ständigt återkommande

Hur man än gör och hur man än beter sig, så kommer alltid måndagen tillbaka.
I vanliga fall brukar den redan nu vara sönder stressad och fullspäckad med ångest då jag i normala fall borde ha jobbat redan sen i går kväll... eller kanske t o m sedan i lördags.
Men inte idag.
.
Jag är sjukskriven, och trots att jag inte kunde lägga ifrån mig arbetet varken i torsdags eller fredags... så kan jag garantera att det numera ligger på hyllan.
Känns inge kul alls, så alla dokument samlar sig på hyllan (öppnar inte ens kyverten) fast de egentligen borde sorteras in.
Blotta vetskapen om detta gör att stresstaxametern åker upp!
Men, jag är hemma en månad, och jag hoppas innerligt att jag kan stressa ner innan det är slut.
.
Magvärken är jag inte lika orolig över då jag känt ngt som jag är övertygad om är bebben.
Ett levnadstecken som känns underbart!
Nu ska jag bara tänka på att ta det lugnt och så.
Eftersom vi haft visning, och städat som galningar (näst intill som om vi skulle flytta) så behöver jag inte göra ngt alls idag. Ingen städning. Inte plocka undan.
Allt e bara soft.
Ryggvärken har släppt lite, så det är ju skönt. Tror det var bra att röra på sig lite, och inte bara sitta still som kroppen egentligen ville.
.
Kidsen var jättetrötta i morse, tror jag det. De små änglarna har ju haft fullt upp även de.
Allt meck blir ju stressigt även för dem.
.
Längtar ut till stugan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0