Vad ska man säga

Tiden rinner iväg och det finns inte tid för någon "egen" tid alls.
Inte ens till att blogga :(
Men så blir det ibland.

Dagarna tickar på....

Jag plockar ur diskmaskinen och räddar det som kan räddas innan det hamnar på golvet - Phipi kastar ut det.
Jag plockar i diskmaskinen - Phipi river ut det och slänger det runt i huset.
Jag tar fram dammsugaren - Phipi ska dammsuga och står på samma ställe i 30 min
Jag skall laga mat - Phipi skall vara i famnen eller sitta på bänken och titta på.

Jag försöker koncentrera mig på att kolla upp ngt - Phipi klättrar upp på pallen eller river ner vedhögen.
Jag torkar av bordet - Phipi kladdar ner det igen, lägger till några hack med gaffeln.
Jag viker tvätt - Phipi sliter ner de vikta högarna på golvet. Hundhår är ett faktum.
Jag lägger in saker i barnens rum - Phipi drar ut det igen.

Jag försöker tala med någon vuxen över en kopp kaffe - Phipi ska hoppa studsmatta, åka ruschkana, jaga hundar, katter, höns eller ngt annat som finns i närheten. Funkar inte det äter hon sten.
Jag ger Phipi ngt att tugga på - Phipi suktar boxern så han dregglar stora pölar på golvet.

Phipi somnar för att sova middag - Mamma laddar batterierna och njuter över att vara småbarnsförälder.
Phipi sticker in sin lilla hand i min - Och jag är så glad över min familj.


Kommentarer
Postat av: Tina

Så himla klockrent skrivet, det stämmer ju verkligen :)

2011-09-07 @ 14:14:07
Postat av: Satu

Kan inte annat än att samtycka med föregående talare. Ibland kan man vara så arg och less men när det lilla leendet eller det räcker med en blick så vet man att man orkar lite till och att man är lyckligast i hela världen =) <3

2011-09-07 @ 20:14:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0