Bommer...

Jag har kommit på sätt att få Max att hålla sig i närheten av mig när han är lös, även om jag inte vågar lita på honom så pass mycket att jag kan ha honom lös när jag själv inte är ute.
Trots det underbara vädret, så är jag faktiskt inte ute och glassar i solen hela tiden. Philippa tycker nämligen inte om när det är för varmt.
Och mina pigmentförändringar... ja, de har ju bestämt sig för att fläcka ner mitt ansikte, så jag undviker gärna solen.

Men iaf... när jag är ute, får de springa lösa... men jag måste hela tiden hålla koll på Max. Även på Tyson, och på himlen så inte örnen kommer och tar honom.
Aldrig varit något problem med katterna här runt, de kommer inte hit längre till fåglarnas lycka. Hundarna sticker inte efter dem, och inte ens hästarna hänger lika mycket här nere längre.

Så man skulle kunna säga att det softat ner lite när det gäller "extrajobbet" att ha hundarna i kombination med bebis. OM det inte varit för det som anlänt idag.
Suck!
Vi bor på landet. Ja....
På åkern vid vår tomt, har nämligen ett Har-par bestämt sig för att kalasa.
Det stubbiga gräset, gör att de syns klart och tydligt och de är inte direkt små heller. I rasande fart jagar de runt på åkern.... alldeles i närheten av vår tomt.
Så..... detta har alltså resulterat i att Déville numera står och skakar av iver när han ser dessa.
OM han drar iväg, kan jag få stopp på honom.... men INTE PÅ MAX och hans sticker garanterat om Déville drar efter dem....
Harjävlar!!



En trana hade vi här om kvällen oxå :-)


Kommentarer
Postat av: Cecilia

Livet på landet är underbart. När ska vi komma upp med säng och byrå. Saknar er och sandra längtar. Så även filip.

2010-06-04 @ 08:32:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0