Dagens första inlägg ;-)
Nu märks det verkligen att alla kontorsråttor har kommit tillbaka från semestern. Det finns inte en enda ledig parkering på närmare håll alls.
Inte heller finns det någon möjlighet för mig att sitta här vid 08:00 på morgonen bara för att slippa gå den extra biten som tar ca 5 min ;-) Äh... e man lat så e man!
När jag går från parkeringen så hamnar jag bakom en dam som också parkerade där... Hennes ben är en aningen kortare än mina, så även fast hon nästan småsprang fram... så kom jag ganska så snabbt ikapp henne.
Lite roligt var det allt, då det verkade som om hon inte ville släppa förbi mig. Hon ökade sin hastighet, så fort jag kom upp bakom henne... så då saktade jag ner.
Känns så konstigt att gå precis exakt bakom någon främling...
Sen saktade hon farten igen, så jag kom upp bakom henne och så ökade hon igen.
Inte heller hade jag någon större lust att springa förbi henne (fast det kanske hade gett ett gott skratt om jag bara spurtat och sedan vänt mig om med ett flin).
När vi väl kommer fram till första övergångs stället, så får jag lite mer yta att gå på - annat än trottoaren - och ökar farten.... Samma sak gör hon... och genar så hon kommer upp på motsatta sidan ... framför mig!
Vid nästa övergångs ställe försöker jag med samma sak... på ytterkanten. DÅ ÖKAR HON FARTEN OCH TAR UT SVÄNGEN så hon prejar ut mig!
Det är inte direkt så att det är någon tävling oss emellan, utan snarare den hemska känslan att tvingas gå så nära som möjligt bara för att man inte får plats...
Vid det här laget har jag dock blivit besatt utav tanken att jag måste komma om henne.... så jag ökar farten när trottoaren övergår till den bredare gångvägen och spurtar (utan att springa) förbi henne.
Jag har en cigg i handen, men röker den inte förren jag flåsandes kommer fram till ingången..... och iakttar denna dam medans hon - några sekunder senare - går in genom porten.... men vad spelar det för roll...
Jag kom först ;-) (inte för att det var en tävling... hahaha)
Igår fick jag äntligen ut inbjudningarna till kräftskivan! Så nu är det kirrat!
Inte heller finns det någon möjlighet för mig att sitta här vid 08:00 på morgonen bara för att slippa gå den extra biten som tar ca 5 min ;-) Äh... e man lat så e man!
När jag går från parkeringen så hamnar jag bakom en dam som också parkerade där... Hennes ben är en aningen kortare än mina, så även fast hon nästan småsprang fram... så kom jag ganska så snabbt ikapp henne.
Lite roligt var det allt, då det verkade som om hon inte ville släppa förbi mig. Hon ökade sin hastighet, så fort jag kom upp bakom henne... så då saktade jag ner.
Känns så konstigt att gå precis exakt bakom någon främling...
Sen saktade hon farten igen, så jag kom upp bakom henne och så ökade hon igen.
Inte heller hade jag någon större lust att springa förbi henne (fast det kanske hade gett ett gott skratt om jag bara spurtat och sedan vänt mig om med ett flin).
När vi väl kommer fram till första övergångs stället, så får jag lite mer yta att gå på - annat än trottoaren - och ökar farten.... Samma sak gör hon... och genar så hon kommer upp på motsatta sidan ... framför mig!
Vid nästa övergångs ställe försöker jag med samma sak... på ytterkanten. DÅ ÖKAR HON FARTEN OCH TAR UT SVÄNGEN så hon prejar ut mig!
Det är inte direkt så att det är någon tävling oss emellan, utan snarare den hemska känslan att tvingas gå så nära som möjligt bara för att man inte får plats...
Vid det här laget har jag dock blivit besatt utav tanken att jag måste komma om henne.... så jag ökar farten när trottoaren övergår till den bredare gångvägen och spurtar (utan att springa) förbi henne.
Jag har en cigg i handen, men röker den inte förren jag flåsandes kommer fram till ingången..... och iakttar denna dam medans hon - några sekunder senare - går in genom porten.... men vad spelar det för roll...
Jag kom först ;-) (inte för att det var en tävling... hahaha)
Igår fick jag äntligen ut inbjudningarna till kräftskivan! Så nu är det kirrat!
Kommentarer
Trackback
