Kopplad till hjärnan...

I natt när jag försökte somna samtidigt som jag försökte koncentrera mig på att andas, så dök en massa skriverier upp i min skalle... men som vanligt är allt borta på morgonen.
Synd, för jag måste tillägga att det bästa tillkommer nattetid... och med mitt minne så faller hela skiten ;-)

Det ser mörkt ut på förkylningsfronten, men ljust ut på graviditetskrämpefronten. Är inte det ironiskt så säg... är det inte det ena så är det det andra....
04:40 var det dags att kila upp och kissa.
Eller ja... kila upp var ju lite av en överdrift.... kilade så gått som ett sjölejon klarar av. Upp kom jag iaf, och jag hann till toaletten innan kisset började rinna.

Jag har funderat på det här med vaxning.. trots att jag är tjej, så är det en främmande grej för mig.
Det är sällan jag slösar pengar på mig själv (när det gäller hår som ska bli fint, hår som ska bort eller naglar) när det finns andra saker att lägga pengar på... men nu, när det inte finns så många alternativ för mig (ngn hjälp från karln får jag ju inte) så måste jag överväga vaxning. Ett snabbt, förhoppningsvis effektivt sätt att få bort delar av den matta som fyller ut trosorna.....
Vet inte hur ni resonerar, men personligen har jag ingen lust med att ha behåring som sprider sig från troskanten ner mot knäna.
Som vildvuxen trädgård... ju mer det växer, desto jobbigare blir det att få ordning på det ;-)
Tycker egentligen att maken frivilligt borde erbjuda sin assistans i detta problem, då han är den enda som lider av det. Jag ser det ju inte förrän det spridit sig halvvägs mot knät ;-)

Nu ska vi se om jag kan få igång svärfar till att griljera skinkan som han så hastigt sa igår (när svärmor satt bredvid visserligen) att han kunde göra då jag inte kan pga förkylningen. Dock befinner han sig nu på övervåningen... lika osynlig som han brukar vara när jag är hemma.
Kanske makens hemmavistelse ändrar saken sen... you never know...

23 December....och jag är fortfarande tokförkyld... trots citroner, trots de flesta huskurer... galet.... Jag är begränsad, och makens To Do list bara växer....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0