Skäms!!
I Sverige har man iaf möjlighet att äta sig mätt!! Om man så är tvungen att leva på makaroner så handlar det ändå bara om en prioriteringsfråga huruvida man har råd till mat eller inte.
I SE är det de materiella sakerna som gör skillnad på om man kallar sig fattig eller inte, vilket är helt patetiskt även om jag förstår att man vill ha alla dessa saker och önskan att kunna ge sina barn allt.
Newsflash!
Man kan inte det.
Det kommer alltid finnas de som har mer, och bättre saker än en själv!
Men barnen i Afrika har inte ens rätten till ett liv.
De lever dagligen under fruktansvärda hot, och deras kroppar tynar sakta bort pga att det inte finns mat.
Maten FINNS inte.
Skördar är förstörda pga torka.
Ikea föregår med gott exempel och skickar pengar dit.
Artikel
De kliver högt över tröskeln med att "föregå med gott exempel" och skänker hela 390 Miljoner kronor dit!
Många människor skänker massor av pengar dit.
För MAT är faktiskt viktigare än fotbolls skor.......!!
Skäms!
Vi bor i sverige av en anledning...
Att "Passa in" är det STÖRSTA för att undvika mobbing ,att inte vara som andra...rätt kläder...rätt klippning ,kunna vara med på sport,...rätt saker hemma att leka med,rätt utrustning (Data,tvkonsoler,mobiltele) tänk om vi i sverige inte hade det på oss att vi måste ha för att passa in,ingen vore "fattig"
Detta kan leda till självmod,skärning,boffning!
Det e inte att vi ska vara glada om ngn hjälper oavsett om det är en person el en psykolog...oavsett måste man be om hjälp.
i afrika;mat och vatten för att överleva...I sverige ; Prylar för att överleva bland andra!
Jag måste säga att jag känner mig "fattig". Ändå har jag gjort vad jag kan för att få en bättre "livsstil" genom att vidareutbilda mig och arbeta. Ensamstående mamma,arbetar som tandsköterska men ändå räcker inte löner till annat än mat.Röker inte,dricker inte och har inga laster förutom en choklad bit ibland.Ingen bil som kostar pengar men måste börja betala 800 i månaden till månadskortet för att komma till jobbet.Inga av mina 2 barn har mobiler.Sonen har precis börjat spela fotboll och jag verkligen känner att jag inte har råd med det egentligen....jag MÅSTE på något sätt få pengarna att räcka lite länge!
Får stor ångest bara barnen behöver en ny jacka eller skor. Vet inte när sist jag var och handlade kläder till mig själv..Sam har lite kläder med "märken" på som adidas och puma men inga av de kläderna har jag köpt utan har fått alla från en vän begagnat.
Vad jag känner angående maten är att jag vill inte att mina barn ska leva på falukorv och makaroner 4 dagar i veckan utan vill att de ska äta en någorlunda bra kost och mycket frukt.Försöker välja billigt skulle aldrig i livet köpa färska örter eller en dyrare köttbit. Standarden är tyvärr väldigt hög bland barn i Sverige och man gör sitt bästa för att de inte ska känna sig utanför.
Jag kallar mig fattig fast jag jobbar och sliter. Funderar på att flytta till en mindre 2:a för att få ekonomin ihop men då får Sam och Mia dela rum och hur kul är det när man kommer upp i tonåren.Men måste vi så måste vi.
Anonym: Det finns inga regler utan undantag. Anledningen till att man har det som man har det, är pga tidigare händelser i livet som gjort det så. Vissa GÖR verkligen vad de kan för att få det att gå ihop, medans Vissa(de flesta) endast använder det som en ursäkt till att de har det som de har det.
Detta sker då, tyvärr, på bekostnad av de som VERKLIGEN har det dåligt. Även i SE tänkt. Och de som verkligen kämpar på, är de som inte klagar. Under alla dessa år som jag känt dig, så har jag aldrig hört dig beklaga dig, utan du har snarare kämpat på trots att du är så slut att du knappt vet vad du heter.
Du hör absolut inte till de grupper som jag talar om när jag skriver om "fattigbarn".
Jag skulle vilja tala mer med dig.
Kram
Nillo: Materiella saker ÄR inte livsnödvändiga, hur man än vrider och vänder på det.
