inlägg nr 2 18 juli 2009

Jag vet.... tristare rubrik får man leta efter..... men vad ska jag göra åt saken? Det är ju inte direkt så att fantasin flödar åt det hållet i dagsläget...

Så fort jag tänker på jobbet så får jag en stor klump i magen. Kul på ett sätt... men jag tvivlar starkt på att det kommer vara som det var innan semestern. Fortfarande inga uppdateringar från chefen ang en av de anställdas uppsägning. Hela teamet, som det en gång var och som jag som tur var hann med att uppleva..... existerar inte längre.
De som är "gamla" i gemet är som jag.... runt 6 mån anställda.... knappt har lärt sig sina egna uppgifter ännu.
Vad händer när det kommer nya att lära upp? Vem ska ta dem... och hur skall det gå för dem om de inte får ordentligt med stöd?
Jag vet ... det är inte mitt problem.... jag gör mitt jobb, det jag blir tilldelat och försöker göra det så gott det går... duger inte det, så får de väl sparka mig!
Men... Varför sitter jag här... med två veckor kvar av semestern och funderar på hur det skall bli när jag kommer tillbaka?

Min käre make böt av mig så jag slapp klippa gräset.... har hunnit med att kapa och veda två träd, samt klippt 1/3 del av gräsmattan... och kl är 17:00.
Just nu skulle jag verkligen kunna döda för en åkgräsklippare.... !! Någon som har en till skänks? Vi hade nämligen inte tänkt skaffa en förrän vi flyttar ut hit... men nu känns det som ett dåligt val... vi skulle skaffat det från början.

Men är det inte underbart så säg..... kroppen öm av arbete, doften av nyklippt gräs och ljudet från gräsklipparen. Iskall bira i handen, och sitta här med semester uppdateringar.....
I love it!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0