Trist.. igen.

Har jag nämnt att det är fruktansvärt trist att enbart få ligga ner hela tiden?
Det är det.
Varenda gång jag försöker ta mig för ngt, så straffas jag av värkar och oron över att bli tvungen att tillbringa tid på förlossningen i dagsläget.
När oron lagt sig... blir jag rastlös igen.

Alltid förr brukade jag klaga på att jag inte hade tid att fixa allt inför julen... Nu har jag tid.. men inte möjlighet... men det hindrar inte alla tankar och viljan att pynta och dona.
Såg på "Leilas jul" och fick ett sådant enormt sug efter att baka.
Jag vet att vi skulle kunna fixa iordning ngn kaka, jag och milis, eftersom jag säkerligen skulle kunna få assistans från henne utan problem....
Det enda jag behöver klara av, är att hålla mig sittandes så fixar hon resten :-)

Idag var det maken som lagade maten.
Underbart god parma/permesan kyckling med stekt potatis och sallad. Mumsigt som fan!!

Jag längtar som fan efter helgerna... bara för att upptäcka att den enda skillnaden är att familjen är hemma... resten; Att ligga i sängen och inte få göra ngt.... är samma sak dag ut och dag in....
så JÄVLA trist.

Ja... jag vet att det bara är en stund, och att det är ngt vackert som kommer ut från detta... men det är just över julen... jag vill jag vill jag vill........ FAN!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0