1a måndagen.

Igår fick vi äntligen hem vagnen så nu kan vi börja gå lite promisar.
En sväng upp till skolan för att tala med Emilias lärare inför fikat på onsdag, samt lämna lite lappar för Eleverna att ta hem.

Morgonen började bra, fortfarande måste jag försöka tänja lite till på tiderna så amningen anpassas efter kidsens skolgång. Det får helt enkelt bli lite pendlande fram och tillbaka tills inskolningen är klar.
Man kan ju även alltid hoppas på fint och bra väder, så mormor kan dra vagnen utanför medans vi skolar in oss ;-)
Jag är nog mer nervös över hela grejen än vad kidsen är.
Oliwer är fortfarande inte helt förtjust i situationen, men Emilia tar det hela med ro.
De är så olika som personer så det är svårt att veta hur det blir efter flytt. Hade nog varit mer nervös om det varit en stor skola, där eleverna lämnas utan uppsikt, än här ... i den här lilla villan.

En massa samtal och förberedelser inför flytten blir det idag... gå igenom lådor så vi vet vilka prylar vi måste ta med nu, och vilka vi kan vänta med tills vi har tillgång till huset.
Jag misstänker starkt, att helt klart är det nog inte förrän i slutet på Maj. Men jag kan ju ha fel ;-)
30 kvm känns iaf som enormt lyxigt efter 4 mån i den här cribben.
Svärmor har lite ångest dock, och vill nog inte att vi ska flytta. Men jag tror de behöver sin tid lika mycket som vi behöver vår. Dessutom får maken plocka upp henne om ångesten blir för stor.

Tyckte jag hade så mycket att skriva om, men jag känner lite panik i magen nu inför allt som skall fixas.. Philippa sover sött, och min tid är begränsad.
Kakel skall vi även åka och titta på (igen). Fick tips om ett till ställe vart vi kan finna bra kakel!

M och P kom äntligen hem i helgen. Jättebruna!!
SannaSöt har vuxit så mycket, känns som evigheter sedan vi sågs. Måste bli skärpning på det nu ;-)
Thailandsresan hade gått bra, varmt och skönt.
Tur att de iaf fick komma hem till vårväder.


Mina änglar! (att det ska vara så svårt att få dem på foto alla tre tillsammans....)

Kommentarer
Postat av: Mia

Och vi fick se världens sötaste bebis, skulle kunna sno henne;-) men ni är värda att behålla henne efter åtta månaders av pina och väntan på det härliga underverket. Jag får helt enkelt leva på dem stunder vi är tillsammans och jag får gosa bäs. puss

2010-03-30 @ 07:45:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0