Kan du vá själv!!!

Jag vet att jag dagligen tjatar om min storlek, men om ni själva varje dag skulle upptäcka markanta förändringar på något annars så välkänd produkt (ex kroppen) så skulle ni också haka upp er på det.

I morse väcker min käre make mig... sedan utbrister han i något, som låter som ett uttalande som bryter sig igenom "tänka men inte säga vallen" och säger: "Shit vilka jävla överarmar du har".
Sedan står han där chockad och funderar på om han sa det högt eller om det bara var en hög tanke..... stackarn.
Dessvärre fick han överleva denna gång.
Jag var nämligen nyvaken.
Vilket, kan jag hålla med om, i normala fall är den farligaste perioden att kritisera min existens på. Men... jag måste samtidigt som dessa ord kommer från mina fingrar, påminna Er kära läsare om att jag är långt ifrån normal just nu.
Min värld existerar just nu runt utebliven sömn, sammandragningar och mat.... saffransbullar i massor.

Appropå saffransbullar.
Idag var första dagen på 1,5 v som jag pallade mig upp vid den här tiden. De som såg mig, skulle nog knappast tro att jag var vaken... alt misstänka (om det inte vore bristen på den absoluta skönheten) att jag tillhörde Cullens.
Min likbleka hy, följden av brist på uteliv, svarta ringar under ögonen och en ansträngande blick som lätt skulle kunna döda den som hindrar min väg alt klagar på att jag hindrar deras.
Blodproverna för den där kliande åkomman man kan få vid graviditet skall nämligen tas fastande, och eftersom jag är hungrig dygnet runt....så har den här "fastande" biten varit en aningen tuff mot mig.
Omöjlig rent ut sagt.

Men i dag gick det.
Med maken vid min sida.... eller ja, om han gjorde jobbet rätt så skulle han vara som en stödjande arm vid min sida... men för att detta ska ske, så måste jag om och om igen påminna denna stressade själ att han rusar alldeles för fort.
Dessutom, när han går bredvid mig, så ser hans flackande blick väldigt ursäktande ut.... som om han med blicken ber alla stressade pensionärer med rullator att INTE stressa mig.... hrm.
Vi tog även en sväng förbi hemköp, för att inhandla lunch som jag klarar av att tillaga (knäppa på micron och vänta ståendes i ca 8 min) utan att ligga vridandes i värkar efteråt.

Bingen med saffransbullar, som det numera står Carina på för att mina utsända skall förstå vilken binge det är jag vill ha bullar från, var nypåfylld och skrek efter mig.
Vid det här laget, av någon anledning, har maken mage nog att påminna mig om mina annars så deprimerande vikt tankar.
NU när jag var så nära att tillfredställa mig själv!!
-" Du kanske ska tänka lite på vad och hur mycket du stoppar i dig....."
... så jag tog bara sex stycken denna gång...

När vi sedan rullar (går, vankar) ut från Hemköp, så passerar man två skjut dörrar.
Det är två vanliga dörrar i bredd i storlek.
Dvs mycket yta.
Men folket som kommer utanför och ska in... viker av till sidorna av öppningen för att lotsa igenom mig!
HERREGUD!!!
Så fet har jag blivit att folk känner sig skyldiga att flytta på sig i en dubbeldörr, när jag kommer....

O ... M.... G....!
Tänker jag när jag nu ligger här i min trygga kabin, samtidigt som jag biter i en färsk saffransbulle.....

Bara 116 dagar kvar!
(sen börjar kampen med viktnedgång ute i bushen...)

Kommentarer
Postat av: prinsessan

haha Fladder fladder....

Milis kan nu ännu en gång sjunga:

Mamma hänger brösten på dig ner kan du ta dem och vifta me? kan du ta dem över axeln såhär, som en rikspolis med gevär.

kan du knyta en rosett, kan du slå en knut så lätt... hänger bröööösten på dig neer...

Hehe pusss ^^ <33

2009-12-01 @ 22:27:50
Postat av: Cin

hahaha... puss

2009-12-01 @ 22:30:04
URL: http://lovelybitch.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0