Five years from now....
Hur ser ditt liv ut fem år från nu?
Alla känner nog till den frågan.... hört den förut... men hur många har egentligen verkligen tagit sig en funderare på den?
Jag kan inte direkt säga att jag gjort det. Visst, tanken har slagit mig... men jag har inte ägnat den så mycket tid.
Antingen sitter jag väl där som en riktig bondmora i blå overall, stövlar mjölkandes en kossa och omringad av skit....
...
...
Eller så kommer jag kanske göra samma syssla men något mer mån om mitt utseende:
.............
Kanske kommer jag inte ha så mycket mer än höns, kanske tar jag jägarlicens och lär mig se djuren i ögonen innan jag släcker allt vad deras liv gett dem... kanske t o m skjuter någon kulls mamma så följden blir att ungarna svälter i hjäl i sin håla någonstan (fyyy hemska tanke).
...
Men framför allt så kommer vi sträva efter harmoni.
Bort från stora stadens stress... bort från alla måsten.... boendes i vårt drömhus med de saker som vi själva vill ha, för att vi själva tycker om dem.
Där maken inte känner att han måste skynda hem för att ordna saker, inte behöver tänka på annat än sköta sitt jobb och sedan komma hem till familjen och bara vara.
Där kidsen inte behöver lida av vår, pga stress, ofokusering och glömska.
Ett liv där kidsen känner att de verkligen kan få den tid de behöver, den ömhet de behöver när de behöver den.
Mitt jobb, blir att vara mamma..... Hemmafru.
Ingen lyxhustru, det vet jag mycket väl. Dagarna måste vara fulla av planering för att allt ska funka.
Allt detta är inom radien av endast 6 mån.
...
Innan dess blir det tufft dock.
Inget har direkt blivit som vi tänkt oss...
Med mitt tillstånd, så är vi inte lika fria till att åka bort när helgen kommer...
Vi kan inte heller åka ut till stugan på ett bra tag, även om vi skulle behöva... då det fortfarande är kritiskt.
En dag i taget... en månad i taget... och sen måste jag faktiskt oxå tänka på att detta är bara en period.
När Philippa är född... så är det inte längre så att jag måste ta det lugnt.
It is just for a while.
...
Nu.... ska vi se om det blir någon sömn eller inte...
Alla känner nog till den frågan.... hört den förut... men hur många har egentligen verkligen tagit sig en funderare på den?
Jag kan inte direkt säga att jag gjort det. Visst, tanken har slagit mig... men jag har inte ägnat den så mycket tid.
Antingen sitter jag väl där som en riktig bondmora i blå overall, stövlar mjölkandes en kossa och omringad av skit....
...
...
Eller så kommer jag kanske göra samma syssla men något mer mån om mitt utseende:
.............
Kanske kommer jag inte ha så mycket mer än höns, kanske tar jag jägarlicens och lär mig se djuren i ögonen innan jag släcker allt vad deras liv gett dem... kanske t o m skjuter någon kulls mamma så följden blir att ungarna svälter i hjäl i sin håla någonstan (fyyy hemska tanke).
...
Men framför allt så kommer vi sträva efter harmoni.
Bort från stora stadens stress... bort från alla måsten.... boendes i vårt drömhus med de saker som vi själva vill ha, för att vi själva tycker om dem.
Där maken inte känner att han måste skynda hem för att ordna saker, inte behöver tänka på annat än sköta sitt jobb och sedan komma hem till familjen och bara vara.
Där kidsen inte behöver lida av vår, pga stress, ofokusering och glömska.
Ett liv där kidsen känner att de verkligen kan få den tid de behöver, den ömhet de behöver när de behöver den.
Mitt jobb, blir att vara mamma..... Hemmafru.
Ingen lyxhustru, det vet jag mycket väl. Dagarna måste vara fulla av planering för att allt ska funka.
Allt detta är inom radien av endast 6 mån.
...
Innan dess blir det tufft dock.
Inget har direkt blivit som vi tänkt oss...
Med mitt tillstånd, så är vi inte lika fria till att åka bort när helgen kommer...
Vi kan inte heller åka ut till stugan på ett bra tag, även om vi skulle behöva... då det fortfarande är kritiskt.
En dag i taget... en månad i taget... och sen måste jag faktiskt oxå tänka på att detta är bara en period.
När Philippa är född... så är det inte längre så att jag måste ta det lugnt.
It is just for a while.
...
Nu.... ska vi se om det blir någon sömn eller inte...
Kommentarer
Trackback
