Well... now what?

Vissa saker tar liksom peppen i från en... suger musten ur en liksom.
Liksom vissa människor.
Lever som parasiter och suger lyckan ur andra.
När de tagit vad de var ute efter, går de vidare till nästa.
Sådana finns över allt och man får faktiskt skylla sig själv om man låter sig luras av dessa.
Det som man får trösta sig med, är att en vacker dag så faller de i sin egna grop.
Men det först när tiden är mogen...
Tills dess får väl folk gå och tro på allt skit som snackats, tills de en dag vaknar upp och inser att samma skit som berättats om andra, snackas vidare från samma personer om dig själv.

Man kan ju bara hoppas, att de personer som alltid funnits vid din sida.... att deras närhet och välsignelse inte saknades med offring för en ny bekantskap... i en betydande stund som denna.
I so hope I´m wrong..... annars har du förlorat dig själv. Man kan inte vrida tiden tillbaka.

***********

Dagen avslutades inte riktigt med det resultat som jag hade hoppats på. Visserligen har jag fått iordning lite på kontoret här hemma.... men relaxen är fortfarande inte färdigputsad.
Undrar just hur lång tid det ska ta innan den är helt klar... haha.

Kikade lite bland husleverantörerna idag oxå... en början bara.... men det verkar inte finnas ett hus som är format så som jag vill ha det.
Vill ju ha det lite eget. Med yta anpassat efter oss.
Men det verkar ju inte finnas.... och specialdesignat har vi ju inte råd med :-)

A och C har nyligen kommit hem från sin snabbvisit i London.... efter ett par mysiga dagar.
Nästa anhalt som jag spanat in för M och mig är Irland. Har länge varit, men inte riktigt blivit av. Nu får vi se om semestrarna får det att gå ihop eller om jag tvingas vänta ännu längre.

Nä... filmerna på TV är trista och jag har en del ouppklarade saker med M att ta itu med....

Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0