CiNsO

Vaknar till ljudet av regndropparna som slår emot fönstret.
Tröttheten som hindrat mig från att "leva" de senaste dagarna finns fortfarande kvar, men jag måste släpa mig upp.
Jag är trött, men jag kan inte sova längre.

Det är en konstig, men ofta återfunnen känsla... att känna att tiden inte räcker till.
Det finns alldeles för mycket att göra, och alldeles för lite tid att göra det på.
Eftersom jag inte hade den minsta lust att kliva upp, förutom att ynglet... som numera faktiskt inte är ett embryo utan ett foster, skrek högt efter mat.

Att vakna till vattendroppar som slår emot fönstret var ett underbart ljud... att ligga och dra sig i två timmar innan jag klev upp var en underbar känsla.
Två dagar ledig.
Skönt... för jag står på kanten till avgrunden och vinglar.
will I manage?

Målaren, som vi gav alldeles för fria tyglar, kommer lite som han vill. Utan förvarning och stannar väldigt kort tid. Det har tagit honom 2 veckor att spackla hallen nere och uppe samt grund måla trappen.
Har vid flera tillfällen påpekat på ett fint sätt att han måste skynda på... han förstör för vår tidsplan.
1a september kommer de och fotar huset.. .då ska det vara putsat, packat och färdigt. Inte så att han har till 1a september på sig att måla....
Medd verkar inte riktigt gå fram... Matte får ringa honom idag och se till att han gör klart.
Man vågar ju samtidigt inte bråka för mycket med dem... då kanske de slarvar... det har man ju sett förr på andra hantverkare som gör "lite som de vill".

Well..... regnig ledig dag. Underbar snickar dag.
NU är det dags att göra klart det som stått halvklart så länge......