CiNsO

Förlossningsplanering.

Jag har funderat på det där.
Tyckte det var skitlöjligt när jag såg det på tv, men tänkte att det kanske kan vara bra så jag håller mina sinnen vid liv... det lilla vett som inte försvann när min vän talade om 23 timmars förlossning vid barn nr 3.

Först så hoppas jag kunna skilja på värkarna, hajja att det är dags, så jag har möjlighet att åka in i tid.
Sker det på en vardag, så är det KI som gäller.
Är vi i stugan, så är det UAS som gäller.
Kan tyckas som en självklarhet för de flesta, men inte för mig. Värkarna "när det är dags" har inte varit så kraftiga varken på Emilia eller Oliwer.
(hindrar mig dock inte att skrika efter droger)

OM jag nu skulle komma in i tid, och få möjligheten att faktiskt välja bedövning... så undrar jag om jag ska ta det. Vet inte vad som finns... kanske ska tala med bm om det, bara för säkerhets skull.
Lustgasen, eller vad fan det är man får i andningsmasken, klarar jag inte av... den mådde jag illa av efter bara några andetag.
Jag har ju inte så kraftiga värkar, eller har inte haft det med de andra, så om jag skulle ta ryggbedövning så kanske allt skulle avstanna..... hrm....

Sen skulle jag faktiskt, även här: Om jag hinner, vilja halvsitta så som vissa gör på förlossningskliniken. Jag skulle vilja vara lite mer medveten om vad som pågår.... försöka vara vid mina sinnens fulla bruk s a s.

Ah.... men först.
Ringa maken.
Ringa eller SMSa brudarna.
Om maken inte är hemma.... så Ringa brudarna.

... och nu så blev jag så äcklad och nervös att jag inte klarar av att skriva mer.... uäk.

Ah... och när hon kommit ut... så får de gärna torka av henne snabbt innan de lägger henne på mig. Bebisar är nämligen extremt klibbiga när de kommer ut, och inte det minsta söta med allt kladd på....