Ibland....
Ibland känns det som om man står och trampar i sirap, eller seg seg tjära.
Trampar, kämpar och slåss.... men kommer inte ett enda steg framåt.
Ju mer jag försöker, desto mindre tid får jag över.
Hur mycket jag än försöker att inte ta på mig fler saker, desto mer faller ner som lätta, tysta snöflingor på mina axlar.
Känner mig som en snigel och vill bara utnyttja skalet till att krypa in och sova....
Trampar, kämpar och slåss.... men kommer inte ett enda steg framåt.
Ju mer jag försöker, desto mindre tid får jag över.
Hur mycket jag än försöker att inte ta på mig fler saker, desto mer faller ner som lätta, tysta snöflingor på mina axlar.
Känner mig som en snigel och vill bara utnyttja skalet till att krypa in och sova....
Kommentarer
Trackback
