CiNsO

Japp, då var vi på plats.
Finally.
Tre bilar fullproppade med prylar så fick vi med det mesta... utom mina kära blommor förstås.
Hundarna är dessutom kvar, men kommer hit i morgon.
Då är det bara att köra stenhårt med träning för att få bort varenda litet ofog de dragit på sig de senaste månaderna. Meeeen det är smällar jag kan ta....
FÖR VI HAR FINALLY KOMMIT HIT!
Missförstå mig rätt... jag är tacksam över att vi hade ngn stans att bo.... men jag är så grymt glad över att ha flyttat nu. Har inte ens "satt bo" under graviditeten så jag njuter fulla drag av att fixa och dona här hemma nu ....
Hemma... hem... hemma... sounds niiice!!

Sörjan var sig lik, men har ändå lyckats torka upp litegrann längs med kanterna på tomterna. Att få ner en lastbil full med kakel och klinkers hit är bara att fetglömma.
Det får vi packa om uppe vid vägen och sedan köra med fyrhjulingen och släpet.
Grabbarna målare hade målat väggarna i huset, och på tisdag börjar de att lägga golvet.
4311 är nyansen som vi har... fluggers färg.
Tydligen riktigt nice... jag vet inte... för jag har inte varit in och kollat ännu.
Får bli i morgon :-)

Jag hade ju fullt sjå med att försöka organisera alla prylar på 30 kvm, lika snabbt som grabbarna grus (bror, pappa och make) öste in dem i huset.
Det var kassar, och påsar tammefan överallt!
Men nu.... så sitter vi alla framför tvn och slappar.
Kidsens krypin är fixat på loftet och jag tror faktiskt att de somnat.

Emilia och Oliwer åkte hit med morbror, poppade järnet och lekte bil leken hela vägen hit. Sparkade sedan boll, hoppade studsmatta och lekte i bäcken.
Av någon anledning verkar inte kidsen bli lika utmattade som min käre bror.....
Eftersom bror även plockade in en massa emellan lekarna, så är min gissning att han somnar lika snabbt som kidsen.... som jag tror sussar sött nu.

Vissa saker, som jag inte kan skriva om, gör mig dock väldigt ledsen trots glädjen över flytt och dyl.
Saker jag inte kan påverka, men som jag ändå önskar vore annorlunda.
Jag är så ledsen ....