Trist...

I bakgrunden hör jag Olsberg tala i programmet ... hrm, vad det nu heter ... det med Filip och Fredrik.
Förstår inte riktigt det roliga med det programmet, men alltid roar den någon.
Min käre make sover just nu till det... hrm.

Själv sitter jag här... vid datan och bläddrar igenom alla sidor om lediga jobb.
Fann en del att söka men det är inte riktigt det utbudet jag hoppats på.
Jag skulle vilja tillbaka till det yrket jag hade förr... men samtidigt inte. Risken att falla tillbaka till det som presenterade mig för mytsjukdomen "utbränd" är alldeles för stor.
Men hur vet man vad det är man vill jobba med då?
Vad vill jag bli när jag blir stor?

Jag menar... jag är ju inte direkt .. ung... längre. Iaf inte när det gäller att testa sina vingar och se vart de bär en.

Allt jag "vill" jobba med, är uteslutet pga värken som kommer i tid och otid... och att ha ett skapande yrke kräver ju att iaf händerna är fungerande så man kan tjäna sitt levebröd.

Tids nog finner jag nog ngt och så går det av bara farten.... Men det är tufft tillsvidare. Vill inte alls jobba dessa tider jag har... ett deltidsjobb vore ju det ultimala....
Men det är svårt att välja och vraka i guld, när man bara har sandkorn tillgängliga.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0