fast i såren och måste opereras bort.
Det bästa hade dock varit om det hade funnits en annan lösning. Men nu är detta det vi har.

Till hemgången från veterinären fick vi även med oss två recept. En för smärtstillande, och en för antibiotikan.
Maken skulle tagit med sig dem när han åkte med kidsen, men glömde dem.
Ingen fara i sig.... men apotek kryllar det inte direkt av här ute i bushen, så jag måste lokalisera ett som inte ligger så långt bort så jag vågar lämna dogsen själva och åka dit.
Nu önskar jag att jag bodde mer centralt....

Får mig även att inse att man inte ska ta den snällaste hund förgiven.
Vad som helst kan ha orsakat detta.
Finns flera faktorer, men den yttersta är att det helt enkelt är två hanar i (numera) fullvuxen ålder. Båda gosiga och fromma som lamm, men klarar inte av att leva tillsammans.
Déville var den som blev sårad, men det kunde lika gärna ha varit Max eller båda två.

Nu ska jag badda sår på Deville och sedan ta Max på en promenad så han inte känner sig så ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0