CiNsO

Sorry för det bittra inlägget av självömkan i natt... var lite.. hrm ... ensam och sentimental.
Glömde ägna mina tankar åt kossor, höns och allt annat som komma skall.
Feta mysiga babylår, barnspyor och barnbajs.

Så för att sortera tankarna lite...
(fan att man aldrig får sova... inte ens sova i kapp nu ju)
... så skulle jag kunna skicka Mor att köpa kakor.

Fast ändå... kanske inte.
Mina lår (som för övrigt inte burit många muskler tidigare) har tappat ALLT vad muskler heter. Det är som två blobbar som sprinder ut sig, alt hänger som gäddhäng om jag håller upp dem.
Att strö på det extra med mer kakor, kanske är lite att "push it".
O M G!
Men, what to do dåe? Det är som det är.

Nej... nu måste jag försöka palla mig ner och få ngt att äta. Tappar, vart efter som, hoppet att mor skall komma med frukost på säng och min medicin färdigportionerad.
Bommer....
Sen måste jag ju oxå försöka kika ut genom fönstret och se hur det går med grannens stenläggning... ruggigt läckert att se det växa fram.