Super!

. En blogg.se app..... Nu ska jag bara vänta på att lyckas publicera ngt oxå.... Det verkar dessvärre omöjligt.... Men... wtf... nu kan jag inte ens logga in... hrm.... Aja, har ju iconen på telefonen iaf :)


Stolt mamma = jag

img_4386 (MMS)

. Somnade av ren utmattning över biologiboken vi 17 tiden idag. Kidsen var så enormt gulliga att de efter en stund väckte mig med orden: "middagen är klar". Så det var bara att kliva upp till dukat bord, äta mat... Och sedan plugga igen, för se så fin diskbänken var trots att de lagat middagen! Stolt är jag! Duktiga är de!! Phipi var i Väsby hela dagen, så nu har vi tre barnvakter där som trivs med Phipi, och som Phipi trivs med. Samt att vi har underbaringarna S på fredagar och T som erbjudit sig... Ska försöka plussa ihop det så vi iaf kan vara lokalt på torsdagar, så vi kan glida iväg till öppna förskolan. Blev så glad när jag upptäckte att Phipi är hemma då :) Vänner, fika och Phipi får leka!!!


Avslappning!

img_4889 (MMS)

. Nä, någon spa vistelse skulle jag aldrig göra. Offentligheter inomhus skall ej ske i naket tillstånd! Men grymt skönt att krypa ner i badet med ett glas Rose (ok, jag glömde det...) och bara slappna aaaaaav! .


MEN VAD I HELVETE!!


Nu väntat i kön i 15 min, eftersom det inte går att bli omkopplad så de ringer upp mig.
15 jävla minuter av tid jag inte har.
Sedan svarar de.... och det bryts.
Ringer upp igen, och då skall jag vänta i 24 min.... (tid tog det 5 min mer än de sa)

Maken i kväll: "Sååååå.... Vad har du gjort idag?"
Jag hysteriskt stressad och gråtfärdig: "Ringt ETT samtal och gjort TVÅ mattetal!!"


Hrm....
"Din beräknade väntetid är 19 min. Din plats i kön är 2 (skall de ha lunch emellan eller?)"
"Vill du bli uppringd, med bibehållen plats i kön: tryck #"
Jag trycker:
"Just nu kan vi inte ringa upp dig, eftersom kön är full"


Ungefär som flickscouterna som knackar dörr och säljer kakor.
- Vill du köpa kakor?
- Ja, tack!
- Tyvärr, vi har inga kakor....






BumpKlump

Stor GIGANTISK klump i magen.
Uppdraget är inskickat.
Den absolut sämsta prestationen jag någonsin gjort!
Hur jag än vänder vrider och gör, så finns det ingen sportslig chans för mig att LÄRA mig uträkningarna så jag kan använda dem till att "tänka själv".

Kanske är jag bara extremt jävla korkad, men jag klarar det inte. Sid 1-72 + ca 20 sid i fördjupningsuppgifter, och endast 24 tim om dygnet (samt en hjärna som vägrar assistera när det gäller arkivering).

Nu har jag iaf gjort det. Skickat in ett ofullständigt prov.
Har till 23.59 på mig, men då jag bara har barnhjälp idag, fredag och en dag till (kommer inte ihåg vilken) så måste jag lägga lite tid på biologin också, som jag har prov på om en vecka.

Båda de kurser som jag läser just nu är på 50 poäng.
Hur i helvete kan man bedöma att dessa är på bara 50 medans alla andra i raddan är på 100?

Min fundering går på om det skulle underlätta att köra lektioner inne på skolan.....


MEN VA FAN!!
Sitter i telefonkö till Unionen, och skall nu vänta här i 10 min.
Jag går möjligheten att, genom att trycka # få dem att ringa mig ist ....
Men när jag trycker där, så svarar rösten bara:
- "Just nu kan vi inte ringa upp dig, då kön är full"
Eh... ja, är det inte typ just därför man ska bli uppringd?
Om det inte varit kö, så hade jag väl utan problem stannat kvar i telefon eftersom jag då TALAT med en handläggare......


Inte tid för lunch, inte tid för städning, inte tid för personlig omvårdnad, inte tid för tårar, inte tid för umgänge, inte tid för läsning, inte tid för att leva.
Varför skall det vara så svårt att engagera sig i något? Varför funkar inte min skalle som alla andras?
Jag kan väl åtminstånde få ha NORMAL kapacitet.







Yes yes yes!

Två timmar och trettiofem minuter!

Så lång tid tog det för mig att räkna ut ETT tal!
Tror det är mitt rekord.

Ett tal kvar av samma kaliber, och sedan in med uppdraget.

Sen ska jag kolla upp en del saker, för det här går inte runt.
Sonen sa till mig idag:
- "Jag ser hellre att du är borta och jobbar, än att du är hemma och vi inte får störa dig"
Jag har en del att fundera över. Inte själva grejen, utan snarare hur jag skall lösa det på bästa sätt....

Kommer jag tvingas lägga mina studier åt sidan?
Familjen är viktigast, även om det gör grymt ont att ge upp drömmen.....



Sanningens ord!

Vissa saker kan verkligen göra mig arg.
Mycket arg.
Så där arg, att man snarare är MER ARG på att man blir arg och även slösar energi på att vara arg.

Jag har nog med att göra än att bry mig om andras lögner och låtsas världar, men även så svårt att tyst se på... inte bara hur man förstör sin egna värld, utan även hur man förstör de "nära och käras" värld.
Gör man det medvetet, eller lever man så inne i sina egna lögner att man tror att ingen ser?
Att ingen hör?
Så rädd att förstöra den perfekta lilla tillvaron som från början är uppbyggd på en ynka ynka liten lögn, som sedan under flera år matats med fler lögner och högarna under mattan är så stora att det förvånar mig att man kan missa dem. Dra in fler och fler i sin egna lilla låtsasvärld, för att rädda sitt egna skinn trots vetskapen om att De i slutändan bara kommer bli sårade.
När det inte längre bara en liten lögn... utan snarare en livsstil.

Vid varje konfrontation brer man på mer smör på mackan, varierat med rätt pålägg, för att släta över det med nya lögner. Och lämnar det sedan i tron om att "så, nu har DET lugnat sig"....
... Men om sanningen skall fram, så är det bara att man HÖRT hur lögnerna slinker sig ut, och att man är så jävla less på att bli matad med dessa lögner att det liksom kvittar. Snacka ur, gör så att det känns bättre för dig....
... Bara grejen att du väljer lögnen framför sanningen, visar klart i vart vi står i vår relation!

JAG vet om det.....
och det är inte anledningen till lögnerna som gör mig lika arg som just det faktum att du använder dig av dem. Vad är det som orsakar detta beteende?
Tycker man att man själv är så mycket bättre, att "sin egna lyckorus - även om det är baserat på lögner" är viktigare än andras lycka? T o m så illa, att man använder sig och "suger" lyckan ur folk, för att sedan gå vidare till nästa när det inte funkar längre?
Är man så egocentrisk, att det i slutändan bara handlar om en själv?
Oavsett om det är en främling eller en närstående.

Så hemskt är det, men ack så många som agerar så.
Jag vet inte om det är för att det är nära som det märks extra mycket, eller om det är för att de värsta höll sig närmast.

Lögner sårar.



Paus...

I ren desperat gärning, för att ha en chans att kunna räkna något samtidigt som maken skulle kunna fixa med de äldre barnen UTAN att ha mini springandes runt benen i de mest opraktiska habarnspringandesruntbenen situationer, så drog jag till Syrran i Våla över helgen.
Tanken var först att endast våldgästa över fredagen, men sedan beslöt jag mig för att koncentrera mig på studierna varje vaken timme... och det kunde jag bara göra där.

Jag hann massor.... men dessvärre inte ens i närheten av vad jag skulle ha behövt räkna. Skulle kunna skriva en hel radda om hur jobbigt det är, men jag orkar faktiskt inte.

I morgon skall provet in, och jag har inte gjort klart det.
Om en vecka skall ett helt uppdrag för Biologin vara klart och inne... och jag har inte ens öppnat för att se vad det är jag skall läsa.

Det är en aningens för mycket runt om just nu, men jag orkar inte skriva om allt.
Till vilken nytta skulle det vara liksom, det ändrar ju inte det faktum om att dygnet endast har 24 timmar.
Oavsett hur jag gör.

Aja... helgen är slut nu iaf... för er som haft helg.
Tack syrran för att du offrade din!


Ps
Jag har även noterat väldigt väl, att mitt desperatabehovefterhemskaohälsosammasockerkickar, har funnit sin plats på delar av den kropp jag länge svält på detta....
FAN! Måste börja om.... kanske blir jag piggar om jag börjar äta nyttigare ;-)
Mmmm.... recept på "kickshakes" efterlyses!
Ni vet... de där: Nuskadurensaurkroppenmedäckligsmoothie recept ala Anna Skipper (hon tar betalt för sina - duh)

Sväljer ner det med en kaka..... Dags att börja om igen....
Ds



Sova middag med dockan....

img_2319 (MMS)

Sova middag med dockan....


Läser tidningen med moster....

img_4732 (MMS)

Läser tidningen med moster....


Vaknar med tiden...



Kan dock inte säga att jag direkt känner mig piggare, trots att det gått ca 4 timmar sedan jag klev upp.

Ajdå....

När saker och ting MÅSTE klaffa, så är det oftast då som det rasar.

Upptäcker idag att jag, som redan insett att detta kommer bli det sämsta provet ever när det gäller att lämna in ett komplett prov. Att mina dagar till studier, som jag trodde var 4, numera endast är två.
Provet skall inte in på tisdag, det ska in på måndag.
Älskade lilla S är sjuk, så Phipi kan inte gå dit och leka idag. Det är iofs inte hela världen att det blev inställt, då jag tillbringade hela kvällen med att trycka i mig socker av alla dess slag, för att hålla mig vaken till att plugga... så idag är jag "bakis" och det hade tagit mig x antal timmar till att få fatt på en hjärna som skulle vara behjälplig.
... att jag för flera dagar sedan redan ställt in lördagens galej behöver jag nog inte nämna....

Men det finns faktiskt ljuspunkter i det också.
- Syrran kliver in som en räddande ängel... igen.

- Barnomsorgen kanske inte är så långt borta som det först såg ut, när det uppdagades att det här med "ont om platser" inte riktigt var vad "placerarna" sagt till kommunen.
Vilka jävla idioter!!!
Ljuger för de som söker barnomsorg, och ljuger för kommunen (som är de som åker dit om lagen inte följs) med falsk statistik!!

Som med alla nuförtiden, är det grymt tungt att bara hinna träffa folk när jag behöver hjälp med barnen för att kunna plugga.... som en extra hög jävla tröskel att stiga över med ursäkter som: "sorry att jag inte hört av mig, men kan du hjälpa mig".
Avskyr verkligen att vara beroende av folks hjälp, eftersom jag VET att jag inte har tid att hjälpa tillbaka i samma utsträckning.
Allt pusslande och fixande gör det hela bara 1000gånger tyngre.

Nej, nu skall jag försöka mig på den underbara kombinationen att låta bli att räkna Matematik, utan att bryta ihop.
... en hel dag försvann för att jag kollat fel....
Klarar snart inte mer.






Wohhoooowww... Stopp och belägg!!

Artikel

Socialens agerande i det här fallet är under all kritik. Slashasar som sitter och inte gör sitt jobb!
Jag kan säga det, för jag har inte varit där och jag är inte inblandad i familjen som de som är runt om och de som är anhöriga.
Men samtidigt:
Vart var papporna?
Vem är HAN att säga att socialen inte skött sitt jobb?
Vart var han under all den tid som hans barn for illa?
Är det så enkelt att lämna ödet och ansvaret (även ekonomiskt) till andra människor?

Det finns självfallet incidenter som säkerligen inte skrivs om här, men man bör heller inte kasta sten i glashus. Man har ansvar som förälder, oavsett man vill det eller inte och det är FÖR BARNENS SKULL inte för föräldrarnas.
Pappan och nära vänner, som ser med egna ögon hur illa det är, kan göra bra mycket mer än Socialen (i de fall de sköter sitt jobb korrekt)som först och främst måste se om anmälningarna stämmer. När de väl gått igenom alla procedurer, så kan det vara försent!
Om man vill HJÄLPA någon så propsar man väl för det, eller har jag fel?

Om man hade vänt på det, och socialen trängt sig på och det visar sig att inget hänt...
Samtidigt... VEM FAN åker bort en månad och lämnar ungarna kvar hemma och på lagligt vis blir av med sitt jobb? Om tjänstledigheten är beviljad, så blir man ju inte av med jobbet... åker man iaf... ja, då finns det ju en risk att man får sparken.

Men... återigen men!
Självfallet finns det mer incidenter här än vad som skrivs, och jag tycker det är synd att de isf inte skriver om DEM, för en vettig människa dödar inte sina barn!!



.





Kan de så kan jag!

Artikel

Sånt vill jag oxå ha!
Ok, nu har vi precis byggt färdigt vårt hus och bott här i endast lite över ett år.... men min tanke och mina drömmar om en inredd jordkällar grej kanske inte är så långt borta iaf.

Jag vill ju ha en jordkällare med öppen spis, ojämna väggar och plattor på backen. Facklor på väggarna som förr i tiden och ett stort rum för umgänge (stort bord med många stolar) samt en vinkällare.

As coolt!!
Det ska bli mitt projekt när jag får lite mer tid över... alltså typ om tio år kanske... :/



Ska jag eller ska jag inte?

Nu är jag så innerligt trött på att inte kunna blogga ordentligt via mobilen.
Ok det går, men om jag vill att det ska se ut på ett speciellt sätt så måste jag gå in och ändra.

Många har efterlyst en app till Blogg.se men den verkar ju definitivt lysa med sin frånvaro.... I början tyckte jag att det var fine, men nu när det gått över ett år nästan, sedan de började lova att den skulle komma... så känns det inte riktigt som om den här portalen hänger med i utvecklingen.

Dags att söka sig till andra marker kanske?
Tips?
Gaaahhhh, just nu har jag inte tid, men tips mottages gärna.

Jag är inte mer än människa.
Det säger jag till barnen varje gång de tilltalar mig med:
- "HerreGUD!"
- "Kalla mig mamma" blir då mitt svar.

Studiedag på Agendan. En jävla (egentligen ingen svordom, bara bevis på enormt kasst ordförråd)
Bajs.
Missar återigen ÖF med mini..... framför allt (egosomjagär) så missar jag en kaffe med tjejerna... :-(
Men i morgon!
Då tänker jag minsann åka förbi och köpa kaffebröd när jag ska hämta Phipi hos S och sitta kvar med hela mitt harem av kids tills hon kastar ut mig!
(om jag får)


Se... jag är jättepigg och glad idag.
Ser inte alls ut som en person som varit vaken hela natten och nu skall överanstränga sin enda, redan utarbetad, hjärncell till att räkna några enkla mattetal.

Inser att jag måste skärpa till mig... Maken hintade lite fint och romantiskt om "mys" igår... och jag bryter ut i hysteriskt asgarv så jag inte ens kan stå rakt upp... kanske inte riktigt den reaktionen man förväntar sig...
Men jag tänker på honom massor, det vet han om ;-)♥









Mord i lagens namn.

Artikel

Öga för öga, tand för tand.
Men när polismän i USA av någon anledning dödas, är det grymt farligt att ens vara i närheten.

Squit...

img_0501 (MMS)

. Pip säger godnatt!


Bromskloss

Trots att det är så stressigt så jag håller på att spy, så inser jag att jag kan inte hålla på så här i evighet.
Nu har det kommit fram en lösning fram tills dess att vi får barnomsorg, och om allt går som det skall så kommer jag kunna börja vrida ner tempot om ett par veckor redan.
Puh.... gäller bara att stå ut tills dess.
Gilla läget och bita ihop.

Ja, jag är svinigt trött.
Nej, jag kan inte planera och minsta lilla fråga - även om det är ett erbjudande - kan få all min planering att rasa. Så är det, och jag vet om det.
Men jag gör så gott jag kan och ingen förväntar sig något mer av mig än kanske ett leende "hej" och all annan press som jag har över mig kommer enbart från mig själv.

Man lever bara en gång, och det blir bara som man själv gör det till.
Inte leva i det förflutna, inte leva i framtiden.
Utan det är NU det gäller.
Här och nu!
Vad är det för mening om jag inte lär mig njuta av det jag har?

Så... lite självinsikt så här på kvällskvisten innan det är dags att gå igång på Matte...
Matematiken alltså.


21.00 och NU kan jag äntligen sätta mig ner med Matematiken för idag.
Men det är ju positivt.
Jag har ett glas vin....



Ingen studiedag idag

Nepp
så är det.
Idag blir det inga studier förrän i kväll.
Inte för att jag inte behöver plugga, för jag fattar fortfarande inte ett dugg av de frågorna som står på provet som skall vara inne senast på tisdag... och samma känsla kommer sannorlikt att vara kvar hela tiden fram tills jag får provet tillbaka.
Sen är jag bara missnöjd, men det är ju en ny känsla iaf.

Maken har fått massor gjort på jobbet.
Inga möten, inga samtal och inte en massa skit att mecka och stressa med för att få tiderna att gå ihop med familjen.
Dessutom har han helt sluppit samtal från en hysteriskt stressad fru som tycker att han ska lösa hennes problem från 10 mils avstånd, och det kan ju ha hjälpt honom till frid det med.

En bra dag med andra ord.

Bebisburen till kycklingarna är iordning gjord och jag såg även ällingarna ute på strospromis i hönsgården idag. Eftersom det ändå inte blir några studier och jag har lite tid över, så kanske jag ska passa på att duscha och raka ... benen. Fick en enorm känsla av samhörighet med Luletovan när jag läste hennes inlägg här om dagen....



Har jag hört

När man får en orgasm, så släpper även vissa spänningar i kroppen.
Om man drabbats av spänningshuvudvärk så kan faktiskt (sorry babes) en redig orgasm vara till stor hjälp.
Kan ju vara gansak skönt också...

Men det känns mer sannorlikt att huvudvärken försvinner av ett X antal tabletter när man är trebarnsförälder med en sladdis som vaknar flera gånger per natt, bor i enplanshus och klockan är ca 12-01 när man äntligen är klar med alla dagens bestyr och egentligen borde sätta sig ner och plugga lite extra för att sedan återigen kliva upp vid 06.00 (snooza till 07 eller helt enkelt stänga av den helt så man försover sig - barn går dock inte att snooza).
Tjingelinga kl 01 på natten gör varken mer eller mindre vad gäller dagarnas huvudvärk då.

Ungefär som att tvätta.... Hur mycket man än tvättar, så blir korgen alltid full iaf.

Sen finns det ju de som har det bra mycket värre, och "Ketchupmammans" skrivelse om en familjelivs disk känner nog alla igen.....

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0