CiNsO

Jag vet att man inte ska prisa kocken före efterätten och det kanske verkar löjligt när jag skriver det... det har ju bara gått en dag, men även om tiden är kort... så märker jag skillnad.
I dag var jag på nedervåningen i hela 5 timmar på raken. Det är det längsta på länge.
Under tiden så hade jag visserligen lite biverkningar av bricanylen, och lite sammandragningar... men skakningarna var inte alls lika hemska som igår, och sammandragningarna var mycket milda.
Jag gjorde inte så mycket, men jag var med de andra. Satt i soffan, låg i soffan och gick t o m runt lite i huset.
Känns helt underbart!
Om ett par dagar, eller kanske t o m redan i morgon, vågar jag mig nog ut en snabbis för lite frisk luft!
Inte för att ta mig till läkare eller andra "måsten" utan bara för att njuta av höstvädret!
.
Det trista med bricanylen, är dock att jag märker skillnad på Philippas rörelser... som om även hon blir påverkad av dem. Måste kolla med läkare om det sen...
Hon håller inte alls på lika mycket som hon brukar och meckar inte runt som hon brukar... kanske ger även det med sig och kanske är det bara en tillfällighet... men om det håller i sig så, så måste jag ju kolla upp det.
Hennes rörelser är det som gjort att jag stått ut, och jag ser gärna att de fortsätter....
.
Nattetid, som ni kanske märker, så är jag fortfarande vaken..... men när jag kommit ur den onda cirkeln med att sova hela förmiddagen, så kanske jag kan somna tidigare oxå.
Sen vet väl alla, som har en snarkande make, att det inte är världens lättaste att somna när det låter som ett sågverk rakt i örat på en....
Jisses alltså, och då har jag ändå öronproppar....
.
I morgon skall min första prioritet vara att dela med mig av de underbara bilderna från UltraLjudet....