CiNsO

... så tycker jag det är så fruktansvärt mysigt att sitta ensam på morgonen med min kopp kaffe. Bläddra lite genom nyheterna och se vad som hänt.

En av rubrikerna är:
-"Vågen ljuger - Du kan vara smalare än du tror!"
Min spontana reaktion blir: Eh, hallå!!! Klart jag är!!! ;-)

Igår rensade jag ur vårt förråd. Eller ... egentligen är det faktiskt inte ett förråd, utan det är vår bastu. Det har bara fungerat som förråd sedan vi flyttade in hit. Men nu har jag beslutat att bastun, tillhörande relaxen, skall vara användbar i vinter pga min värk. Värme hjälper och jag tänker fan inte sitta still och göra ingenting!
Linementet som jag har, lägger jag INTE på efter ett bad... för den behandlingen har jag redan testat... haha... hrm.... sved lite kan jag ju säga.

Vi hade en jävla massa prylar (svärord =1 kr) och även en Flytt kartong med a l l a våra foton innan digitalkamerans tid. Foton från min barndom, min student, Mattepattes kärleksbrev som han fick när han var i barnens ålder (hans mamma har sparat de hon lyckades komma över då) och foton från våra resor.
Skrämmande hur ofta vissa personer figurerar på bilderna. Resor, kalas, vardagligen......
Tänk att något "so close" kan visa sig vara så "far away". Men saker och ting är ju oftast inte som det ser ut, när man väl får se andra sidor.
Jag satt i flera timmar och bläddrade bland bilderna.

Emilias första år är ju innan vår första digitalkamera, och jag ser bilder från hennes 2a år.... Detta år var fruktansvärt tufft för mig och det väckte en massa hemska minnen.
Minnen som jag itne kan göra mig av med, pga just det faktum att det är Emilias år.
Jag glädjs när jag ser värmen som bilderna visar, men sorg när jag vet vilken kyla som låg bakom. Bilderna visar en fasad utåt, som inte var verklig.
Smärtan, tårarna, sveken..... allt sitter fortfarande mycket djup och bubblar upp igen när jag ser bilderna.
Jag kan inte radera de åren. Jag kan inte kasta de bilderna och jag kan inte se dem och minnas utan att känna smärta och dras tillbaka.....

Har jag inte redan gått igenom detta? Har vi inte redan tagit oss förbi.... eller är detta det sista testet.....
Svek och lögner..... upplevelsen sitter kvar för alltid.