Söndag

Inte mycket man har hunnit med idag heller.
Gårdagen var jag helt bunden till lilla Philippa, som inte ens ville vara hos sin far.
Hysteriska gråt, och bara sova på mamma.
Magknip.
Visst tycker jag det är supersött, men ganska så tufft när jag väntat hela veckan på att maken skall vara hemma så jag får liiite avlastning.
Det brukar annars vara det bästa bytet - han ligger med henne på bröstet och spelar spel alt tittar på tv och jag får hålla på med mitt pyssel eller vila en liten stund.
Men inte igår.

Vi hade även Handbollscup igår.. .hela dagen gick åt till det.
Tre matcher 9.00 9.50 och sedan 12.30
Efter det var vi tvugna att handla lite på vägen hem, inte direkt så att vi har en affär i närheten här, så vi var hemma runt 16 tiden.
Maken fick åka själv med sonen idag, då Philippa inte alls gillade att vara där. Hon gillade att det var livat när hon sov... men inte när hon skulle äta. För mycket ljud att följa efter....
Inte heller uppskattade jag att ett helt lag med tjejer runt 9 års åldern stod och tittade på medans hon åt.
Första matchen idag var 8.30... i Kungsängen.
Andra matchen... som inte var inplanerad från början... är 12.30
Jag höll på att gå i taket när jag hörde det.
VISST vill jag att Oliwer ska spela... men för FAN!!! Vänta 3.5 tim på nästa match i en hall som fullständigt suger i form av att underhålla kidsen eller bara typ gå på toa!!
Dessutom så har vi tusen grejor som vi ska fixa innan helgen är slut... vi har ju inte flyttat klart ännu.
Men maken stannar kvar.

Utmattad och med insikt på att jag inte kommer få assistans med något från maken denna helg, börjar tårarna att rinna... och de slutar inte.
Enkelt för maken att säga att det löser sig... när han åker iväg till jobbet igen i morgon... och jag står fortfarande utan mina saker.
Kanske inte mycket att gråta över... men jag är helt slut.
Kan inte hjälpa det....

Nej... nu måste jag sluta sitta här och lipa och försöka se saker och ting lite possitivt.
Jag befinner mig iaf på mitt drömställe... och skulle det skita sig helt, så får jag väl se till att ställa makens tekniska prylar (för de är tammefan överallt) utomhus medans jag sorterar. Regnar det så regnar det.... jag hinner inte ställa in allt igen... ;-)
Kl är bara 11, hela dagen är kvar.... hela dagen.
Dessutom skiner solen och Emilia sitter ute med Philippa i vagnen...
Vad ska jag göra under tiden?
Sova?
Diska?
Blogga (det blev det)?

Nej nu måste jag diska och försöka få mer saker gjort.
En sak har jag insett iaf... till min stora förtret...
Att ge barnen ett löfte, innebär att jag till största sannorlikhet bryter det.... Att inte kunna lova ngt, eller göra ngt med dem... är oxå hemskt...
Men jag kommer nog på det snart... snart så!

.... nope.. det blev amning istället.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0